Search results

https://www.soc.lu.se/shai-mulinari - 2026-07-18

https://www.soc.lu.se/hakan-silverup - 2026-07-18

https://www.soc.lu.se/erik-brattstrom - 2026-07-18

https://www.soc.lu.se/jens-rydstrom - 2026-07-18

https://www.intramed.lu.se/marika-bergman - 2026-07-18

https://www.keg.lu.se/agnes-andersson - 2026-07-18

https://www.keg.lu.se/yahia-mahmoud - 2026-07-18

https://www.keg.lu.se/linda-stihl - 2026-07-18

https://www.ehl.lu.se/liesel-klemcke - 2026-07-18

https://www.real.lu.se/alexandra-kjellman - 2026-07-18

https://www.real.lu.se/terence-kwok-choon - 2026-07-18

https://www.jur.lu.se/ehab-alhousari - 2026-07-18

Skogar förser oss med ett stort antal ekosystemtjänster. Dessa inkluderar att ta upp koldioxid från atmosfären, trä för virke och massa, att stabilisera marken för att minska jordskred, att upprätthålla biologisk mångfald och att erbjuda möjligheter till fritidsaktiviteter som vandring eller camping. Men kvaliteten och kvantiteten på dessa tjänster beror på vilka trädslag skogen består av. Enligt

https://www.cec.lu.se/sv/forskning/pagaende-forskningsprojekt/treespec-kartlaggning-av-tradslag-genom-satellitobservationer - 2026-07-17

Empati och medkänsla är ett första forskningstema vid Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. Vi har tagit oss an temat, bland annat med utgångspunkt i en så kallad Advanced Study Group vid Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet: ”Enhancing empathy and compassion in healthcare students and professionals”.Empathy and compassion – so important yet so complex, Advanced Study Group (Lunds u

https://www.medicinsk-humaniora.lu.se/forskning/forskningstema-empati-och-medkansla - 2026-07-17

ICOS Carbon Portal är den centrala dataportalen för ICOS, en europeisk forskningsinfrastruktur som övervakar växthusgaser. Portalen tillhandahåller öppen och kvalitetssäkrad data från över 180 mätstationer i Europa som registrerar koncentrationer och flöden av växthusgaser i atmosfär, ekosystem och hav. Datan används för att förstå hur växthusgaser rör sig i miljön och utgör ett viktigt underlag f

https://www.mgeo.lu.se/infrastruktur/icos-carbon-portal - 2026-07-17

Profilområdet Naturbaserade framtidslösningar samlar forskare från olika discipliner för att möta tre sammanlänkade utmaningar: klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och behovet av en hållbar samhällsutveckling. Dessa kriser påverkar människor, ekosystem och samhällen världen över och kräver lösningar som är både innovativa och rättvisa.Forskningen bygger på naturens egna processer och

https://www.mgeo.lu.se/forskning/profilomradet-naturbaserade-framtidslosningar - 2026-07-17

Laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen arbetar med årsrings- och vedanatomiska analyser. Fokus ligger på dendrokronologisk datering av trä från arkeologiska fynd, historiska byggnader, skeppsvrak och konstföremål. Laboratoriet har Sveriges mest omfattande och regelbundet uppdaterade referenssamling av årsringsserier, vilket gör det möjligt att

https://www.mgeo.lu.se/infrastruktur/laboratorier/laboratoriet-vedanatomi-och-dendrokronologi - 2026-07-17

Elektriska signaler finns på många ställen i kroppen, och används för kommunikation mellan hjärna och kropp, eller för att till exempel dra samman en muskel. Vi använder datorsimuleringar för att bättre förstå hur hjärta och andra organ fungerar, och för att ta fram medicinska hjälpmedel för diagnos av bland annat hjärtsjukdomar.  Forskarprofiler Länkarna öppnas i Lunds Universitets forskningsport

https://www.bme.lth.se/forskning/biomedicisk-signalbehandling - 2026-07-17

Sedan det banbrytande arbetet av Hellmuth Hertz och Inge Edler har vi bedrivit forskning inom ultraljud med tillämpningar inom medicin och biologi. Idag fokuserar vi på biosonar, diagnos av Hirschsprungs sjukdom, fotoakustisk bildgivning,  kärlväggarnas rörelsemönster, magnetomotorisk ultraljudsbildgivning och plackkaraktärisering. Forskarprofiler Länkarna öppnas i Lunds Universitets forskningspor

https://www.bme.lth.se/forskning/ultraljud - 2026-07-17

En allt större del av världens befolkning bor och arbetar i städer. Detta skapar tillsammans med klimatförändringen och dess följder ett allt större tryck på den bebyggda miljön och städernas invånare. Det finns därför ett behov av att utveckla urbana miljöer så att de kan hantera dessa utmaningar, till exempel extrema väderhändelser, konflikter om markanvändning och försämrade ekosystem. Dessutom

https://www.cec.lu.se/sv/forskning/forskningsteman/hallbarhet-och-klimatanpassning-i-urbana-miljoer - 2026-07-17