Search results

Åtta stämplar har Elisabet Nybell i sin Jubileumskursbok. Siktet är inställt på diplom från rektor men framförallt på njutbara föreläsningar. Elisabet Nybell stämplar in på LTH. LUM gör ett nedslag på Jubileumskursen på en föreläsning om vattenrening på LTH. Tajmingen med det förorenade dricksvattnet i Lund var en ren slump. – Jag har missat en stämpel av nio hittills, jag har bara Konstnärliga fa

https://www.lu.se/artikel/jubileumskursare-i-ivrig-jakt-pa-stamplar - 2025-12-22

De har varsin examen med sig i bagaget: i till exempel språk, skrivande och kommunikation, geografi, kemi, organisationspsykologi. Under en intensiv vecka är studenterna på Ekonomihögskolans program Master’s in Management uppdelade i lag som ska leda sina företag så framgångsrikt de kan. Tio års företagande rivs av under en veckolång simulering. Studenterna på Ekonomihögskolans masterprogram i man

https://www.lu.se/artikel/veckolangt-foretagsspel-sammanfattar-hel-utbildning - 2025-12-22

Ett unikt avloppssystem i ett nytt bostadsområde i Helsingborg ger hopp om ökad hållbarhet i städer. När köksavfallet mals ner i en matavfallskvarn bredvid diskhon medan toaletten får ett eget avlopp finns det stora återvinningsvinster att göra när det gäller biogas, värme och växtnäring. Hamse Kjerstadius, doktorand i kemiteknik, har granskat miljöeffekterna av avloppssystemet i sin avhandling. A

https://www.lu.se/artikel/kallsorterat-avlopp-kan-ge-stora-miljovinster - 2025-12-22

Ett anrikt universitet som Lunds är fullt av ritualer, och med anledning av 350-årsjubileet så hakade Kunskapskabarén på med frågan – behövs ritualer? Fredrik Nilsson, professor i etnologi, var med på scenen och gjorde sitt bästa för att förklara vilken roll ritualer spelar. Kunskapskabarén på scen. Fr. v. Eva Westerling, Oskar Stenström, Jens Olsson – vid keyboarden Christoffer Andersson och Magn

https://www.lu.se/artikel/ritualer-skapar-identitet-och-gemenskap - 2025-12-22

För hundra år sedan var det inte alltid så lätt för en doktor att bli sjuk. Läkaridentiteten stod på spel – för vad är väl det för en doktor som inte kan ta hand om sig själv? Idag är det bättre och en genre inom den s.k. bekännelselitteraturen växer fram med läkare som skriver om sina sjukdomar. Jonatan Wistrand har nyligen fått en artikel på detta tema publicerad i ”Medical humanities”. Jonatan

https://www.lu.se/artikel/forskar-om-lakare-som-gor-litteratur-av-sina-sjukdomar - 2025-12-22

Sjutton år gammal började Tommie Jönsson jobba på universitetet som djurskötare och sextiosju år gammal är han nu på väg att lämna sitt jobb som husintendent. Han har varit med sedan man inte fick dua professorer – fast det gjorde han ändå. – Jag har alltid sluppit att ha någon Ayatollah som har försökt styra i detalj. Det har betytt mycket för glädjen och arbetsmoralen, säger Tommie Jönsson som k

https://www.lu.se/artikel/tuff-malmopag-om-sina-50-ar-vid-lu - 2025-12-22

Att sjuksköterskor tillbringar mer tid framför datorn har höjt deras status. Samtidigt är sjukvården en av få arbetsplatser som vill dra en knivskarp gräns för var jobbet sker – att sköta digitalt jobb hemifrån är inte okej. Etnologen Kristofer Hansson har undersökt hur sjukvården påverkas av digitaliseringen. Etnologen Kristofer Hansson har undersökt hur digitaliseringen har påverkat sjukvården.

https://www.lu.se/artikel/digitalisering-har-hojt-sjukskoterskors-status - 2025-12-22

Cancer i bukspottkörteln hör till de mer svårbotliga cancerformerna. Oftast upptäcks sjukdomen för sent för att kunna botas. På Avdelningen för immunteknologi vid LTH ligger man långt fram med att utveckla ett test som kan upptäcka sjukdomen på ett tidigt stadium, när sjukdomen fortfarande är behandlingsbar. Carl Borrebaeck och hans grupp har fått ett stort erkännade för sitt cancertest. I de klin

https://www.lu.se/artikel/national-cancer-institute-inleder-samarbete-med-cancerforskare-i-lund - 2025-12-22

När mörkret faller har ett femtiotal Lundabor samlats vid universitetstrappan. Det är dags för samhällsvetarnas stadsrundvandring under 350-årsjubileets första vetenskapsvecka, med temat ”Har världen blivit bättre? Arkeologstudenterna Peter Fogelberg, Maria Petersen och Lovisa Majtorp. – Ickeakademiker var inte välkomna till Järnvägshotellet, som låg på universitetssidan om stationen, uppdelningen

https://www.lu.se/artikel/forskare-guidade-genom-lunds-samhallsskikt - 2025-12-22

Hur påverkar den digitala tekniken vårt arbetsliv? Kan information som samlas in för att mäta våra prestationer leda till gammeldags detaljstyrning? Borde högskolevärlden ta efter sjukvården när det gäller gränsen mellan arbete och fritid? Detta är några av frågorna som undersöks i forskningstemat Digiworks på Pufendorfinstitutet. Företagsekonomen Stephan Schaefer och etnologen Kristofer Hansson ä

https://www.lu.se/artikel/digital-revolution-staller-om-arbetslivet - 2025-12-22

Blir världen bättre? Carlota Perez svarar inte på frågan. Istället förklarar hon hur vi gör den bättre. Och hoppet tänds i ögonen hos den unga publiken under Debatt i Lund. – Klimathotet kan vändas till en möjlighet. Grön tillväxt kommer att ge massor av nya jobb och ett gott liv för människor inte bara i väst utan i hela världen. Gör vi rätt nu så kan detta bli lösningen på klimatproblemen och fa

https://www.lu.se/artikel/hon-vacker-hopp-om-en-battre-varld - 2025-12-22

Stefan Sveningsson, professor på Ekonomihögskolan, har nyligen hållit ett jubileumsseminarium om ledarskap. Ett gott ledarskap är viktigt för arbetsliv och organisationer, men riktigt vad det innebär kan vara svårt att definiera. Stefan Sveningsson konstaterar att ledarskap som organisationsform kan vara mindre behövligt i en kunskapsintensiv organisation där många anställda är välutbildade och er

https://www.lu.se/artikel/fem-tips-att-forsta-vad-ledarskap-ar - 2025-12-22

Sigillet, sfinxerna, en massa cyklande studenter – och genomgående den lundensiska humorn. Idéhistorikern Elisabeth Mansén har undersökt vad bilderna berättar om Lunds universitet i jubileumsboken ”Beredd till bådadera. Lunds universitet och omvärlden”. Elisabeth Mansén är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, men har ett långt förflutet vid LU. – Det som överraskar mig mest är att d

https://www.lu.se/artikel/humorn-gar-igen-i-universitetets-bilder - 2025-12-22

I augusti förra året gick kemiprofessorn Lo Gorton i pension. Några månader senare, vid årsskiftet, hade han tretton artiklar under publicering i olika internationella tidskrifter. Lo Gorton har som nybliven pensionär tretton artiklar under publicering i olika internationella tidskrifter. Produktionstakten borde ha avtagit när han gick i pension, men väggen i lunchrummet där vi sitter skvallrar om

https://www.lu.se/artikel/produktiv-pensionar-efterlyser-mer-stottande-kultur - 2025-12-22

Sjögräslika elektroder som böjer sig mjukt när hjärnans vävnad rör sig. De är klädda med ett material som inte retar upp immunsystemet, och förs in på ett så mjukt sätt att det påverkar nervcellerna så lite som möjligt. Inuti sig kan elektroderna ha både elektronik, optik, gener och läkemedel med vars hjälp man kan både studera hjärnans processer och behandla neurologiska sjukdomar och kronisk smä

https://www.lu.se/artikel/nanoelektroder-en-revolution-behandling-i-hjarnan - 2025-12-22

Vi äter för mycket djur för att klimatet ska klara av det. Det behövs ett proteinskifte. Det menar forskaren Karolina Östbring som medverkar på Hållbarhetsveckan. Hennes vision är att skapa en plattform för forskning om vegetabiliska proteiner på LU. Vi i västvärlden behöver driva på utvecklingen och gå över till mer vegetabiliska proteiner i kosten, menar Karolina Östbring. Vi blir allt fler männ

https://www.lu.se/artikel/det-behovs-ett-proteinskifte - 2025-12-22

Det är avgörande för vår egen säkerhet hur vi hanterar återvändare från terrorgrupper – inte bara de som rest till IS, utan också de som anslutit sig till högerextrema grupper i exempelvis Ukraina, säger Dan-Erik Andersson, en av de ansvariga bakom en ny nationell uppdragsutbildning om våldsbejakande extremism. – Sverige ska göra allt för att hindra och bestraffa terrorbrott, men den som frias frå

https://www.lu.se/artikel/lu-utbildar-mot-extremism - 2025-12-22

Radikaliserade ungdomar som återvänder från terrorgruppen IS är ett hot mot säkerheten, men hotet ska inte överdrivas, det handlar om väldigt få individer, menar sociologen Chares Demetriou, expert på politisk radikalisering. – Den stora frågan är vad som händer om trettio år. Om Sverige inte klarar integrationen, om ojämlikheten fortsätter öka och människor fastnar i ghetton – då finns en grogrun

https://www.lu.se/artikel/segregation-varre-hot-atervandare - 2025-12-22

Frivilliga från USA och andra västländer har de senaste åren anslutit sig inte bara till terrorgruppen IS, utan också till militära styrkor som kämpar mot IS. – De säger att de slåss för det goda men för många är målet inte främst att besegra IS, utan att själva ostraffat få utöva våld, säger statsvetaren Nicole Grove. Det handlar om ”våldsentreprenörer” som oberoende av staten kan finansiera sin

https://www.lu.se/artikel/frivilliga-krigare-mot-en-tackmantel-privat-vald - 2025-12-22

Några veckor efter terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm varnar forskare för att beskriva verkligheten som en svartvit kamp mellan ont och gott. Om man vill skydda samhället mot extremism är det viktigt att förstå hur och varför den uppstår. Radikalisering och våldsdyrkan finns också bland vissa grupper som slåss mot IS. – Att slåss mot IS kan vara en ”godhetens täckmantel” för att utöva vå

https://www.lu.se/artikel/extremism-i-den-digitala-tidsaldern - 2025-12-22