Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 126182 hits

Klimatförändringarna gör kolsänkor mer sårbara

Nya data från forskningsinfrastrukturen ICOS bekräftar att naturliga kolsänkor som hav och skogar inte är stabila. Klimatförändringarna gör dessa sänkor mer sårbara, och i vissa fall släpper de till och med ut koldioxid. Detta sätter de befintliga klimatmålen och åtgärdsplanerna på spel, menar forskarna. Fluxes är en ny europeisk publikation från infrastrukturnätverket ICOS (Integrated Carbon Obse

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatforandringarna-gor-kolsankor-mer-sarbara - 2025-12-15

Färre fåglar i stadsskogar oavsett skogens kvalitet

En ny studie från Lunds universitet och SLU visar att städer påverkar mångfalden av fåglar negativt – i stadsskogar finns det betydligt färre arter skogsfåglar än på landsbygden, även om skogsområdena håller samma kvalitet. Forskarna har undersökt 459 naturliga skogsmarker som ligger i eller nära 32 städer i södra Sverige. Bland annat har forskarna räknat förekomsten av olika fågelarter, och resul

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/farre-faglar-i-stadsskogar-oavsett-skogens-kvalitet - 2025-12-15

Förhöjda metanhalter vid ICOS mätstationer efter gasutsläpp

Kraftigt förhöjda metanhalter har uppmätts vid ICOS mätstationer i Norunda och Hyltemossa både under tisdagen och onsdagen. - Vi har undersökt vindförhållandena vid de här tillfällena och kan se att luftmassorna verkar komma ifrån havsområden i Östersjön där gasledningarna har läckor, säger Tobias Biermann, forskningsingenjör på ICOS i skånska Hyltemossa. Redan vid lunchtid på tisdagen visade fors

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forhojda-metanhalter-vid-icos-matstationer-efter-gasutslapp - 2025-12-15

Torsken i Östersjön illa ute efter gasutsläpp

Gasläckaget i Östersjön riskerar att stjälpa det redan sköra torskbeståndet i Hanöbukten. De skadade ledningarna ligger precis där den lilla torskpopulationen håller till utanför Bornholm, säger Maria C Hansson som är docent vid CEC och koordinator för Marint centrum i Simrishamn.  - Det kan gå illa. Miljön är extremt känslig i området och nu får torsken ytterligare en miljöfaktor emot sig. Tidiga

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/torsken-i-ostersjon-illa-ute-efter-gasutslapp - 2025-12-15

Komplexa konsekvenser av ett varmare Arktis

Effekterna av ett varmare Arktis är inte enbart av negativ betydelse för klimatet, visar en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap. Genom modellering kunde man bland annat se att en förflyttning av trädgränsen uppåt kunde öka kollagret då träd binder mer kol i sin biomassa än tundraväxter. Men resultaten är osäkra. Arktis – området norr om polcirkeln – värms upp minst dubbelt så

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/komplexa-konsekvenser-av-ett-varmare-arktis - 2025-12-15

Kalhuggen skog ger viktig information till klimatforskning

Nu har maskinerna rullat in vid Norunda och börjat fälla träd, ett efter ett. Här finns Sveriges äldsta mätstation för växthusgaser och den är unik. Efter att ha befunnit sig i hundraårig skog under decennier är den på väg att bli omgiven av ett kalhygge.  - Vi förväntar oss en signifikant höjning av utsläpp av växthusgaser, säger professor Natascha Kljun vid CEC. Mätstationen Norunda ligger cirka

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/kalhuggen-skog-ger-viktig-information-till-klimatforskning - 2025-12-15

FN:s klimattoppmöte COP27 – det här ska man prata om

FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen. – Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i fjor togs nya initiativ, som arbetsprogrammen för höjda ambitioner när

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fns-klimattoppmote-cop27-det-har-ska-man-prata-om - 2025-12-15

Tvärvetenskaplig forskarskola på Skånes stränder

Kusten förändras. Havet äter sig längre in på land och strandremsan som man minns från barndomen ser inte likadan ut längre. Tiden är en faktor, men klimatförändringar påverkar också hur stranden och havet förvandlas. En som vet mycket om den skånska kustens förändringar är Caroline Hallin. Hon är kustingenjör och forskar om erosion, stormfloder och naturanpassade kustskydd vid LTH. Tillsammans me

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/tvarvetenskaplig-forskarskola-pa-skanes-strander - 2025-12-15

Dags att sätta biologisk mångfald på agendan – fem Lundaforskare om utmaningarna inför COP15

Drygt två veckor efter klimatmötet i Egypten möts ledare från världens länder på nytt, denna gång för att hantera en annan akut kris som mänskligheten står inför – förlusten av biologisk mångfald. Frågan är mindre känd än klimatkrisen och något ramverk motsvarande Parisavtalet finns inte på plats – något många hoppas att det kommande toppmötet i Montreal i december ska ändra på. Den kallas ibland

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/dags-att-satta-biologisk-mangfald-pa-agendan-fem-lundaforskare-om-utmaningarna-infor-cop15 - 2025-12-15

Risk för övergödning och försurning om skogsgödsling införs i södra Sverige

Skogen är viktig för klimatomställningen, både som råvara till biobränsle och för kolinlagring. Samtidigt pressas skogen av ett förändrat klimat och ett intensivare skogsbruk. En ny avhandling av Klas Lucander vid Lunds universitet visar på tänkbara konsekvenser för skogen och hur gödsling skulle kunna leda till övergödning och försurning istället för trädtillväxt i södra Sverige. Höjda temperatur

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/risk-overgodning-och-forsurning-om-skogsgodsling-infors-i-sodra-sverige - 2025-12-15

Fågelungar i staden påverkas tydligt av luftföroreningar och vilka träd de omges av

Livet i staden är hårt – om du är fågelunge påverkas du tydligt av en viss typ av luftförorening, samt av vilka träd som finns i närheten av boet, visar ny forskning från Lund. Bakom studien ligger ett nytt mer detaljerat sätt att undersöka vilka faktorer i urban miljö som ger en effekt på fåglar och djur. Städer är generellt en tuff miljö för fåglar och andra djur att leva i, men varför det är så

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fagelungar-i-staden-paverkas-tydligt-av-luftfororeningar-och-vilka-trad-de-omges-av - 2025-12-15

Klimatpolitiska rådet: "Det behövs fler åtgärder"

Nästa år ska regeringen enligt klimatlagen presentera en handlingsplan för hur Sverige ska nå klimatmålen. Minst ett dussin myndigheter har bidragit med underlag. Men inte ens om samtliga förslag i dessa rapporter genomförs kommer det att räcka för att fylla det gap som har uppstått med den nya regeringens politik, skriver Klimatpolitiska rådet på Dagens Nyheters debattsida. I somras fick Klimatpo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatpolitiska-radet-det-behovs-fler-atgarder - 2025-12-15

COP15: De viktigaste framgångarna

Toppmötet COP15 är avslutat och världen har fått en motsvarighet till Parisavtalet – ett globalt ramverk för att skydda den biologiska mångfalden på jorden.  - Det är ett stort ögonblick för vår biologiska mångfald. Vi behöver de här målen och de ger visst hopp. Men det finns mycket arbete att göra och vi har bara några få år på oss, säger Maria Blasi, forskare vid CEC, som var närvarande under fö

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/cop15-de-viktigaste-framgangarna - 2025-12-15

Utbyte Sverige - Storbritannien om matförmedling till personer i ekonomisk utsatthet

Under två veckor är doktorand Elinn Leo Sandberg på University of Sheffield, Storbritannien, och besöker forskaren Hannah Lambie- Mumford. De två och flera andra forskarkollegor jämför och utbyter erfarenheter och forskningsresultat kring matförmedling till personer i ekonomisk utsatthet Sverige och Storbritannien. Veckorna består av möten med forskare i fältet, besök på olika matförmedlingar och

https://www.soch.lu.se/artikel/utbyte-sverige-storbritannien-om-matformedling-till-personer-i-ekonomisk-utsatthet - 2025-12-15

Europe in the Postgrowth Era: Towards a Sustainable Welfare Deal

Europe is confronted with a multiple crisis while coming to grips with its colonial legacy. Given the lack of empirical evidence for sufficient absolute decoupling of gross domestic product (GDP) growth from environmental resource use to stay within planetary limits and meet the Paris climate goals, this article argues that it is unavoidable for the European Union (EU) to enter the postgrowth era

https://www.soch.lu.se/artikel/europe-postgrowth-era-towards-sustainable-welfare-deal - 2025-12-15

Populär skrivarkurs avslutad

Kursen ”Att skildra verkligheten: Kreativt skrivande i socialt arbete” avrundades i fredags, med ett sista författarbesök - den här gången av Athena Farrokhzad. Efter det väntade utvärdering av kursen, diplomutdelning och avslutningspizza. Hundrafemtio sökte och femton valdes ut. En av dem är kursdeltagaren Illari Jozwikowska, som kände sig som en udda fågel när hon började kursen. Hon hade inga h

https://www.soch.lu.se/artikel/popular-skrivarkurs-avslutad - 2025-12-15

Viola och Elin skrev uppsats på uppdrag av socialtjänsten

Socialhögskolan får ofta förfrågningar från organisationer där det arbetar socionomer, med förslag på uppsatsämnen för våra studenter. Socionomstudenterna Elin och Viola behövde inte fundera länge när de fick tips om att socialtjänsten i Trelleborgs kommun undrade om några studenter kunde granska barnavårdsutredningar ur ett jämställdhetsperspektiv. Universitetslektor Teres Hjärpe är handledare på

https://www.soch.lu.se/artikel/viola-och-elin-skrev-uppsats-pa-uppdrag-av-socialtjansten - 2025-12-15

Win-win vid samverkan kring uppsatsskrivande

Harald Liebenstein Gegner är utvecklingsledare på socialförvaltningen i Lunds kommun, och under våren handleder han fyra studenter från Socialhögskolan i deras uppsatsskrivande. Harald Liebenstein Gegner har under våren handlett studenterna Iza Törnroos, Vera Henriksson, Isaak Blomgård och Petter Hallin, som alla går sjätte terminen på Socionomprogrammet. Iza och Vera skriver om samverkan inom ram

https://www.soch.lu.se/artikel/win-win-vid-samverkan-kring-uppsatsskrivande - 2025-12-15

Världens ekonomiska eliter samlade i ny databas

Vilka är människorna som utgör världens ekonomiska eliter – och vad skiljer dem åt mellan länder? I en ny databas har forskare från hela världen samlat individuppgifter om ekonomisk makt i länder som tillsammans står för över hälften av världens BNP. Håkan Johansson, professor vid Socialhögskolan och en av forskarna bakom arbetet, ser betydande skillnader – och pekar på att Sverige utmärker sig på

https://www.soch.lu.se/artikel/varldens-ekonomiska-eliter-samlade-i-ny-databas - 2025-12-15

Sommartider 2025

Gamla köket, Lund7 – 18 juni: Vardagar 7.30 – 17. 19 juni – 10 augusti: Stängt.11 – 17 augusti: LU-kort vardagar 7.30 – 17. Ordinarie öppettider från 18 augusti.Campus HelsingborgEntrédörrarna kommer att vara låsta och man behöver kort och kod för att komma in från v. 26–32, resten av sommaren är det öppet som vanligt.info [at] soch [dot] lu [dot] se (info[at]soch[dot]lu[dot]se)studievagledning [a

https://www.soch.lu.se/artikel/sommartider-2025 - 2025-12-15