Search results

Tack vare rymdteleskopet Gaia har forskare upptäckt ett svart hål i Vintergatan. Objektet Gaia BH3 ligger i Örnens stjärnbild knappt 2 000 ljusår från solen. Lennart Lindegren, professor emeritus i astronomi vid fysiska institutionen, som under många år arbetat med att utveckla mätmetoderna som används av Gaia, gläds åt det nya rymdfyndet. Kan du berätta vad det är ni har hittat?– Vi har hittat et

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-hittat-spektakulart-svart-hal - 2025-12-03

Kroppsform, färg och beteende utvecklas ofta tillsammans när arter anpassar sig till sin omgivning. Genom att studera murödlor i Medelhavsområdet har forskare i Lund visat hur en unik celltyp hos ryggradsdjur kan ha spelat en nyckelroll i denna sammanflätade evolution. Anpassning, eller adaptation, är en genetisk förändring som ger högre duglighet i den rådande miljön. Anpassningar kan vara utseen

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/illgron-aggressiv-och-sexuellt-lyckosam-hulken-odla-ger-evolutionara-nycklar - 2025-12-03

Daniel Conley, professor på geologiska institutionen, har belönats med Vladimir Ivanovich Vernadsky-medaljen. Priset – som är uppkallat efter en av grundarna till biogeokemin – delas årligen ut till forskare som gjort exceptionella bidrag inom fältet. Grattis Daniel, hur känns det att få det här priset?– Jag blev överraskad och hedrad över att ha vunnit denna medalj. Många av de tidigare vinnarna

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biogeokemist-far-prestigefylld-medalj-sin-forskning - 2025-12-03

Varje år drabbas flera tusen personer i Sverige av så kallad ischemisk stroke. Tillståndet är livshotande, svårbehandlat och kan ge allvarliga funktionsnedsättningar. I ett stort pilotprojekt i Lund testar forskare att med hjälp av AI identifiera vilka som riskerar att drabbas och hur man kan skräddarsy såväl akutvård som rehabilitering efter patienternas individuella behov. – Förhoppningen är att

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-tar-fram-individuellt-anpassad-strokevard-med-hjalp-av-ai-och-virtuella-tvillingar - 2025-12-03

Klimatforskare framhåller ofta att det ligger i allas intresse att koldioxidutsläppen minskar. Men hur bra är de själva på att minimera sina klimatavtryck? En ny studie från Lund visar att vissa bränner halva sin CO2-budget på en vecka. Men att det finns sätt att minska utsläppen. Forskare har granskat utsläppen från deltagare på en årlig internationell vattenkonferens mellan åren 2004 och 2023. K

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/konferensresor-gor-forskare-till-klimatbovar - 2025-12-03

Uppskattningar av populationers förmåga att ändras evolutionärt under några generationer kan användas för att få överraskande bra förutsägelser om den långsiktiga evolutionen över miljontals år. De kan också användas för att förutspå framtida förändringar. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Mikroevolution kan beskrivas som småskaliga genetiska förändringar under artnivå, exempelvis ant

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sma-forandringar-kan-hjalpa-till-att-forsta-miljoner-ar-av-utveckling - 2025-12-03

Gifter och kemikalier utgör ett stort hot mot vår miljö. ”Den tredje krisen” – kemikaliekrisen – glöms ofta bort när man pratar om klimatet och hotade arter. Inför Biologiska mångfaldens dag 22 maj tipsar Lundaforskaren Maria Hansson om hur man på den egna täppan kan skapa en giftfri miljö och gynna trädgårdens alla små och stora invånare. Syntetiskt framställda kemikalier finns idag överallt, i j

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-satt-att-skapa-en-giftfri-tradgard - 2025-12-03

Hur planeter bildas är en fråga som länge gäckat världens astronomer. De senaste åren har den så kallade småstensteorin – som går ut på att minimala gruspartiklar sugs ihop – vunnit mark. En ny avhandling visar att is spelar en avgörande roll för att dessa himlakroppar ska nå en viss storlek då de kan fortsätta växa till planetstorlek. För drygt 4,6 miljarder år sedan bildades vårt planetsystem ur

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/spelar-viktig-roll-nar-sma-himlakroppar-svaller-till-svulstiga-planeter - 2025-12-03

Med hjälp av artificiell intelligens ska vården för multisjuka äldre förbättras. Det hoppas man i ett nytt forskningsprojekt som även sätter fingret på brister i kommunikationen mellan olika vårdgivare inom kommun och region. Syftet med det aktuella forskningsprojektet är att förbättra kvaliteten på sjukvård för äldre patienter som lider av flera olika sjukdomar, så kallade multisjuka patienter. M

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ai-ska-skydda-multisjuka-aldre - 2025-12-03

Den svenska skogen kan spela en betydligt större roll för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Störst nytta för klimatet gör skogen om man förstärker den som kolsänka, och använder den träråvara som tas ut för andra produkter än idag, konstaterar han i en ny kunskapssammanställning. I en ny syntes, ”Skogens klimatnytta 2.0 – Klimatomställ

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/den-svenska-skogen-kan-gora-mycket-storre-nytta-klimatet - 2025-12-03

2028 ska de första observationerna ske vid världens största optiska teleskop som håller på att byggas i Chile. Nu står det klart att anläggningen ska förses med en kraftfull spektrograf som forskare i Lund ska vara med och utveckla. Teleskopet heter Extremely Large Telescope och byggs av Europeiska sydobservatoriet, ESO – en internationell organisation med 16 medlemsländer, däribland Sverige. Det

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronomer-ska-utveckla-ny-spektrograf-till-bjasseteleskop - 2025-12-03

Trots sin lilla storlek är talgoxar betydligt listigare än vad man kan tro. De har kommit på ett sätt att lura andra fåglar att fly från fågelbordet. Biologiprofessor Anders Brodins mångåriga undersökningar har avslöjat finurliga och oväntade beteenden hos talgoxarna. Nu sammanfattar han sin forskning i den välrenommerade tidskriften Scientific American. Talgoxens förmåga att anpassa sig till vitt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/smarta-talgoxar-lurar-andra-fagelarter - 2025-12-03

Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan fördubblats på gårdar med ekologisk odling jämfört med på konventionella gårdar. Det är välkänt att ekologiskt jordbruk gynnar biologisk mångfald

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ekologiskt-odlade-falt-fick-fordubblad-vaxtartrikedom-men-forst-efter-lang-tid - 2025-12-03

Två tredjedelar av de vanligaste trädarterna i Europa och Nordamerika befinner sig mitt uppe i att möta den globala uppvärmningen genom att söka sig till kallare och blötare trakter. Trädens förändrade utbredning riskerar att skapa problem för stora pågående satsningar på återplanteringsprogram. I en färsk studie har forskare från bland annat Lunds universitet undersökt i vilken omfattning som kli

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatpaverkade-trad-kan-aventyra-satsning-pa-kolinlagring - 2025-12-03

En art som förklarats nationellt utdöd, kölblodbi, har hittats vid Kallinge. Ett annat oväntat fynd är slåttergökbiet, som inte observerats utanför Skåne sedan 1936 och aldrig i Blekinge. Fynden har gjorts inom ett projekt vid Lunds universitet som utvärderar hur restaureringsåtgärder finansierade av regeringen påverkar Sveriges mest hotade biarter. Restaureringsåtgärderna är initierade av Naturvå

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nationellt-utdott-bi-aterfunnet-i-blekinge - 2025-12-03

Trots sin minimala hjärna besitter humlor en väldigt stor förmåga att navigera. Det visar ny forskning från bland annat Lunds universitet. Forskningsresultaten har potential att komma till nytta vid utveckling av exempelvis navigerande robotar i krissituationer där GPS inte fungerar. Enligt den aktuella forskningsstudien verkar humlor kunna uppnå motsvarande förmåga att navigera som ryggradsdjur;

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/humlor-har-lika-bra-lokalsinne-som-manniskor - 2025-12-03

En ny studie från Lunds universitet visar att känsligheten för bekämpningsmedel kan skilja extremt mycket mellan olika grupper av insekter, men också mellan studier av samma insektsart. Studien fokuserar på världens mest undersökta bekämpningsmedel, imidakloprid. Nu efterlyser forskarna mer standardiserade mätningar. En grupp forskare från Lunds universitet har gått igenom ett stort antal tidigare

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kansligheten-bekampningsmedel-varierar-kraftigt - 2025-12-03

Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet går emot föreställningen att en uppväxt på landet per automatik ökar naturkontakten, samtidigt som studien visar att natur inpå knuten gynnar barns välmående. Det finns en generell oro för att människor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2025-12-03

Eldhärjade skogsområden i Norden fortsätter att avge koldioxid långt efter att lågorna slocknat. Utsläppen är till och med betydligt högre efter en brand, än medan den pågår. Det visar en ny unik studie från Lunds universitet, där effekten av den omfattande skogsbranden i Ljusdal den torra sommaren 2018 har studerats. Att klimatförändringen, med stigande temperaturer som följd, ökar risken för sko

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogsbrander-i-norden-kalla-till-stora-koldioxidutslapp-langt-efter-att-branden-ar-over - 2025-12-03

Hällekis stenbrott på Kinnekulle har valts ut som ett av 100 geologiska arv i världen av stor betydelse för utvecklingen av geologisk vetenskap och förståelsen av jordens historia. Utnämningen gjordes av International Union of Geological Sciences efter lyckat nomineringsarbete lett av Per Ahlberg och Anders Lindskog vid geologiska institutionen. International Union of Geological Sciences är en av

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-geologiskt-arv-i-varldsklass - 2025-12-03