Search results

Filter

Filetype

Your search for "swedish" yielded 91202 hits

Sexuell grooming - En utredning av bestämmelsen i 6 kap. 10 a § brottsbalken om kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte

Grooming är ett vedertaget begrepp för det tillvägagångssätt som förövare använder sig av för att ta kontakt med barn, ofta på internet, för att slutligen begå sexuella brott mot barnet. Internetets expansion har på många sätt gett förövare fler tillvägagångssätt att komma i kontakt med barn. En stor andel av barnen i Sverige använder sociala medier, varav många någon gång har blivit kontaktade on

Den verkställande direktörens interna skadeståndsansvar - En jämförelse mellan Sverige och Tyskland

Svenskt företagande har historiskt haft en stark ekonomisk koppling till Tyskland. Den tyska marknaden ses ofta som en attraktiv plattform för svenska företag att etablera sig på och en möjlighet till expansion av bolagets verksamhet. Vid en etablering i Tyskland väljer många svenska aktiebolag att använda sig av bolagsformen Gesellschaft mit beschränkter Haftung, som också är den mest frekvent an

En kritisk systemteoretisk granskning av kronvittnet i svensk rätt - Vad krävs av ett kronvittnessystem för att det ska passa in i svensk rätt?

Den 1 juli 2022 infördes i Sverige ett kronvittnessystem som enligt svensk rätt utgör en strafflindringsgrund på grund av utredningsmedverkan av annans brott. Kronvittnessystemet, som är tänkt som ett redskap i brottsbekämpande syfte, är en främmande fågel för svenskt påföljdssystem. Då kronvittnessystemet i princip kastats in i svensk rätt, kan det ifrågasättas hur enhetligheten i påföljdssysteme

Minimilönedirektivet - ett hot mot den svenska lönebildningsmodellen?

Det nyligen antagna direktivet om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen har resulterat i en oro på den svenska arbetsmarknaden. Med tanke på motståndet är det aktuellt att undersöka vilken påverkan direktivet kommer att ha på den svenska lönebildningsmodellen och om det stämmer att kollektivavtalssystemet riskerar att urholkas. Fokus ligger på om direktivet kommer att påverka arbetsmarknad

Universell jurisdiktion i Sverige - Om regelsystemet som möjliggör och begränsar utövning av universell jurisdiktion i svensk rätt

Universalitetsprincipen utgör en jurisdiktionsgrund enligt svensk rätt. I slutet av år 2022 meddelade Högsta domstolen ett prejudicerande beslut som behandlade hur universell jurisdiktion ska förstås enligt svensk rätt. Högsta domstolen fastslog i detta fall bland annat att den misstänkte måste ha en tillräcklig anknytning till Sverige för att det ska finnas ett svenskt rättskipningsintresse vid u

Lönetransparensdirektivet - att hjälpa eller stjälpa svenskt jämställdhetsarbete? En rättsvetenskaplig undersökning av de rättsliga utmaningar i fråga om aktiva åtgärder, insyn och lönekartläggning som följer vid en implementering av direktivförslaget om lönetransparens

Principen om lika lön för lika arbete för kvinnor och män har varit en del av EU-rätten sedan Romfördraget från 1975. Numera återfinns principen och förbudet mot diskriminering på grund av kön i såväl primär- som sekundärrätt. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är emellertid fortsatt stora i EU:s medlemsstater varpå EU har bedömt att det finns ett behov av ytterligare lagstiftning i syfte attThe principle of equal pay for equal work for women and men has been part of EU law since the 1975 Treaty of Rome. Nowadays, the principle and the prohibition of discrimination based on sex are found in both primary and secondary legislation. However, the pay gap between women and men remains high in EU member states and the EU has therefore identified the need for further legislation to reduce th

I ljuset av Århuskonventionen – miljöorganisationers klagorätt ur ett rättsutvecklingsperspektiv

Sedan miljöbalken (1998:808) trädde i kraft 1999 har miljöorganisationer haft en lagstadgad klagorätt i svensk rätt. Det är unikt att enskilda kan företräda allmänhetens intressen så som miljöskyddsintressen, en uppgift som vanligtvis sköts av staten, kommunen eller andra myndigheter. Uppsatsens syfte är att undersöka hur miljöorganisationers klagorätt i Sverige har förändrats sedan miljöbalken in

Anonyma vittnen - Värna om vittnet eller den tilltalades rättigheter, en diskussion som pågått i 30 år

Sverige tillåter för närvarande inte anonyma vittnesmål. Ämnet har trots det varit uppe för diskussion i Sverige sedan 90-talet. Med anledning av den ökade gängkriminaliteten samt vittnens otillräckliga skydd ses anonyma vittnen som en alternativ lösning på problemet. Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida ett system med anonyma vittnen hade fungerat i svensk rätt eller inte. Undersökningen

Digitalisering av bygglovsprocessen

Trots att Sverige är ett land som brukar ligga i framkant av teknologisk utveckling och digitalisering så kan den svenska bygglovsprocessen anses vara förlegad jämfört med hur processen ser ut i andra länder. Medan många länder världen över erbjuder möjligheten att skicka in digitala BIM-filer (Building Information Modelling), så erbjuder svenska kommuner på sin höjd möjligheten att e-posta in han

Passar ett kronvittnessystem i svensk rättsordning? - En kritisk diskussion kring kronvittnen i svensk rätt

Ska kronvittnen införas i svensk lagstiftning? Frågan har vidrörts ett flertal gånger i den politiska debatten och är idag ett oerhört aktuellt ämne. Sveriges statsminister meddelade i januari 2019 att ännu en utredning om kronvittnen ska tillsättas. Ett kronvittne är en tilltalad som erhåller strafflindring på grund av att hen medverkat eller assisterat i utredningen av annans brottslighet. Str

Hårda bud på högre straffbud – En komparativ studie av de nordiska ländernas syn på unga lagöverträdare

Att straffa eller att inte straffa unga lagöverträdare och i vilken utsträckning; det är den pågående debatten i Sverige idag. Mer specifikt, huruvida man ska lagföra 18-21 åringar som vuxna snarare än ungdomar. Det torde sig naturligt att individer som anses vara vuxna, lagligen om inte annat, också skall betraktas vuxna nog att kunna stå inför anklagelser i sin fulla omfattning för deras begångn

Bodelning vid utländska månggiften

Enligt svensk rätt är äktenskapet en monogam förbindelse. Att vara gift med flera personer är inte tillåtet. I andra delar av världen är månggifte däremot tillåtet. Till följd av internationella privaträttsliga regler kan utländska månggiften erkännas och betraktas giltiga i Sverige i vissa sammanhang. Hur den svenska äktenskapsrättens regler ska anpassas efter dessa förhållanden är oklart. På 1

Svensk mutlagstiftning - lite för lagom? En rättsvetenskaplig studie om svensk mutlagstiftning ur ett EU-rättsligt perspektiv

Sverige, ett av de minst korrupta länderna i världen, har fått återkommande internationell kritik gällande ineffektivitet i svensk mutlagstiftning när det kommer till straffrättsliga sanktioner mot företag som begått mutbrott. Detta på grund av bristen på rättspraxis där företag gjort sig skyldiga till vårdslös finansiering av mutbrott. Kritiken har bland annat kommit från EU-kommissionen då Sveri

”Det är svårt att hålla tungan i styr” En diskursanalys av statens språkbruk i fallet samebyn Girjas mot svenska staten

Studien är en diskursanalys av statens språkbruk i rättsfallet mellan samebyn Girjas och svenska staten i Högsta domstolen. Girjas stämde staten år 2009 i Gäl-livare tingsrätt och ärendet avslutades i Högsta domstolen i Stockholm år 2020. Girjas fick ensamrätt på jakt och fiske på samebyns område, vilket gör att de lättare kan förvalta rennäringen i samband med jakten och fisket. Sverige har blivi

Väsentlig anknytning - en studie av den utsträckta hemvistprincipen

Obegränsad skattskyldighet, vilket innebär att en person är skattskyldig för alla inkomster både från Sverige och utlandet, kan för en fysisk person föreligga enligt tre alternativa grunder. En av dessa grunder är väsentlig anknytning, som innebär att en från Sverige utflyttad person med vissa så kallade anknytningspunkter kan anses ha väsentlig anknytning och därmed bli obegränsat skattskyldig.

Kapitalvinstbeskattning efter utflyttning till Spanien - Tillämpningen av tioårsregeln och eventuella utmaningar för framtida lagstiftning

En kartläggning som gjordes av Föreningen Svenskar i Världen år 2015 visade att antalet utlandssvenskar som var bosatta i Spanien under mer än sex månader per år uppgick till mer än 90 000. Sådana gränsöverskridande förflyttningar påverkar i vissa fall den svenska skattebasen eftersom utflyttade personer många gånger går från att vara obegränsat skattskyldiga för samtliga sina inkomster till att e

Att kommunicera religion

Sverige är idag ett sekulärt och individualistiskt samhälle. Detta ställer höga krav på hur religiösa organisationer kommunicerar. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt undersöker vi hur Svenska kyrkans anställda anser att organisationen bör kommunicera för att legitimera sin roll i samhället. Vi undersöker även hur detta yttrar sig i Svenska kyrkans kommunikationskanaler. Detta har vi gjort m