Search results

Vi välkomnar Mia Liinason som institutionens nya professor. I en intervju berättar Mia om sin forskningsbakgrund. Läs hela intervjun nedan. Vad är din akademiska bakgrund? Jag har en tvärvetenskaplig akademisk bakgrund, med en avhandling i genusvetenskap på samhällsvetenskaplig fakultet och en masterexamen i litteraturvetenskap med inslag av filosofi, religionsvetenskap och feministisk befrielsete

https://www.genus.lu.se/artikel/mot-var-nya-professor-mia-liinason - 2025-10-09

Svenska universitet skapar värde i miljardklassen. Sedan 2010 har Sveriges lärosäten gett upphov till över 2 500 nya företag som idag sysselsätter nästan 10 000 personer, omsätter 18 miljarder kronor och genererar 4 miljarder i skatteintäkter årligen. En ny rapport framtagen gemensamt av Sveriges universitets innovationskontor sammanställer statistik om aktiebolag med ursprung i akademin. Siffrorn

https://www.innovation.lu.se/artikel/svenska-larosaten-kraftfulla-motorer-tillvaxt-och-innovation - 2025-10-09

Det är krisberedskapsvecka i Sverige och just nu skickar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” för fjärde gången sedan 40-talet. Historieprofessorn Kristian Gerner reflekterar över broschyrens historiska sammanhang och tycker anspelningarna till andra världskriget är överdrivna. - Broschyren gör givetvis att tanken återgår till flydda tider

https://www.lu.se/artikel/historieprofessor-inget-krigshot-mot-sverige - 2025-10-09

Riksdagsvalet är också ett EU-val. På bordet i Bryssel ligger just nu en lång rad frågor som de partier som bildar regering ska besluta om i EU:s ministerråd. En ny studie från Lunds universitet visar att väljarna har ytterst små chanser att bilda sig en uppfattning om hur riksdagspartierna ställer sig till huvuddelen av dessa frågor. Idag presenteras en omfattande webbplats där riksdagspartierna

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-omojligt-ta-reda-pa-vad-riksdagspartierna-tanker-bestamma-i-bryssel - 2025-10-09

Supraledare är en hörnsten i bland annat kvantdatorer och partikeldetektorer. Ett vanligt problem är dock att effektiviteten försämras av olika störningar. Nu har forskare vid bland annat naturvetenskapliga fakulteten genom högprecisionsmätningar kommit ett steg närmare en förklaring till vad det är som händer. Supraledning är beroende av närvaron av elektroner bundna i så kallade Cooper-par. Två

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ogonblick-av-tystnad-visar-vagen-mot-battre-supraledare - 2025-10-09

På samma sätt som viruset hittade och förvärrade oupptäckta svagheter i mänskliga kroppar så har pandemin hittat och avslöjat svagheter i länders politik och samhällsstrukturer. Det är en av slutsatserna när 59 forskare från 38 universitet gått samman för att jämföra hur Coronakrisen hanteras i 16 länder. I studien delas länderna in i tre kategorier – kaosländer, kontrolländer och konsensus-länder

https://www.soc.lu.se/artikel/kaos-konsensus-eller-kontroll-ny-studie-jamfor-16-landers-pandemihantering - 2025-10-09

Personer som fått brottsofferersättning upplever vanligtvis att kompensationen är för låg för att vara meningsfull. Ersättningens effekt på individens lidande, självkänsla och upprättelse är ofta begränsad eller obefintlig, visar en rapport från Rättssociologiska institutionen. I en enkätundersökning har rättssociologerna Karl Dahlstrand och Peter Bergwall undersökt hur 300 brottsoffer upplever at

https://www.soclaw.lu.se/artikel/brottsoffer-som-fatt-krankningsersattning-kanner-sallan-att-beloppet-ar-tillrackligt-hogt - 2025-10-09

I slutet av oktober samlas beslutsfattare från hela världen för att diskutera biologisk mångfald på nästa COP-konferens i Colombia. ”Besluten som fattas där avgör framtiden för vår jord” säger en av forskarna som reser dit, Jesica López vid Lunds universitet. Hon är ursprungligen från Colombia men där ansågs hennes forskning om avskogning i hemlandet för farlig. Den colombianska regnskogen är en d

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-om-hur-amazonas-kan-raddas-aker-till-fn-konferens - 2025-10-09

En ny studie har i detalj analyserat hur EU-stödet till lantbrukare fördelas. Resultaten visar att utbetalningarna oftast går till redan rika lantbrukare som dessutom genererar både störst växthusgasutsläpp och skada för den biologiska mångfalden. Pengarna går alltså i huvudsak till dem som orsakar den största miljöskadan och behöver bidragen minst. EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/miljarder-fran-eus-jordbruksstod-hamnar-fel-visar-ny-kartlaggning - 2025-10-09

Hur ska vi använda marken och till vad? Frågan är mer aktuell än någonsin. Samhällets krav på marken är många: behovet av livsmedel ökar, städerna växer och omställningen till bioenergi riskerar att ytterligare intensifiera jord- och skogsbruk. Samtidigt är marken viktig för exempelvis klimatanpassning, bevarande av biologisk mångfald och rekreation. Ett nytt samverkansinitiativ vid Lunds universi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/markanvandning-en-hallbar-framtid-0 - 2025-10-09

Forskare vid Lunds universitet har hittat en ny markör i blodet som kopplas till ökad risk för hjärtsvikt. Det överraskande är att markören inte är involverad direkt i hjärtats funktion, som de flesta tidigare kända markörerna är. Istället påverkar den processer i lymfsystemet. Hjärtsvikt är det svårbehandlade tillstånd då hjärtpumpen inte längre klarar av att förse kroppen med tillräckligt med bl

https://www.lu.se/artikel/markor-involverad-i-lymfsystemet-kopplas-till-hjartsvikt - 2025-10-09

https://www.lu.se/artikel/medicinska-fakulteten-startar-fundraising-global-halsa - 2025-10-09

Geoengineering, såsom koldioxidinfångning från atmosfären eller flygutsläpp av solreflekterande partiklar i atmosfären, har de senaste åren snabbklättrat på mångas listor över insatser som bäst bedöms kunna stävja klimatförändringarna. Enligt en ny avhandling i statsvetenskap har dock vurmen andra orsaker än en opartisk granskning av realismen i förslagen. I sitt avhandlingsarbete har Ina Möller v

https://www.sam.lu.se/artikel/grumlig-vurm-geoengineering - 2025-10-09

I somras publicerades en uppmärksammad forskningsstudie om hur trädplantering kan bidra till att rädda klimatet. Men många forskare har kritiserat trädplantering som en problematisk metod, som istället riskerar att ta fokus från att vi drastiskt måste minska utsläppen om vi ska klara klimatet. Hållbarhetsforskaren Wim Carton förklarar vad det finns för nackdelar med storskaliga trädplanteringar. Ä

https://www.sam.lu.se/artikel/tradplantering-ingen-universallosning-klimatet - 2025-10-09

Plaståtervinning och avfallshantering i all ära, men vad blir den egentliga miljövinsten om plastproduktionen fördubblas inom den närmaste 20-årsperioden? Den frågan ställer sig forskare som menar att mer fokus måste läggas på hur plasten produceras. En ny forskningsstudie visar att det inte finns något politiskt intresse för de initiala stegen plastens livscykel; det vill säga vilka råvaror använ

https://www.sam.lu.se/artikel/atervinning-hjalper-inte-om-produktionen-av-plast-fordubblas - 2025-10-09

Ett nytt forskningsprojekt ska ta reda på hur den ökade risken för hatstormar mot journalister påverkar yttrandefrihet och demokrati. Bland annat ska vad som skrivs om 2000 journalister på Twitter analyseras. Att självcensur förekommer visar den inledande kunskapssammanställning som forskarna gjort. Digitaliseringen och sociala medier har banat väg för att många fler människor och experter än tidi

https://www.sam.lu.se/artikel/radsla-hat-leder-till-sjalvcensur-hos-journalister - 2025-10-09

Riksdagsvalet är också ett EU-val. På bordet i Bryssel ligger just nu en lång rad frågor som de partier som bildar regering ska besluta om i EU:s ministerråd. En ny studie från Lunds universitet visar att väljarna har ytterst små chanser att bilda sig en uppfattning om hur riksdagspartierna ställer sig till huvuddelen av dessa frågor. Idag presenteras en omfattande webbplats där riksdagspartierna

https://www.sam.lu.se/artikel/ny-studie-omojligt-ta-reda-pa-vad-riksdagspartierna-tanker-bestamma-i-bryssel - 2025-10-09

Medan flera av världens länder påbörjat en övergång från användning av fossila bränslen till mer hållbara förnybara energikällor har en grupp forskare på Pufendorfinstitutet börjat undersöka rättviseaspekterna av olika energisystem och omställningar.Gruppen – som samlar forskare från områden som teknik, juridik, hållbarhetsvetenskap, kulturgeografi, miljö- och energisystem, humanekologi och miljöe

https://www.pi.lu.se/artikel/ett-rattviseperspektiv-pa-energi - 2025-10-09

Klara Anna Capova är en gästforskare som har arbetat med temat  A Plurality of Lives som snart avslutar sitt arbete på Pufendorfinstitutet. Hon är en en sociokulturell antropolog som är verksam vid Durhams universitet i Storbrittanien.Vad är din bakgrund?Jag är en sociokulturell antropolog med specialistkompetens inom vetenskap, teknik och samhällsstudier. Just nu arbetar jag med sociala studier i

https://www.pi.lu.se/artikel/jag-ar-fascinerad-av-universum-och-mansklighetens-plats-i-det - 2025-10-09

Diskriminering på grund av hudfärg är vanligare i organisationer där man anställer personal genom egna nätverk och betonar förmågan att ”passa in”. - Det finns ett påtagligt motstånd på många arbetsplatser mot att arbeta aktivt mot diskriminering. Det säger psykologen Martin Wolgast som tillsammans med Sima Nourali Wolgast har gjort en stor kartläggning av rasism i arbetslivet på uppdrag av Länsst

https://www.sam.lu.se/artikel/arbete-mot-diskriminering-pa-jobbet-moter-motstand - 2025-10-09