Search results

Filter

Filetype

Your search for "Buy fc 26 coins Buyfc26coins.com is EA Sports official for FC 26 coins Great price for such fast service..BbNp" yielded 87858 hits

Blodprov kan förutse demens vid Downs syndrom

Idag är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Forskare vid Lunds universitet har därför, i samarbete med Alzheimer’s Biomarker Consortium – Down Syndrome i USA, undersökt biomarkörer i blodplasman hos denna grupp. Dessa markörer kan hjälpa till att förutsäga framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning vid Alzheimers sjukdom, för personer med Dow

https://www.medicin.lu.se/artikel/blodprov-kan-forutse-demens-vid-downs-syndrom - 2025-12-18

Mindre matsvinn med rätt förpackning

Mat ska ätas och inte kastas. Men det är inte alltid maten når sitt mål – en tredjedel av all mat som produceras blir matsvinn. Och matsvinnet är ett större klimatproblem än förpackningen. – Förpackningen är i många fall nödvändig för att vi ska kunna minska mat­svinnet, säger Katrin Molina-Besch, forskare i förpackningslogistik vid LTH. Bara i Sverige kastar vi runt 130 kilo mat per person varje

https://www.lu.se/artikel/mindre-matsvinn-med-ratt-forpackning - 2025-12-18

Forskning som skyddar samhället mot farliga ämnen och terrorhot

Christopher Rääf leder ett nytt forskningsprojekt som ska utveckla nya metoder för att analysera risker och upptäcka farliga CBRNE-ämnen som kan användas vid terrorattentat i svensk miljö. Målet är att förbättra beredskapen mot terrorattentat och minska samhällets sårbarhet för hot från farliga ämnen. Det fyraåriga forskningsprojektet ”Antagonistiska CBRNE-hot” finansieras av Myndigheten för samhä

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskning-som-skyddar-samhallet-mot-farliga-amnen-och-terrorhot - 2025-12-18

Kan probiotika göra skillnad för gravida med ökad risk för preeklampsi?

I en studie från förra året visade en forskargrupp vid Lunds universitet att gravida kvinnor med preeklampsi har en tydlig obalans i sin tarmflora jämfört med friska gravida. Nu startar forskargruppen en ny klinisk studie för att undersöka om probiotika kan ha en positiv inverkan på tillståndet. Preeklampsi, eller havandeskapsförgiftning, är en av de allvarligaste komplikationerna under graviditet

https://www.medicin.lu.se/artikel/kan-probiotika-gora-skillnad-gravida-med-okad-risk-preeklampsi - 2025-12-18

Stor sekvensstudie kopplar sällsynta DNA-förändringar till typ 2-diabetes

Ett internationellt konsortium av forskare, bland andra från Lunds universitet, har granskat och analyserat proteinkodande gener från nästan 46 000 personer och kopplat sällsynta DNA-förändringar till typ 2-diabetes. Studien, som är en av de största kända i sitt slag, innehåller data från personer med europeiskt, afroamerikanskt, latinamerikanskt och latinskt, östasiatiskt och sydasiatiskt ursprun

https://www.medicin.lu.se/artikel/stor-sekvensstudie-kopplar-sallsynta-dna-forandringar-till-typ-2-diabetes - 2025-12-18

Fritidsresandet lär öka i takt med hemmajobbandet

Mer distansarbete leder inte nödvändigtvis till minskat resande. I stället kan fritidsresandet öka för att kompensera hemmasittandet, tror transportforskaren Lena Winslott Hiselius. För kollektivtrafiken kan det bli en utmaning. Mycket talar för att distansarbetet kan vara här för att stanna, åtminstone delvis och på vissa arbetsplatser. Lena Winslott Hiselius, professor i trafikekonomi vid Lunds

https://www.lu.se/artikel/fritidsresandet-lar-oka-i-takt-med-hemmajobbandet - 2025-12-18

Bättre prognos än väntat för extremt tidigt födda

I Sverige föds varje år drygt 250 barn mer än 14 veckor för tidigt. Överlevnaden har ökat de senaste åren, men kunskapen om deras fortsatta utveckling har varit ofullständig. En studie i vetenskapliga tidskriften JAMA, visar nu att tre av fyra extremt för tidigt födda barn var normalt utvecklade eller endast hade lätta funktionshinder vid två och ett halvt års ålder. Kartläggningen är en del av de

https://www.lu.se/artikel/battre-prognos-vantat-extremt-tidigt-fodda - 2025-12-18

Från Sida till akademin och tillbaka

Forskaren och läraren inom global hälsa, Jesper Sundewall, lämnar Lunds universitetet för nytt uppdrag som forskningschef på Sida från och med 1 januari. Från forskarvärlden tar han framför allt med sig praktisk erfarenhet av internationella samarbeten – Som forskare har jag arbetat mycket i nära partnerskap med universitet i låg- och medelinkomstländer och känner till de faktiska förutsättningarn

https://www.medicin.lu.se/artikel/fran-sida-till-akademin-och-tillbaka - 2025-12-18

Kariesexperimenten fortsätter att uppröra

TEMA FORSKNING SOM VÄCKER KÄNSLOR När Elin Bommenel som 28-åring skrev sin kandidatuppsats om kariesexperimenten på Vipeholm, insåg hon inte hur stor påverkan det skulle ha på hennes liv. År efter år fortsätter Vipeholmsforskningen att engagera. – Det har väckt så mycket känslor att jag nu ska utbilda mig till kognitiv beteendeterapeut för att kunna hantera dem, säger hon. I slutet av 90-talet sku

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/kariesexperimenten-fortsatter-att-upprora - 2025-12-18

Stjärnspäckad boksamling flyttad till UB

Ett hundratal exklusiva astronomiböcker från 1545 till 1799 har flyttats från Astronomibiblioteket till Universitetsbiblioteket. LUM var med när böckerna packades, men också flera månader senare efter att de vistats i karantän och det var dags att katalogisera, kapsla och magasinera. Nästa år ska de mest sällsynta skrifterna digitaliseras och kanske även ställas ut. Utanför Astronomihusets fönster

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/stjarnspackad-boksamling-flyttad-till-ub - 2025-12-18

Ukrainska studenter och forskare besökte Trafikflyghögskolan

Under två veckor i maj har lärare och studenter från Zhytomyr University fått uppleva en annan tillvaro än det krigstillstånd som råder i hemlandet. I Sverige har de undervisats i reflekterat tänkande och inte minst fått en paus från kriget. Universitetets trafikflyghögskola, TFHS har haft ett utbyte med Zhytomyr University, ett ukrainskt universitet med teknisk inriktning. Syftet med utbytet har

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/ukrainska-studenter-och-forskare-besokte-trafikflyghogskolan - 2025-12-18

Stamcellsteknik ger nya svar om melatonin och diabetes

Hur påverkar en liten genetisk skillnad kroppens förmåga att hantera socker? Forskare vid Lunds universitet har använt stamcellsteknik för att ta reda på det. Genom att skapa två versioner av samma celltyp – en med och en utan den genetiska skillnaden – kan de följa hur melatoninets signaler påverkar de insulinproducerande cellerna och på så vis förstå mer om hur detta påverkar risken för typ 2-di

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stamcellsteknik-ger-nya-svar-om-melatonin-och-diabetes - 2025-12-18

Ny process skräddarsyr paketering av genmedicin

Neuroforskare i Lund har utvecklat en ny högteknologisk process för att skräddarsy virushöljen, för transport av genmedicin som ska nå exakt den celltyp i kroppen som behöver behandlas. Forskarna menar att den nya teknologin kan liknas vid att de dramatiskt snabbar upp evolutionen från miljontals år till veckor. Flera av de nya revolutionerande behandlingarna som nått kliniken de senaste åren för

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-process-skraddarsyr-paketering-av-genmedicin - 2025-12-18

Vissa delar av språket sprider sig bara med migration

Jordens 7000 språk har stora skillnader, men de är inte slumpmässiga. Språk som talas nära varandra tenderar att vara mer lika. Men ny forskning visar att genus på substantiv – en stol, ett bord – hör till de mer envisa grammatiska systemen som behöver kraften i migration för att spridas. Den nya studien från Lunds universitet visar att globalt spridda grammatiska system har spridit sig antingen v

https://www.lu.se/artikel/vissa-delar-av-spraket-sprider-sig-bara-med-migration - 2025-12-18

Sveriges ingenjörer uppgraderas i unikt utbildningspaket

Hur skapar man en bra miljö där människor och robotar kan samarbeta kring hantering av farliga ämnen? Vad behöver de som är verksamma i industrin veta om hållbara produktionsprocesser, om återbruk och kritiska råvaror? Industriföretag idag behöver utbilda sina medarbetare för att hantera uppgraderingen till det som kallas den fjärde industriella revolution, industri 4.0, med teknologier inom framf

https://www.lu.se/artikel/sveriges-ingenjorer-uppgraderas-i-unikt-utbildningspaket - 2025-12-18

Sovjetisk krigserfarenhet – Ukrainas oväntade vapen

Källarna är fyllda och nästan all infrastruktur möjlig att krigsanpassa. Det ukrainska folkets krigshistoria från forna Sovjetunionen ger ett försprång som Ryssland underskattat. Det menar historikern Per Anders Rudling. En vanlig skolbuss i Ukraina är ingen vanlig skolbuss. Alla stolar kan snabbt plockas av och fordonet kan snabbt transformeras till ett transportmedel för trupper, vapen eller mat

https://www.lu.se/artikel/sovjetisk-krigserfarenhet-ukrainas-ovantade-vapen - 2025-12-18

Jayne Svenungsson får 50 miljoner av Riksbankens Jubileumsfond

Jayne Svenungsson, professor i systematisk teologi, tilldelas 50 miljoner till det sexåriga forskningsprogrammet "Vid världens slut. En transdisciplinär utforskning av apokalyptiska föreställningar i dåtid och nutid". – Det känns fantastiskt roligt, både för mig och de många kollegor från humaniora och teologi som är involverade. Jag ser också väldigt mycket fram emot att få arbeta i ett stort tvä

https://www.lu.se/artikel/jayne-svenungsson-far-50-miljoner-av-riksbankens-jubileumsfond - 2025-12-18

”Ständiga krisrekord kan göra oss handfallna”

Ukrainakris, coronakris, energikris, regeringskris, migrationskris och klimatkris. Listan kan göras lång över samtidens kriser. Är de fler idag än förr? Ja, på sätt och vis, menar historikern David Larsson Heidenblad, som också pekar ut risker med fortsatta krisrekord 2023. Att ta del av samtidens nyhetsflöde kan vara en ganska nedslående historia. Det kan lätt verka som att den ena krisen avlöser

https://www.lu.se/artikel/standiga-krisrekord-kan-gora-oss-handfallna - 2025-12-18

Gener och mättnadshormon bakom hjärtinfarkt ger Fernströmpris vid Lunds universitet

Vilka genvarianter ökar risken för hjärtinfakt, och på vilket sätt? Kan man sålla fram personer med hög risk så att de får en förebyggande behandling som de kanske missar idag, medan andra samtidigt slipper åratals medicinering i onödan? Och finns det mer att göra, genom speciella koständringar eller nya läkemedel, för dem som bär på riskgenerna? Det är huvudfrågorna i den forskning som bedrivs av

https://www.lu.se/artikel/gener-och-mattnadshormon-bakom-hjartinfarkt-ger-fernstrompris-vid-lunds-universitet - 2025-12-18