Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 551988 hits

Biolog vann stor internationell fototävling

Roberto García-Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, har vunnit ännu ett prestigefullt fotopris. Den här gången är han totalvinnaren av “Capturing Ecology”, British Ecological Societys fototävling. Grattis Roberto! Vad betyder den här utmärkelsen för dig?– Det är speciellt! För det första länkar den två kraftfulla allierade – vetenskap och fotografi. De är förmodligen två av de bästa verkt

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-vann-stor-internationell-fototavling - 2026-01-15

Befjädrad robotvinge banar väg för framtidens flaxande drönare

Fåglar flyger mer effektivt genom att fälla in vingarna under uppslaget, visar en färsk studie från Lunds universitet och schweiziska EPFL. Resultaten kan innebära att vingfällning är nästa steg för att öka förmågan till framåtdrivande kraft och aerodynamisk effektivitet i flaxande drönare. Redan förstadierna till fåglar – utdöda fågelliknande dinosaurier – gynnades av att vika vingarna under upps

https://www.biologi.lu.se/artikel/befjadrad-robotvinge-banar-vag-framtidens-flaxande-dronare - 2026-01-15

Honors och hanars förmåga att hantera stress kan vara skillnad mellan liv och död

Honor och hanar av fiskarten ruda reagerar olika på rovdjursframkallad stress, enligt en ny studie från Lunds universitet. Hanarna förändrar sitt utseende genom att växa på höjden för att undkomma glupska rovfiskar. Denna egenskap saknas helt hos honorna som därför oftare slukas av större fiskar. Vissa djur har utvecklat förmågan att ändra utseende för att försvara sig mot rovdjur om det behövs. S

https://www.biologi.lu.se/artikel/honors-och-hanars-formaga-att-hantera-stress-kan-vara-skillnad-mellan-liv-och-dod - 2026-01-15

AI fördjupar förståelse för flyttfåglars inre klocka, karta och kompass

Olika fågelarter som migrerar har olika genetiskt programmerade rutiner som ger dem signaler när det är dags att ge sig av och återkomma. Det kan handla om faktorer som dagsljus, temperatur, väder och jordens magnetism. Dessa flyttprogram har studerats tidigare, men nya tekniker och beräkningskapacitet ger möjlighet att hantera stora mängder data och även simulera olika faktorer så att forskarna e

https://www.biologi.lu.se/artikel/ai-fordjupar-forstaelse-flyttfaglars-inre-klocka-karta-och-kompass - 2026-01-15

Guldmedalj för studier av flyttfåglar

Thomas Alerstam, professor emeritus i biologi, har tilldelats Wahlbergska minnesmedaljen i guld 2023 ”för hans innovation att med hjälp av radar spåra flyttfåglar i realtid och för att därmed ha tagit vår kunskap om flyttfåglarnas rutter och flyttmönster långt bortom den klassiska fågelmärkningens möjligheter”. Hur började ditt intresse för fåglar?– Det började när jag var i tonåren och cyklade ut

https://www.biologi.lu.se/artikel/guldmedalj-studier-av-flyttfaglar - 2026-01-15

Gener styr lövsångarens flyttrutter

Fåglars flyttningsresor mellan kontinenter har fascinerat människan sedan antiken. Nu visar en ny studie från Lund att det är två platser i arvsmassan som bestämmer om en lövsångare flyttar över Iberiska halvön till västra Afrika eller över Balkan till östra och södra Afrika. Forskare har länge vetat att det är ett medfött beteende som gör att sångfåglar flyttar i en specifik riktning mot en avläg

https://www.biologi.lu.se/artikel/gener-styr-lovsangarens-flyttrutter - 2026-01-15

Rovdjur och temperatur bestämmer kroppsstorleken hos insekter

Kroppsstorleken hos trollsländor varierar över jordklotet. Insekterna är större i de tempererade områdena än i tropikerna, något som beror på både temperatur och förekomsten av rovdjur, enligt en ny studie från Lunds universitet. I en global jämförelse av olika arter hos denna gamla insektsgrupp har forskarna studerat hur kroppsstorlek varierar geografiskt och mellan olika arter. De har jämfört in

https://www.biologi.lu.se/artikel/rovdjur-och-temperatur-bestammer-kroppsstorleken-hos-insekter - 2026-01-15

Martin Bernhardson anställd som forskare

Martin Bernhardson är från 1 juli anställd som forskare här på institutionen för att i fyra månader jobba med att kartera Skånes glaciala landformer med hjälp av LiDAR-data. Projektet är finansierat av Crafoordska stiftelsen och han kommer att arbeta tillsammans med Helena Alexanderson, Lena Adrielsson, Johanna Anjar (Universitetet i Sørøst Norge) och Per Möller.

https://www.geologi.lu.se/artikel/martin-bernhardson-anstalld-som-forskare - 2026-01-15

Elisabeth Einarsson utnämnd till årets geolog

Vi gratulerar Elisabeth Einarsson som har tilldelats utmärkelsen Årets geolog av Geosektionen inom Naturvetarna!"Elisabeth har under många år drivit arbetet med "Geologi på skolschemat". Hon driver frågan mot politiker och agerar själv lärare när någon skola efterfrågar geologisk kunskap. Elisabeth har tagit fram lärarmaterial som är tillgänglig på Geologins Dags hemsida för alla och envar. I sin

https://www.geologi.lu.se/artikel/elisabeth-einarsson-utnamnd-till-arets-geolog - 2026-01-15

Ny tjänst och samarbete med Universitetet i Tromsö

Sedan den 1 september är Helena Alexanderson även anställd vid Institutt for geovitenskap, UiT Norges arktiske universitet i Tromsö, Norge. Anställningen som professor II (ungefär adjungerad professor) är på 20% och omfattar både forskning och undervisning. Kontakta gärna Helena om du är intresserad av samarbete med Universitetet i Tromsö som har en stark arktisk profil inom bland annat kvartärgeo

https://www.geologi.lu.se/artikel/ny-tjanst-och-samarbete-med-universitetet-i-tromso - 2026-01-15

Daniel Conley får drygt 34 miljoner kronor för ett femårigt projekt om det globala kretsloppet för kisel.

Kisel har avgörande inverkan på planetens klimatNu startar ett omfattande forskningsprojekt kring mineralet kisel och de anonyma klimathjältarna i havet, kiselalgerna. Varje dygn tar de små kiselalgerna upp enorma mängder kol ur atmosfären. Och vid sin död tar de kol med sig ner i graven.Daniel Conley, professor i biogeokemi vid Lunds universitet, får drygt 34 miljoner kronor för ett femårigt proj

https://www.geologi.lu.se/artikel/daniel-conley-far-drygt-34-miljoner-kronor-ett-femarigt-projekt-om-det-globala-kretsloppet-kisel - 2026-01-15

Anders Lindskog har tilldelats ”Jan Bergströmpriset till unga forskare”

Anders disputerade i Lund år 2017 på en multidisciplinär studie om den ordoviciska perioden (ca 485 till 443 miljoner år sedan). Avhandlingen behandlar en mycket händelserik tid i jordens historia som karaktäriseras av stora förändringar i både klimat, sediment och organismer. Undersökningarna bedrevs i ett regionalt och globalt perspektiv med fokus framför allt på berggrunden i Sverige, Baltikum

https://www.geologi.lu.se/artikel/anders-lindskog-har-tilldelats-jan-bergstrompriset-till-unga-forskare - 2026-01-15

Outforskat DNA förklarar skillnaden mellan människa och schimpans

Vårt DNA är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Nu har stamcellsforskare i Lund hittat en tidigare förbisedd del i vårt DNA, så kallat icke-kodat DNA, som tycks bidra till en skillnad som trots alla våra likheter kan förklara varför våra hjärnor fungerar olika. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell. Schimpansen är vår närmaste le

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/outforskat-dna-forklarar-skillnaden-mellan-manniska-och-schimpans - 2026-01-15

MultiParks forskargrupper får 31,6 miljoner från Vetenskapsrådet

Att få projektstöd från Vetenskapsrådet ses som en kvalitetsstämpel och är ett av de viktigaste stegen för att en ung forskare ska kunna etablera en självständig forskargrupp. Förra veckan prisades inte mindre än nio av MultiParks forskarledare med sammanlagt 31,6 miljoner kronor. I år uppmuntrar Vetenskapsrådet MultiParks målsättning att vara ett tvärvetenskapligt forskningsområde. Bland projekte

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/multiparks-forskargrupper-far-316-miljoner-fran-vetenskapsradet - 2026-01-15

Stort EU-projekt om Alzheimers koordineras från Lunds universitet

Med stöd av ett EU-anslag på 1,9 miljoner euro ska Alzheimerforskaren Oskar Hansson leda och koordinera ett forskningssamarbete mellan Sverige, Spanien, Frankrike, Tyskland och Danmark. Målet är att skapa förutsättningar för tidig och korrekt diagnostik av Alzheimers sjukdom. Detta för att förbättra behandlingen och omhändertagandet av de drabbade samt minska de samhällskostnader som sjukdomen ors

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/stort-eu-projekt-om-alzheimers-koordineras-fran-lunds-universitet - 2026-01-15