Search results

Tinande permafrost gör att det aktiva lagret i översta delen av marken blir djupare. Därför förväntas utsläpp av kol från tinande lager öka. Men det behöver inte bli så, visar ny studie. År 2005 inledde Margareta Johansson ett experiment med manipulation av snötäcke på myren Storflaket i Abiskoområdet. Syftet med experimentet var att registrera hur ökad snömängd, vilket förutspåddes för framtiden,

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/tinande-permafrost-okar-inte-kolutslapp-visar-ny-studie - 2026-01-07

Skogen och skogsskötsel är en het fråga i klimatdebatten, men det finns fortfarande osäkerheter i kartläggningen av skogens funktion som kolsänka eller kolkälla. I en ny studie, ledd av Patrik Vestin vid Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap, har forskarna gjort mätningar av växthusgaser vid kalhyggen och funnit att det blir stora nettoutsläpp. Mätningarna sattes igång ett år efte

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/kalhuggning-ger-utslapp-av-vaxthusgaser - 2026-01-07

Benjamin Smith och David Wårlind från INES fick nyligen finansiering, med kollegor, från Vetenskapsrådet. Detta projekt syftar till att öka förståelsen för hur koldioxid interagerar med fosfor i skogliga ekosystem. Begränsningar i jordens näringsupptag i kan påverka CO2-upptag skogliga systemForskarna kommer i sin forskning att undersöka hur växternas förmåga att absorbera mer av CO2 påverkas av n

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/finansiering-till-forskning-koldioxidupptag-och-naringscykler - 2026-01-07

Zhengyao Lu, forskare vid institutionen, har publicerat en populärvetenskaplig artikel med titeln “Solar panels in Sahara could boost renewable energy but damage the global climate – here’s why”. Zhengyao Lu, forskare vid institutionen, har publicerat en populärvetenskaplig artikel i The Conversation om hur planer på att använda solpaneler i Sahara kan påverka klimatet. Zhengyao skriver bl.a. att:

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/solpaneler-i-sahara-kan-oka-anvandandet-fornybar-energi-men-skada-det-globala-klimatet-har-ar - 2026-01-07

Anders Lindroth, professor emeritus, har publicerats i DN Debatt tillsammans med Lars Tranvik, professor i limnologi vid Uppsala universitet. Lindroth och Tranvik menar att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser är mycket högre än vad som samhället räknar med. I den metod som FN använder för att beräkna mängden koldioxid som släpps ut, räknas inte sjöar, vattendrag och våtmarker in. Om dessa räknas

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/utslapp-av-vaxthusgaser-i-sverige-underskattas-kraftigt - 2026-01-07

Thomas Pugh, universitetslektor vid institutionen, har intervjuats med anledning av att han i en ny studie ifrågasätter en EU-rapport om Europas skogsbruk. En ny studie i Nature, författad av 33 forskare varav en av dem är Thomas Pugh, ifrågasätter en EU-rapport om Europas skogsbruk som i fjol fick stor genomslagskraft. Enligt den nya studien, som publicerats i Nature, blev data i EU-rapporten fel

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/skogsavverkningen-i-europa-okar-men-inte-i-den-takt-som-tidigare-rapporterats - 2026-01-07

Lars Harrie, professor vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap (INES) och GIS-centrum, har blivit utsedd till ledamot från universitet och högskolor i det nationella Geodatarådet. Rådet syftar till att ta fram strategier och aktiviteter för att säkerställa att geografiska data kan användas inom till exempel klimatomställning, skapande av hållbara städer och krisberedskap. Geodat

https://www.nateko.lu.se/sv/artikel/regeringen-utser-lars-harrie-fran-gis-centrum-som-ledamot-i-geodataradet - 2026-01-07

Vårt DNA är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Nu har stamcellsforskare i Lund hittat en tidigare förbisedd del i vårt DNA, så kallat icke-kodat DNA, som tycks bidra till en skillnad som trots alla våra likheter kan förklara varför våra hjärnor fungerar olika. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell. Schimpansen är vår närmaste le

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/outforskat-dna-forklarar-skillnaden-mellan-manniska-och-schimpans - 2026-01-07

Att få projektstöd från Vetenskapsrådet ses som en kvalitetsstämpel och är ett av de viktigaste stegen för att en ung forskare ska kunna etablera en självständig forskargrupp. Förra veckan prisades inte mindre än nio av MultiParks forskarledare med sammanlagt 31,6 miljoner kronor. I år uppmuntrar Vetenskapsrådet MultiParks målsättning att vara ett tvärvetenskapligt forskningsområde. Bland projekte

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/multiparks-forskargrupper-far-316-miljoner-fran-vetenskapsradet - 2026-01-07

Med stöd av ett EU-anslag på 1,9 miljoner euro ska Alzheimerforskaren Oskar Hansson leda och koordinera ett forskningssamarbete mellan Sverige, Spanien, Frankrike, Tyskland och Danmark. Målet är att skapa förutsättningar för tidig och korrekt diagnostik av Alzheimers sjukdom. Detta för att förbättra behandlingen och omhändertagandet av de drabbade samt minska de samhällskostnader som sjukdomen ors

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/stort-eu-projekt-om-alzheimers-koordineras-fran-lunds-universitet - 2026-01-07

Många av Sveriges 20 000 Parkinsonpatienter får inte den behandling de behöver och många av de svårast sjuka får felaktig terapi. Med nya verktyget Manage PD och studien PD Pal hoppas Per Odin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, kunna förbättra omhändertagandet av Parkinsonpatienter. Varje år får cirka 2 000 svenskar diagnosen Parkinsons sjukdom – en neu

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/snabbare-och-battre-behandling-mot-parkinsons-sjukdom-med-verktyget-manage-pd - 2026-01-07

Under forskarutbildningen undersökte Jonathan Timpka vad som påverkar arbetsförmågan hos patienter som fått diagnosen Parkinsons sjukdom. Den 19 november lades avhandlingsarbetet fram. Här berättar Jonathan om de olika delarbetena som utförts vid Restorative Parkinson Unit, ledd av Per Odin. Berätta om din forskning! Mitt forskningsengagemang har varit ganska spretigt, från registerstudier till un

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/avhandlingsintervju-med-jonathan-timpka - 2026-01-07

Forskargruppsledaren Malin Parmar beviljas bidrag av Vetenskapsrådet inom rådsprofessorsprogrammet med 50 miljoner kronor över 10 år. Syftet med rådsprofessorprogrammet är att skapa förutsättningar för de mest framstående forskarna att bedriva långsiktig, nydanande forskning med stor potential att åstadkomma vetenskapliga genombrott. Malin Parmar är en etablerad forskare som leder sin framgångsrik

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/radsprofessur-till-malin-parmar - 2026-01-07

Med metoder för omprogrammering av mänskliga gliaceller till specialiserade nervceller, interneuron, tar Daniella Rylander Ottosson, en av MultiParks forskargruppsledare, sikte på att lägga grunden för framtida behandlingar av sjukdomar som schizofreni och epilepsi. Av de 27 nya Wallenberg Academy Fellows finns två vid Lunds universitet, varav en är Daniella Rylander Ottosson som driver sin grupp

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/daniella-rylander-ottosson-utsedd-till-wallenberg-academy-fellow - 2026-01-07

Frontotemporal demens startar relativt tidigt jämfört med andra demenssjukdomar. Fortfarande vet vi förhållandevis lite om vad som orsakar sjukdomen, men ny forskning från Lunds universitet visar att de veckningar i hjärnan som formas under senare delen av graviditeten kan ha betydelse för i vilken ålder som sjukdomen bryter ut. Totalt diagnostiseras cirka tjugotusen i Sverige varje år i någon for

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/hjarnans-veckningar-under-fosterstadiet-kan-paverka-insjuknandet-i-demens - 2026-01-07

MultiPark leder ett projekt som nyligen valts ut av Lunds universitet för att driva nya forskningsämnen. Projektet eSCIENCE MOVES kommer att använda artificiell intelligens och maskininlärning för att studera motoriska förändringar hos såväl Parkinsonpatienter som djurmodeller av sjukdomen. Rörelse är avgörande för att vi ska kunna interagera med världen omkring oss. Vid Parkinsons sjukdom försämr

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/mot-datadriven-precisionsmedicin-vid-rorelsestorningar - 2026-01-07

Det populärvetenskapliga eventet MultiPark Café drar igång onsdagen den 6 april. Seminarierna hålls på kvällstid och riktar sig till patientföreningar och allmänheten. Först ut är ett tema om biomarkörer och Alzheimers sjukdom. Kom och lyssna på när våra forskare berättar om de senaste upptäckterna! Eventet hålls på svenska. Läs mer och anmäl dig här.

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/premiar-multipark-cafe - 2026-01-07

Lina Rosengren forskar om vad som krävs för att upprätthålla livstillfredsställelse trots Parkinsons sjukdom. Den 17 december förra året la hon fram sin avhandling i rehabiliteringsmedicin från en av MultiParks forskargrupper. Här förklarar hon de viktigaste rönen och framtida utmaningar inom området.   Berätta om din forskning! Jag arbetar deltid som läkare inom rehabiliteringsmedicin och restera

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/avhandlingsintervju-med-lina-rosengren - 2026-01-07

Bättre behandling med Mange PD-verktyget. En biobank öppnar upp för upptäckter om arv och miljö. Insikter om livstillfredsställelse hos personer med Parkinsons sjukdom. Djupdykning i processer vid skadlig proteinaggregering. Och en mer detaljerad kunskap om avvikande rörelsemönster med artificiell intelligens. Bara för att nämna några av alla nyheter relaterade till Parkinsons sjukdom från det str

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/varldsparkinsondagen-fem-lovande-forskningsprojekt-vid-multipark - 2026-01-07

Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symptom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de utgör psykologiska reaktioner till följd av de kognitiva symptomen. En studie vid Lunds universitet har gett nya insikter om de psykiska symptomens uppkomst vid Alzheime

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/alzheimerproteiner-kan-ligga-bakom-psykiska-symtom-hos-aldre - 2026-01-07