Search results

Årskurs: F-3, 4-6, 7-9, GymnasietÄmnesområde: AstronomiDet finns flera olika längder på ett dygn. Detta verkar underligt för många och frågan är om vi kan förstå det hela och rent av mäta skillnaden mellan dessa tider? Följande experiment avser att undersöka begreppen sideriskt dygn och medelsoldygn samt försöka bestämma skillnaden mellan dem. De två olika dygnen definieras på följande sätt:Sideri

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/d/dygnets-langd - 2025-10-13

  Årskurs: 4-6Ämnesområde: AstronomiJordaxelns lutning skapar som bekant årstiderna som är så viktiga för i stort sett alla människor, djur och växter på vår planet. Att jordens axel lutar vet nog de flesta men inte hur mycket och hur mäter man den?Alla kan uppleva hur olika högt solen står under året och det är detta som ligger till grund för en faktisk bestämning av jordaxelns lutning.Genom ett

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/j-l/jordaxelns-lutning - 2025-10-13

Årskurs: F-3, 4-6Ämnesområde: AstronomiGenom tiderna har vi människor alltid försökt hålla reda på tiden och dagarna under ett år. Men vad menar vi med ett år? Hur ska man kunna veta att det är just si eller så många dagar på ett år? Hur ska man kunna hålla reda på det? Hur mäter man detta på ett noggrant vis?Kluriga frågorFrågor om tidmätning är ofta lite kluriga och kan behöva en hel del matemat

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/g-i/historien-om-kalendern - 2025-10-13

  Årskurs: 4-6, 7-9Ämnesområde: AstronomiDetta experiment utförs bäst under vintertid. Då det finns en rimlig chans att eleverna kan komplettera experimentet med observationer av natthimlen utan att det blir för sent.Vi vet att natthimlen verkar fylld av stjärnor som lyser likt glittrande diamanter mot den svarta bakgrunden. Dessa stjärnor har genom människans fantasi förbundits till att bilda stj

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/j-l/kartlaggning-av-stjarnorna-1-latitud-och-vinklar - 2025-10-13

Årskurs: F-3, 4-6Ämnesområde: AstronomiDenna övning genomförs bäst under vintertid. Då finns det en rimlig chans att eleverna kan komplettera diskussionerna med observationer av natthimlen utan att det blir för sent.Vi vet att himlen verkar fylld av stjärnor som lyser likt glittrande diamanter mot den svarta bakgrunden. Dessa stjärnor har genom människans fantasi förbundits till att bilda stjärnbi

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/j-l/kartlaggning-av-stjarnorna-2-stjarnbilderna-och-deras-historier - 2025-10-13

Årskurs: 4-6, 7-9Ämnesområde: AstronomiAtt leta efter stjärnbilder är en konst som kan tyckas svår men så behöver det inte alls vara! Genom att identifiera några få kända stjärnbilder kan man lätt finna fler genom att hoppa mellan dem, så kallad stjärnhoppning. Karlavagnen och Orion kan till exempel utgöra en bra start.Under årets lopp ändrar dock stjärnhimlen utseende. Letar man efter stjärnbilde

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/j-l/kartlaggning-av-stjarnorna-3-stjarnbilder - 2025-10-13

NATDIDNationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID) har till uppgift att stödja skolutvecklingen på nationell nivå inom naturvetenskap och teknik. Det sker genom att sprida resultat från aktuell didaktisk forskning till dem som är verksamma i skolan. Målet är att lärare ska kunna omsätta ämnesdidaktisk forskning i praktiken och därigenom låta skolan vila på en vetenska

https://www.nrcf.lu.se/fortbildning/fordjupning - 2025-10-13

Konferensen FobasNT riktar sig till lärare, förskollärare, rektorer, skolledare, forskare, lärarutbildare och relaterade myndigheter och organisationer från hela Sverige. Forumet hålls vartannat år i Norrköping på Linköpings universitet och arrangeras av Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID). Nästa forum hålls hösten 2025 i Norrköping.FobasNT har ett tydligt fo

https://www.nrcf.lu.se/fortbildning/konferenser/forum-forskningsbaserad-nt-undervisning-fobasnt - 2025-10-13

Årskurs: 4-6, 7-9Ämnesområde: AstronomiDenna övning sker utomhus när det är mörkt och stjärnklart. Experimentet bygger på användandet av antingen programmet Stellarium eller av stjärnkartor som du finner i olika tidskrifter på nätet, till exempel Populär Astronomi (se länkar nedan). Samt att eleverna har gått igenom de tidigare övningarna gällande kartläggningen av stjärnhimlen.Kom ihåg att det är

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/j-l/kartlaggning-av-stjarnorna-4-stjarnhimlen - 2025-10-13

Årskurs: 4-6, 7-9, GymnasietÄmnesområde: AstronomiSedan tidernas begynnelse har vi skapat kartor för att försöka beskriva var en viss plats ligger på jorden. Det är inte så svårt så länge platsen ligger relativt nära oss, det vill säga inom samma lilla land eller län.Om man ska skapa kartor som beskriver större områden på jorden, måste man använda ett bra koordinatsystem för att ange positioner. D

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/j-l/koordinatsystem-konsten-att-hitta-ratt-pa-jorden - 2025-10-13

En verktygslåda i fysikundervisningen A-ÖFörskolanGrundskola F-3Grundskola 4-6Grundskola 7-9GymnasietFilmade experimentSamhällsfrågorÖvriga resurser

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser - 2025-10-13

Rydbergdagarna är en tredagarskonferens för gymnasielärare i fysik som arrangeras av NRCF i samarbete med Kungliga Fysiografiska Sällskapet (KFS) i Lund. KFS finansierar rese- och boendestipendier för 30 deltagare från hela Sverige. Under dagarna ska lärare ta del av forskning i fysik och skapa spännande lektioner och elevaktiviteter som knyter an till forskningen. 2024, under de första Rydbergdag

https://www.nrcf.lu.se/fortbildning/konferenser/rydbergdagarna - 2025-10-13

Här lägger vi upp underlag för möten och samtal med lärare samt anteckningar och övrig dokumentation från dessa möten. Även våra nyhetsbrev läggs ut här. Fyll i vår kontaktformulär om du vill få våra utskick med aktuell information Nyhetsbrev juni 2025 (främst gymnasiet och gymnasial vux)Nyhetsbrev januari 2025 (främst gymnasiet och gymnasial vux) Workshop om felberäkningar i gymnasiefysiken våren

https://www.nrcf.lu.se/aktuellt - 2025-10-13

Här lägger vi upp underlag för möten och samtal med lärare samt anteckningar och övrig dokumentation från dessa möten.

https://www.nrcf.lu.se/dialogyta-0 - 2025-10-13

Sammanställning av ämnesplanerna: Jämförelse Fysik - Gy11 och Gy25 (Word) Jämförelse Fysik - Gy11 och Gy25 (PDF) Ett arbetsdokument med NRCF:s läsning och kommentarer av den nya ämnesplanen för ämnet Fysik. Våra kommentarer är inga absoluta "sanningar" utan uttrycker våra medarbetares åsikter och ska fungera som en utgångspunkt till en diskussion med lärare.Uppdaterad version av dokumentet innehål

https://www.nrcf.lu.se/dialogyta/nya-amnesplaner-i-fysik-gy25 - 2025-10-13

Gymnasiearbeten och skolprojekt med SAAF:s fjärrteleskop Årskurs: Årskurs 7–9 och GymnasietÄmnesområde: AstronomiSvensk AmatörAstronomisk Förening har förslag på unika astronomiska observationsprojekt och aktiviteter lämpliga för högstadiet och gymnasiet:Skolelever kan genomföra projekt och gymnasiearbeten inom astronomi med Margareta Westlundteleskopet. Du som är elev eller lärare på högstadiet e

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/s-u/saafs-fjarrteleskop-skolprojekt - 2025-10-13

Program 120 högskolepoäng - 2 år - Mastersexamen För dig med en kandidatexamen i kemi finns möjlighet att läsa ett masterprogram i kemi på 120 högskolepoäng (hp), vilket motsvarar två års heltidsstudier. Du kan välja mellan ett stort antal avancerade kurser, som alla ger en starkt forskningsanknuten utbildning och en god grund inför antingen vidare studier på forskarnivå eller arbete inom industri

https://www.kemi.lu.se/utbildning/masterprogram - 2025-10-13

Program 180 högskolepoäng - 3 år - kandidatexamen Vill du ta fram nya läkemedel i kampen mot sjukdomar? Eller utveckla förnybara energikällor och miljövänliga tillverkningsmetoder? Kemister jobbar med att hitta lösningar på framtida utmaningar inom områden som medicin, hälsa och miljö.   Det naturvetenskapliga kandidatprogrammet i kemi omfattar 180 högskolepoäng (hp), vilket motsvarar tre års helt

https://www.kemi.lu.se/utbildning/kandidatprogram/kemi - 2025-10-13

Program 120 högskolepoäng - 2 år - Mastersexamen Vill du bli expert på att förstå hur proteiner är uppbyggda och hur de fungerar? Med denna kompetens kan du vara med vid kunskapsfronten och bidra till att lösa medicinska och biokemiska problem på molekylär nivå. Du kan göra karriär som biokemist både inom akademin och på forskningsintensiva företag. Förståelsen av proteiner är central när det gäll

https://www.kemi.lu.se/utbildning/masterprogram/biokemi - 2025-10-13

Program 120 högskolepoäng - 2 år - Mastersexamen Genom den fysikaliska kemins perspektiv får du en djup förståelse för fundamentala mekanismer på molekylär nivå. Du utforskar kemiska fenomen och industriella tillämpningar med hjälp av kunskap i bland annat kvantmekanik och termodynamik. Programmet förbereder dig för ett yrkesliv såväl inom akademin som i näringslivet. Masterprogrammet i kemi med i

https://www.kemi.lu.se/utbildning/masterprogram/fysikalisk-kemi - 2025-10-13