Search results

Nyligen upptogs forskningsinfrastrukturen ICOS RI som observatör till FN:s klimatkonvention. Det innebär att data om växthusgasflöden, som bland annat samlas in av Lunds universitet, kommer att spela en viktig roll för hur världssamfundet agerar i klimatfrågor. ICOS RI (Integrated Carbon Observation System Research Infrastructure) bildades 2015 för att kartlägga växthusgasflödena i Europa. Forskni

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/icos-matdata-om-vaxthusgaser-far-en-viktig-roll-i-fns-klimatarbete - 2025-10-19

God pollination av äppelblommor kan förlänga tiden äpplen lagras utan att ruttna. Vi får också större äppelskörd med fastare och godare äpplen. Det visar en ny studie som utförts i samarbete mellan Stockholms universitet och Lunds universitet. Forskarna uteslöt eller tillförde extra pollen för hand i studien, för att se hur det påverkade äppelskörden. I normalfallet är det honungsbin, humlor och v

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/battre-pollination-kan-ge-fastare-applen-som-tal-lagring-battre - 2025-10-19

Hur mår man när man lägger en stor del av sin vakna tid på att ta till sig fakta om en planet i kris? När man varje dag fördjupar sig i frågor som rör global uppvärmning och förlust av biologisk mångfald? Rätt OK trots allt, visar det sig när frågan är uppe under forskarskolan ClimBEco:s vintermöte där klimatpsykologen Frida Hylander gästföreläser. På doktorandnivå verkar man ha kommit förbi den v

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/bortom-klimatangesten-finns-sorg-och-hopp - 2025-10-19

Hur ska vi använda marken och till vad? Frågan är mer aktuell än någonsin. Samhällets krav på marken är många: behovet av livsmedel ökar, städerna växer och omställningen till bioenergi riskerar att ytterligare intensifiera jord- och skogsbruk. Samtidigt är marken viktig för exempelvis klimatanpassning, bevarande av biologisk mångfald och rekreation. Ett nytt samverkansinitiativ vid Lunds universi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/markanvandning-en-hallbar-framtid-0 - 2025-10-19

Edith Hammer vid CEC och Biologiska institutionen har utsetts till Framtidens forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning. Hon är en av tjugo forskare som får 12 miljoner kronor av stiftelsen för att under fem år arbeta med ett forskningsprojekt. Edith Hammers projekt handlar om att utveckla ett jordchip, ett mikrochip, för att förstå hur koldioxid tas upp och lagras i marken. I sin fo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/edith-ar-framtidens-forskningsledare - 2025-10-19

Nu annonserar CEC/Lunds universitet och Simrishamns kommun efter en koordinator till det nya forsknings- och innovationscenter som parterna gemensamt håller på att etablera i Simrishamn. Vid Marint centrum i Simrishamn kommer det att bedrivas forskning om marin miljö och ekosystem, marina näringar och kustbygd, samt vatten. Inom dessa områden ska samarbetet mellan Lunds universitet och Simrishamns

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/koordinator-sokes-till-marint-centrum-i-simrishamn - 2025-10-19

Näst efter klimatförändringarna, är förlusten av biologisk mångfald den största miljöutmaning som världen står inför. Förlusten av växt- och djurarter innebär också en förlust av de resurser som människan får av en fungerande natur. Vid Lunds universitet pågår ett projekt där man tittar på hur man arbetar med så kallad grön infrastruktur för att motverka dessa förluster. I dagens värld har många v

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/gron-infrastruktur-att-planera-och-forma-en-fungerande-natur - 2025-10-19

Sverige behöver inte fler nötdjur för att rädda naturbetesmark med hög biologisk mångfald. Det slår forskare i Lund fast i en ny rapport. Det som behövs är istället ekonomiska incitament som gör det lönsamt med naturbete, menar de. Naturbetesmark är en central del av det svenska kulturlandskapet och viktig för den biologiska mångfalden. Genom bete och de ”störningar” som djuren har orsakat på mark

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/lonsamhet-inte-fler-notdjur-behovs-att-radda-naturbetesmarken - 2025-10-19

Regeringens politik är inte tillräcklig för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid CEC och ledamot av Klimatpolitiska rådet som idag lämnade över sin utvärdering av regeringens klimatpolitik. Markku Rummukainen, vilken är rådets bedömning av regeringens klimatarbete?– Sverige har goda förutsättningar att lyckas med sin ambition om netto nollutsläpp 2045. Men

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatpolitiska-radet-underkanner-regeringens-klimatpolitik - 2025-10-19

De senaste decennierna har klimatet i Sverige blivit omkring två grader varmare i genomsnitt och i år har vi kunnat se en rekordmild vinter och tidig vår. Hur svarar då naturen – djur, insekter, växter – på ett allt mildare klimat? Forskare i Lund kan ge svar. Bland annat visar en alldeles färsk studie att vegetationen i Sverige börjar grönska mellan en och två veckor tidigare nu jämfört med för 1

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ovanligt-tidig-var-sa-svarar-naturen-i-sverige-mot-det-allt-varmare-klimatet - 2025-10-19

Två av de tre som har tilldelats stipendier av SYSAV, Sydskånes avfallsaktiebolag, har läst miljövetenskap vid Centrum för miljö- och klimatforskning. Jesper undersökte återvinning av jordmassor i sin uppsats medan Emilia skrev om ökad plaståtervinning och utsläpp av gifter kopplat till denna återanvändning. Jesper Nyberg tog examen från Masterprogrammet i Miljö- och hälsoskydd vårterminen 2019. I

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/3-fragor-till-stipendiater-med-fokus-pa-atervinning - 2025-10-19

Det finns systematiska studier som visar att kvinnor och män bedöms och behandlas olika inom akademin. Detta är något som Hanna Bäck vill motverka som nytillträdd ordförande för Vetenskapsrådets beredningsgrupp för statsvetenskap, freds- och konfliktforskning och medie- och kommunikationsvetenskap. Hanna Bäck har tidigare suttit med i bedömningsgruppen för statsvetenskap, freds- och konfliktforskn

https://www.svet.lu.se/artikel/back-ny-ordforande-i-vetenskapsradets-beredningsgrupp - 2025-10-19

Hanna Bäck har, tillsammans med Emma Bäck, Marie Gustafsson Sendén och Sverker Sikström, samförfattat artikeln ”From I to We: Group Formation and Linguistic Adaption in an Online Xenophobic Forum”, som nyligen publicerats i Journal of Social and Political Psychology. Artikeln fokuserar på processer för gruppidentifikation och hur individer anpassar sig i online-forum. I artikeln har författarna ut

https://www.svet.lu.se/artikel/hur-anpassar-sig-individer-till-grupper-online - 2025-10-19

Kvinnor i fredsprocesser är ett av de fält som Jacqui True, en av Lunds universitets nya hedersdoktorer, forskar inom. Jacqui True är professor i Statsvetenskap och Internationella relationer vid Monash University i Australien. Hennes forskning fokuserar på kvinnor i fredsprocesser och hennes forskningsartiklar inom global styrning, jämställdhet i fredsbevarande arbete och feministiska forskningsm

https://www.svet.lu.se/artikel/ny-hedersdoktor-expert-pa-kvinnor-i-fredsprocesser - 2025-10-19

Denna vecka bjuder på två disputationer. Det är Sandra Engstrand och Ulrika Waaranperä, doktorander vid Lunds universitet och Malmö universitet, som kommer att disputera med vars en avhandling. Först ut är Ulrika Waaranperä som försvarar sin avhandling "Histories of land: Politicization, property and belonging in Molo, Kenya"den 19 april kl. 10.15 i Niagara på Malmö Universitet. Fakultetsopponent

https://www.svet.lu.se/artikel/tva-disputationer-vid-institutionen - 2025-10-19

FN:s säkerhetsråd är på besök i Skåne. Vår forskare Karin Aggestam kommer att tala inför säkerhetsrådet i samband med deras besök i Lund. Hon lyfter tre intellektuella som inspirerat genom att tänka nytt kring fredsdiplomati. Du får tolv minuter med FN:s säkerhetsråd, vad kommer du att tala om?- Jag har valt att zooma in på den paradox som vi befinner oss i nu. Å ena finns en global positiv trend

https://www.svet.lu.se/artikel/tolv-minuter-med-fns-sakerhetsrad - 2025-10-19

VALBEVAKNING: Sedan drygt ett år tillbaka åker EU- och handelsminister Ann Linde runt i landet i syfte att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor på lokal och regional nivå. Som en följd av vår forskare Maria Strömviks betänkande "EU på hemmaplan" (SOU 2016:10) arrangeras det nu, runt om i landet, så kallade EU-handslag mellan EU-ministern och kommunledningar.

https://www.svet.lu.se/artikel/eu-ministern-i-skane - 2025-10-19

I en ny reviderad upplaga av ”International Organization and Global Governance” (edited by Thomas G. Weiss and Rorden Wilkinson) har vår forskare Christer Jönsson bidragit med kaptitlet "Classical Liberal Internationalism". Boken handlar om klassisk liberal internationalism var en ideologi med rötter i upplysningen. Även om den avfärdades som alltför idealistisk av realismens företrädare efter and

https://www.svet.lu.se/artikel/reviderad-upplagda-om-klassisk-liberal-internationalism - 2025-10-19

Varför är vissa länder mer demokratiska än andra? Hur lyckas vissa länder bibehålla sin demokrati medan andra utvecklar mer autokratiska tendenser? I den nyligen publicerade artikeln “Economic development and democracy: An electoral connection”, hävdar Jan Teorell, tillsammans med Carl Henrik Knutsen, John Gerring, Svend-Erik Skaaning, Mathew Maguire, Michael Coppedge och Staffan Lindberg, att det

https://www.svet.lu.se/artikel/ekonomisk-utveckling-och-demokrati - 2025-10-19

Hur ska riksdagen stärka sin roll inom alla de sakfrågor som beslutas inom EU? Den frågan har en parlamentarisk kommitté arbetat med sedan 2016 och i januari i år redovisade kommittén sina slutsatser. Nu i april lämnade Lunds universitet över sitt yttrande som bland annat har skrivit av Maria Strömvik. Maria Strömvik har tillsammans med Jörgen Hettne skrivit Lunds universitets yttrande. I yttrande

https://www.svet.lu.se/artikel/riksdagens-roll-i-eu - 2025-10-19