This paper investigates artistic representations of machine learning and their interventional potential. Taking its point of departure in two works of art, the paper discusses effects of predictability and unpredictability caused by machine learning systems. By thinking through “eventfulness” (Bucher) and “nonconscious cognition” (Hayles) in human and non-human environments, the paper analyzes the

Putting her watch on her wrist and the phone in her bag, she was ready to leave for work. The secret she was carrying had to be dealt with later. She had not fully decided yet what to do about it. Maybe she should pay the clinic a visit, just have a chat. What could be the harm in that?Once again, he felt constrained in his work. The system did not really fit. It spilled over into his personal lif

Det finns en osäkerhet rörande rollfördelningen i samband med lärarstudenters VFU. Såväl lärarstudenter som handledare och VFU-lärare efterfrågar mer och tydligare information om vad man förväntas prestera utifrån den roll man har, enligt en ny avhandling i utbildningsvetenskap.

Unga är inte mindre politiskt engagerade i dag än tidigare. Men deras politiska handlande söker sig nya former. När Elisabeth Kring analyserar skolstrejk för klimatet med hjälp av filosofen Hanna Arendts idéer växer en komplex bild av relationen mellan vuxna och barn fram. Krings forskning gör det möjligt att tänka kring skolstrejkande elever på ett helt nytt sätt. De överger inte skola och barndo

Forskning om skolbyggnader och utbildningsmiljöer är ett växande och mångvetenskapligt område. Ord som ny, innovativ och modern är vanliga i skolbyggnadsprojekt och skapar en bild av att vi befinner oss i en brytningstid. Den upplevelsen intresserar forskningen.

Skolan är en otrygg plats för många unga transpersoner och ickebinära. Genusvetaren Irina Schmitt urskiljer fyra skolkulturer som kan försvåra eller förenkla livet i skolan för dessa elever. Artikeln presenterar också några av de grundläggande begrepp och synsätt som används inom den genusvetenskapliga forskningen om transpersoner och ickebinära.

Mänsklighetens växande kunskapsvolym gör det allt svårare för lärare att värdera den kunskap som finns, och att välja ut vad som ska göras till en del av undervisningen. Det leder paradoxalt nog inte bara till ökad fragmentisering utan också till ökad likriktning, menar den belgiske sociologen Eric Mangez.

Utbildning för hållbar utveckling har kritiserats för att bli för instrumentell. Som alternativ har undervisning med utgångspunkt i begreppet antropocen prövats. Undervisningen vrids då mot frågor och upplevelser som har med ömsesidighet att göra. Flera studier visar på en möjlig nära relation mellan vetenskapliga perspektiv och didaktiskt nytänkande.

Trots stora satsningar på förebyggande arbete och trots att barn och unga vanligtvis själva tar avstånd från mobbning, så ökar andelen skolelever som uppger att de mobbats. Denna paradox är utgångspunkten för Joakim Strindbergs avhandling. Hans resultat visar hur viktigt det är att vidga perspektivet och se mobbning i sitt sociala och institutionella sammanhang.

Skolans personal och elever förhandlar ständigt om de policyer som är tänkta att styra verksamheten. Två aktuella svenska studier undersöker sådana förhandlingar. I ena fallet handlar det om fritidshemmets skolifiering och i andra fallet om lärares arbete med anpassningar.

När lärare, rektorer och andra aktörer samverkar runt elever med problematisk skolfrånvaro påverkas de av sina professioners normer, traditioner och uppdrag. Det kan leda till att skolans kunskapsuppdrag underordnas omsorgen om elevers välmående. På kort sikt kan det verka rimligt, men på lång sikt kan det vara problematiskt, enligt forskarna Ola Strandler och Martin Harling.

I den allmänna debatten talas det ofta om skolans kris. En ny antologi undersöker varför och ger samtidigt läsaren redskap för att sätta krisutropen i ett politiskt och historiskt sammanhang.

Läraren och det litteraturdidaktiska ledarskapet spelar en större roll för elevernas intresse än vad tidigare forskning har uppmärksammat. Det visar Jonas Johansson i sin studie av gymnasiets litteraturhistorieundervisning.

En grupp engelska forskare har undersökt vad som händer när resultat från kognitionsvetenskaplig grundforskning översätts till undervisning. De konstaterar att den bild som framträder är komplex och delvis motsägelsefull, men att de ändå ser ett värde i att lärare känner till de principer för undervisning som kognitionsvetenskaplig grundforskning erbjuder.

Skolan erbjuder rum och scener för elevernas sociala relationer. En avhandling i sociologi utforskar hur högstadieelever skapar och definierar vänskap, och visar att eleverna både kan använda och utmana skolans kunskapsprojekt i sitt vänskapande.

Positive Energy Districts (PEDs) have rapidly emerged as a dominant policy instrument in Europe to accelerate urban climate transitions. PEDs target the district scale to optimise energy system performance through a combination of technical and social interventions. These activities are driven by an engineering logic that considers energy infrastructures to be rational, integrated, and governable.

In Art, Science and the Politics of Knowledge, Hannah Star Rogers challenges the traditional dichotomy between art and science, arguing that they share common approaches to knowledge-making. Drawing on Science and Technology Studies and using compelling examples, Star Rogers illuminates the overlapping characteristics – such as emphases on visualisation, enquiry and experimentation – of the two kn

In Thinking Like a Climate: Governing a City in Times of Environmental Change, Hannah Knox offers a new ethnographic study of the local dynamics of climate change, focusing on the city of Manchester. This detailed analysis of local climate politics illustrates the need for a wholesale reconfiguration of how we think about human-nature relations and act collectively to make the world a better place