Search results

Vid årsskiftet firar Skåne två år som en region med SMS-livräddning. Närmare 24 000 skåningar har anmält sig villiga att rycka ut när mobilen larmar om hjärtstopp i närheten. Lundaforskare tittar nu närmare på förloppet vid hjärtstopp utanför sjukhus: Hur ser förutsättningarna ut för de utryckande civilpersonerna? Och hur går det för de personer som överlever? – Vi i Skåne har en mycket robust HLR

https://www.lu.se/artikel/hjartstopp-utanfor-sjukhus-lagesbild-av-skane-efter-inford-sms-livraddning - 2025-10-14

Vid årsskiftet firar Skåne två år som en region med SMS-livräddning. Närmare 24 000 skåningar har anmält sig villiga att rycka ut när mobilen larmar om hjärtstopp i närheten. Lundaforskare tittar nu närmare på förloppet vid hjärtstopp utanför sjukhus: Hur ser förutsättningarna ut för de utryckande civilpersonerna? Och hur går det för de personer som överlever? – Vi i Skåne har en mycket robust HLR

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjartstopp-utanfor-sjukhus-lagesbild-av-skane-efter-inford-sms-livraddning - 2025-10-14

Balans och kroppsupfattning - Elisabeth Ekstrand och Mikael KarlbergHörselsinnet - Johannes EhingerSmak- och luktsinnet - Pernilla Sahlstrand JohnsonKänselsinnet - Ulrika WijkSynsinnet - Ulrika Kjellström och Lotta GränseFoto: Linn Johansson, Åsa HansdotterI skolan fick vi lära oss att vi har fem sinnen, men idag vet vi att vi har minst sju. Förutom syn, hörsel, smak, lukt och känsel har vi även b

https://www.medicin.lu.se/artikel/sinnessjukt-att-aldras-med-vara-sju-sinnen - 2025-10-14

Genom våra sinnen upplever och tolkar vi världen. Men med åldern försämras sinnena och det händer också att vi förlorar funktionen av ett sinne på grund av sjukdom eller en skada. Här reflekterar sju av Lunds universitets sinnesforskare över våra sinnen och hur vi i viss mån kan träna upp ett försvagat sinne. Balans och kroppsupfattning - Elisabeth Ekstrand och Mikael KarlbergHörselsinnet - Johann

https://www.lu.se/artikel/sinnessjukt-att-aldras-med-vara-sju-sinnen - 2025-10-14

Idag lider cirka 20 000 svenskar av Parkinsons sjukdom men ännu finns bara symptomlindrande behandlingar. Genom en ny biobank får forskarna tillgång till 1 000 parkinsonpatienters genetiska profiler tillsammans med utförlig information om deras livsstil och sjukdomshistoria. – Jag är övertygad om att många forskare kommer att använda biobanken de närmsta åren, vilket kan leda till utvecklingen av

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/ny-biobank-ger-insikter-om-parkinsons-sjukdom - 2025-10-13

Till hösten kommer Lunds universitet att erbjuda sina tre första gratis och helt öppna online-kurser, så kallade MOOCs. De ska handla om grön ekonomi, global hälsa samt europeisk affärsrätt. Trots den här satsningen går meningarna delvis isär. Vissa ser MOOCs som utvecklingsmotorn som ska förnya och anpassa högre utbildning till nya sätt att lära. Andra befarar en ”hype” som kommer att stjäla resu

https://www.lu.se/artikel/klart-med-tre-moocs - 2025-10-13

Förväntningarna på big data är enorma. Vissa talar om en ny upplysningstid och förutspår ett vetenskapligt paradigmskifte. Men data kan inte ersätta kunskap och teorier. Tanken och perspektivet kommer alltid att vara avgörande för analysen. Däremot förändrar digitaliseringen vår syn på kunskap. Det menar fyra forskare som LUM träffat längs ”kunskapsstråket” Sölvegatan. Kollegor längs Sölvegatan: T

https://www.lu.se/artikel/risk-att-kvalitativ-forskning-kommer-i-skuggan-av-big-data - 2025-10-13

Gerdahallen har tappat många medlemmar de senaste åren. För att få balans i ekonomin och vända utvecklingen har vd Ingvar Wirfelt genomfört en del förändringar. Det har inte uppskattats av alla, och bland en del medlemmar har reaktionerna varit starka. VD Ingvar Wirfelts förändringar på Gerdahallen har mött en hel del kritik. Foto: Maria Lindh Insändare och artiklar i pressen har tagit upp att led

https://www.lu.se/artikel/gerdahallens-fornyelse-vacker-kanslor - 2025-10-13

TEMA: DEN NYA OJÄMLIKHETEN. Medan fattigdomsfrågan är ett proriterat mål inom EU så är den politiskt död i Sverige. Partierna är eniga om arbetslinjen och ingen driver frågor om marginalisering – trots att inkomstklyftorna ökar. Beror det på att vi har fått ett mindre empatiskt samhällsklimat eller på att den absoluta fattigdomen har minskat? LUM har talat med välfärdsforskarna Håkan Johansson och

https://www.lu.se/artikel/fattigdomsfragan-ar-dod-i-den-svenska-politiken - 2025-10-13

Bete är en nyckelåtgärd för att bevara naturbetesmarker, några av Sveriges viktigaste livsmiljöer ur natur- och kulturvårdssynpunkt. Det är dock en utmaning att hitta rätt nivå på betet vilket leder till att många värdefulla marker betas för hårt, medan andra marker växer igen. För att diskutera utmaningar med ett högt betestryck, och öppna dörren till möjliga lösningar, bjöd LU Land in till ett f

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/betestryck-och-biologisk-mangfald-hogre-naturvarden-genom-anpassning-och-innovationer - 2025-10-13

… alumn från Lunds universitet som i början av april tillträdde som chef vid Big Data Institute i Oxford! Tack! Jag är väldigt laddad för detta, säger Cecilia Lindgren. Rollen som chef på Big Data Institute (BDI) beskriver hon som ett nytt kapitel men med något som hon är starkt rotad i. Ända sedan hon doktorerade vid Lunds universitet har hon på olika sätt använt sig av Big Data i forskningen. De

https://www.medicin.lu.se/artikel/grattis-cecilia-lindgren - 2025-10-13

Hej Moa! Kan du berätta lite om din nuvarande arbetsroll och vilka ansvarsområden du har? Hur ser en vanlig dag ut på jobbet för dig? Jag jobbar i teamet Group Marketing i ett stort IT-företag som heter Crayon. Vi är ett globalt team som sitter på huvudkontoret i Oslo med ansvar för den global marknadsföringsstrategin för företaget som är verksamt i över 40 länder. I min nuvarande roll jobbar

https://www.ehl.lu.se/artikel/moa-bengtsson-froberg-alumn-fran-kandidatprogrammet-i-international-business-2020 - 2025-10-13

För att skapa en funktionell stadsmiljö för människa, miljö och biologisk mångfald behöver städer göra noggranna övervägningar. Att förtäta städer kan vara positivt för exempelvis minskad biltrafik och bättre service till fler människor. Samtidigt kan det ske på bekostnad av grönytor och människors hälsa. Johanna Alkan Olsson är lektor vid CEC och har under lång tid forskat på dessa dilemman. Idag

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-utmaningar-och-tips-att-skapa-en-funktionell-stadsmiljo-vid-fortatning - 2025-10-13

Med inspiration från den enorma kraftsamling som placerade Neil Armstrong på månen 1969, lanserade Joe Biden 2016 – då vicepresident och nu president i USA – forskningsprogrammet Cancer Moonshot. En grupp forskare vid Lunds universitet är del av satsningen och publicerade förra året två vetenskapliga artiklar om en atlas över proteiner som uttrycks i melanomtumörer. Flera lärosäten och sjukhus run

https://www.medicin.lu.se/artikel/proteinatlas-over-malignt-melanom-framtagen - 2025-10-13

Resultaten i en ny avhandling visar på möjligheterna till individanpassad behandling av typ 2 diabetes, och demonstrerar nyttan med att använda gennätverksanalys för att identifiera viktiga gener och potentiella nya läkemedel för typ 2 diabetes. Här skriver Annika Axelsson själv om sitt arbete. Förmågan att frisätta insulin är nedsatt hos personer med typ 2 diabetes. Insulin behövs för att hålla b

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gennatverksanalyser-individanpassade-behandlingar - 2025-10-13

Levande skogar med olika växter och djur, skogar i vilka man kan vandra, jaga eller plocka bär och svamp – kommer de att finnas kvar när trycket på skogsproduktionen ökar? Går det att öka produktionen på ett hållbart sätt, utan att möjligheterna att nå miljö- och hållbarhetsmålen minskar? Stora förhoppningar ställs idag på att skogen ska ge oss de råvaror som behövs för att vi ska ställa om till e

https://www.lu.se/artikel/forskare-skogen-utsatts-tryck-fran-manga-hall - 2025-10-13

De stora forskningsanläggningarna MAX IV och ESS lyfts ofta fram som framtiden, åtminstone i Lund. Men vilken typ av forskning kan bedrivas där? Bör humanister och samhällsvetare också intressera sig för våra nya anläggningar för ”big science”? Vetenskapssociologen Olof Hallonsten beskriver i boken ”Big science i småstaden” bakgrund, nuläge och tankar om framtiden för ESS och MAX IV. Syftet med de

https://www.lu.se/artikel/forskaren-max-iv-och-ess-kraver-prioriteringar - 2025-10-13

2019 är det internationella året för hotade ursprungsspråk. Av världens 6-7000 språk riskerar nästan hälften att vara utdöda vid seklets slut. Men vad är det som gör att vissa språk hotas och att andra går framåt? Och vilka språk är på frammarsch i Sverige? Språkforskarna Niclas Burenhult och Jonas Granfeldt vet mer. Niclas Burenhult är lingvist och har under 20 års tid arbetat med att kartlägga j

https://www.lu.se/artikel/om-sprak-vilka-hotas-och-vilka-vaxer - 2025-10-13

Ungefär en av tjugo personer drabbas av långdragna covid-19-symtom, men vilka är de? Uppdaterad version 2021-04-15 Den 29 april anordnas ett webinar om långdragna symtom vid covid-19. Läs mer om detta här. Tillsammans med våra kollegor på King’s College London och Massachusetts General Hospital i Boston har vi studerat personer med långdragna covid-19 symtom. I en studie som analyserat data från d

https://www.covid19app.lu.se/artikel/langdragna-symtom-vid-covid-19 - 2025-10-13

ACTRIS är en europeisk toppmodern forskningsinfrastruktur inom atmosfärforskningen. Nu har Europeiska kommissionen fattat beslut om att även inrätta ett ACTRIS ERIC – ett konsortium för forskningsinfrastruktur kopplat till aerosoler, moln och reaktiva spårgaser med syfte att öka kunskapen om klimatförändringar och luftföroreningar. I konsortiet ingår 17 länder som bidrar till ett brett spektrum av

https://www.fysik.lu.se/artikel/atmosfarsforskningen-i-europa-tar-annu-ett-kliv - 2025-10-13