Search results

Den hittills största genetiska studien på den svenska befolkningen visar att svenskarna är genetiskt närmare tyskar och britter än finländare. Men också inom landet finns det skillnader, framför allt mellan människor från norra och södra Sverige. - Kunskap om befolkningens genetiska struktur är viktig för att förstå varifrån vi kommer och för att identifiera gener som ger upphov till sjukdomar, sä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svensken-mer-britt-och-tysk-finsk - 2025-11-03

För några tusen år sedan ökade en tidigare ovanlig genetisk variant snabbt i befolkningen. Då kunde den betyda skillnaden mellan överlevnad eller undergång. I dagens samhälle bidrar samma genvariant till övervikt och diabetes. Enligt forskare på Stanford universitet i Kalifornien, USA, uppstod den moderna riskvarianten genom en mutation för mellan 2 000 och 12 000 år sedan. Den var ovanlig så läng

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nar-riskgener-typ-2-diabetes-var-bra-att-ha - 2025-11-03

Människans historia har präglats av växelvis svält och överflöd. Den som bättre kan lagra överskottsenergin som fett de goda dagarna har en fördel när hungertiden kommer. Forskarna kallar fenomenet för ”den sparsamma genen”. Idag med en övermåtta på lättillgänglig kaloririk mat orsakar de sparsamma generna övervikt och sjukdom. Den överskottsenergi vi får i oss lagras som fett men skillnaderna mel

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sparsamma-gener-i-moderna-tider - 2025-11-03

Behandlingsmöjligheterna efter en stroke har länge varit begränsade till timmarna efter ett anfall. Efter det har skadorna setts som definitiva. Hjärnforskare vid Lunds universitet har nu upptäckt en substans som öppnar upp för behandlingar upp till två dagar efter stroke. Idag finns endast trombolys som akutbehandling för stroke. Det är ett blodförtunnande läkemedel som endast hinner fram till ci

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svensk-upptackt-kan-leda-till-ny-strokemedicin - 2025-11-03

En ny studie ska undersöka om enbart lätt överviktiga typ 2 diabetiker blir av med sjukdomen om de opereras på samma sätt som hittills enbart mycket feta kunnat göra. Främsta syftet med operationen är inte att bli av med övervikt utan att undersöka om metoden kan bota diabetes. Övervikt delas in i olika grupper beroende på svårighetsgrad och i Sverige är det än så länge bara de mycket överviktiga

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ar-typ-2-diabetes-en-tarmsjukdom-och-basta-boten-operation - 2025-11-03

Hälften av landets friska 80-åringar har en så låg njurfunktion att den ligger under gränsen för vad som räknas som njursjukdom. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet. Njurens funktion avtar naturligt med stigande ålder, även hos den som är frisk. Dålig njurfunktion förknippas bland annat med diabetes och hjärt-kärlsjukdom och kan i allvarliga fall leda till njursvikt och behov

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/njurhalsa-overraskande-lag-i-hogre-alder - 2025-11-03

När typ 2 diabetes är ett faktum är ämnesomsättningen förändrad på så många sätt att det är svårt att baklänges sortera ut de olika stegen som har lett till sjukdomen. Genom att följa hela förloppet från friska till patienter hoppas forskare kunna identifiera viktiga milstolpar. Typ 2 diabetes utvecklas långsamt, ofta under många år, innan blodsockerkontrollen blir så försämrad att sjukdomen diagn

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hur-ser-processon-ut-fran-frisk-till-tva-typ-2-diabetes-ut - 2025-11-03

Skyddande gul strumpa Den inflammerade blodkärlsvävnaden kallas ett aterosklerotiskt plack och består till stor del av immunförsvarsceller, döda celler, kolesterolpartiklar och celler som reparerar den skadade vävnaden. I normala fall är placket fast förankrat i blodkärlsväggen och är förhållandevis ofarligt så länge det inte bryts loss. Eftersom plackvävnaden ofta är gulaktig kan man beskriva den

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/immunsystemet-och-fettinlagringar-i-blodkarlen - 2025-11-03

Forskare vid Lunds Universitets Diabetescenter har upptäckt att hälften av den europeiska befolkningen bär på en genetisk variant som ökar risken att drabbas av typ 2-diabetes. Genvarianten styr cellernas bränsletillverkning. Upptäckten har tidigare beskrivits i en kortare text  på diabetesportalen.se (se länk nedan).– Vi har inte bara identifierat en gen som är kopplad till risken att få typ 2 di

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kartlaggning-hela-vagen-fran-befolkningen-till-molekylen - 2025-11-03

Forskare från Skånes universitetssjukhus i Lund och Lunds universitet vill få fram mer kunskap om syrgasbehandling vid hjärtinfarkt. Just nu finns det en stor kunskapslucka på området, berättar Ulf Ekelund som är docent och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund. – Vi har tidigare gjort studier på friska frivilliga och sett att om de får syrgas minskar paradoxalt nog mängden syre i blode

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/syrgasbehandling-vid-hjartinfarkt-kan-vara-fel - 2025-11-03

– Doktoranderna tycker ofta att placken är läskiga och luktar härsket. Men det är inget jag märker, för jag är så van vid dem! Isabel Gonçalves, hjärtläkare och -forskare i Malmö, har länge intresserat sig för de små platta beläggningar i våra blodkärl som kallas plack. Somliga plack är harmlösa men andra är farliga: trasiga plack kan orsaka både stroke och hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt är den vanlig

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/plack-halsohot-som-ska-hallas-i-schack - 2025-11-03

Alla däggdjur har en sorts sockermolekyl som ger skydd mot typ 2 diabetes. Alla däggdjur utom människan. Nu frågar sig forskarna varför det är så. Varför muterade den ansvarige genen för miljoner år sedan hos människan? I djurförsök leder just den mutationen till ökad risk för typ 2 diabetes. Mutationen, som forskarna menar inträffade för två till tre miljoner år sedan, ledde till att en gen, CMAH

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/var-utslagna-gen-som-okar-diabetesrisken - 2025-11-03

Sedan två år är patienterna på Barn- och ungdomskliniken i Växjö överlägset bäst på blodsockerkontroll. 65 procent av dem har ett HbA1c-värde under 6,0 procent. Ingen annan klinik är i närheten. Här ett referat från när överläkaren Stig Edvardsson berättar hur de gör.  Klinikens arbetssätt har blivit föremål för stort intresse och många frågor. Stig Edvardsson redovisade hur klinikens verksamhet s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/var-utslagna-gen-som-okar-diabetesrisken-0 - 2025-11-03

Marju Orho Melander, nyinstallerad professor i genetisk epidemiologi som arbetar på Lunds universitets Diabetescenter skriver själv kortfattat om sin forskning och sig själv. Genetiska faktorer har stor betydelse för vanliga folksjukdomar som typ 2-diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdom. Gener förklarar dock bara en del av dessa sjukdomar, och till exempel förändringar i kost och fysisk aktivitet l

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/professorsinstallation-gener-och-diet-i-samspel - 2025-11-03

Olle Melander, nyinstallerad professor i internmedicin med inriktning mot kardiovaskulära sjukdomar och genetisk epidemiologi som arbetar på Lunds universitets Diabetescenter skriver själv kortfattat om sin forskning och sig själv. Min forskargrupps arbete syftar till att hitta nya sjukdomsmekanismer bakom hjärt-kärlsjukdom samt till att med nya markörer i blodet kunna identifiera de individer som

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/professorsinstallation-genetisk-risk-och-hjart-karlsjukdom - 2025-11-03

Paul Franks, Lunds universitets Diabetescenter, installeras idag som professor i genetisk epidemiologi. Här skriver han själv kortfattat om sin forskning och sig själv. Uppskattningsvis 300 miljoner människor runt om i världen lider av typ 2-diabetes. Sjukdomen är vanligast bland vuxna, men under senare år diagnostiseras den allt oftare även bland barn och ungdomar.Kroppens oförmåga att producera

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/professorsinstallation-gener-livsstil-och-diabetes - 2025-11-03

Tång är inget vi brukar äta i vår del av världen, men kanske framöver. Växten är näringsrik och innehåller andra fibrer än landväxter, vilka antas gynna tillväxten av nya tarmbakterier som i sin tur stimulerar immunförsvaret. Om det verkligen är så, ska professorn i bioteknik Eva Nordberg-Karlsson ta reda på. Målet är också att ta fram nya livsmedel och tillsatser, till exempel ett pulver som livs

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tang-pa-tallriken-ska-boosta-tarmfloran - 2025-11-03

Charlotte Ling, forskare på Lunds universitets Diabetescenter, får årets Novo Nordisk Fondens Excellensprojekt, fem miljoner danska kronor fördelade över fem år. Hennes projekt är att utforska om epigenetiska mekanismer ligger bakom utvecklingen av typ 2 diabetes. - Det här betyder jättemycket för mig och för min forskargrupp. Vi kan expandera och det kommer att snabba på forskningsprocessen, säge

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stort-anslag-att-utforska-epigenetiken-vid-diabetes - 2025-11-03

En tablett om dagen minskar risken för ett insjuknande i typ 2 diabetes med mer än 70 procent. Behandlingen har testats på personer med mycket hög risk att insjukna. Typ 2 diabetes utvecklas långsamt, i många fall under flera år, med olika stadier av gradvist försämrad sockeromsättning. De insulinproducerande betacellerna tappar fortlöpande kapacitet att utsöndra insulin. Samtidigt pressas de av e

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetespiller-forhindrar-diabetes - 2025-11-03

Blodfettssänkande läkemedel, statiner, som många diabetiker tar för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom har i djurförsök visat sig skydda mot diabetiska ögonskador. Diabetes är i vår del av världen fortfarande den vanligaste orsaken till grava ögonskador eller blindhet bland personer i arbetsför ålder. Utan behandling leder till svår synnedsättning eller blindhet men sedan flera decennier

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/statiner-kan-skydda-diabetesogon - 2025-11-03