Publicerad 1 september 2009 Korta vuxna med typ 1 diabetes har avsevärt större risk än långa att drabbas av komplikationer från njurar och ögon. Detta visar en finsk undersökning med fler än 5 000 deltagare. Tidigare har olika undersökningar visat ett samband mellan kort kroppslängd och en ökad risk för flera olika sjukdomar, exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, högt blodtryck och försämrad sockeromsä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kortvaxta-har-hogre-risk-diabeteskomplikationer - 2025-07-07

Publicerad 3 september 2009 Regelbundna undersökningar av kroppens förmåga att ta hand om en given mängd socker hos barn och ungdomar i riskzonen avslöjar att insjuknandet i typ 1 diabetes har ett utdraget förlopp med omväxlande perioder av normal och onormal sockeromsättning. De barn och ungdomar som är undersökta deltar i den amerikanska undersökningen Diabetes Prevention Trail-Type 1 och har al

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/langt-innan-typ-1-diabetes-sviktar-sockret - 2025-07-07

Publicerad 4 september 2009 Nyfödda som växer snabbt under de första tre månaderna har som unga vuxna fler riskfaktorer för att senare i livet insjukna i typ 2 diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Det gamla synsättet att det är bra ju snabbare spädbarn växer kommer allt mer på skam. Snabb längdtillväxt liksom snabb viktökning i spädbarnstiden har i flera olika vetenskapligt studier visat sig vara lå

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/framtida-halsorisker-snabbvaxande-bebisar - 2025-07-07

Publicerad 8 september 2009 En del var man överens om. Men inte särskilt mycket. Några repliker ur debatten: ”Gentest motiverar till ökad hälsomedvetenhet. De är ett steg mot bättre och individualiserad vård.” ”Vi är inte där än. Ni säljer kunskap ni inte har.” Den offentliga debatten i Malmö med rubriken - ”DNA-tester – den enskildes rättighet eller bara forskarnas ensak?” – kom mycket att handla

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/delade-meningar-om-kommersiella-gentest - 2025-07-07

Publicerad 10 september 2009 Risken att bli fet är två och en halv gång högre för den som har dubbel uppsättning av den mest kända riskgenen för övervikt och fetma. Men bara om fettkonsumtionen är hög. Mindre fett i maten neutraliserar fettgenens skadeverkningar. - Det betyder att det avgörande är vad man äter. I vart fall när det gäller FTO-genen, den klart viktigaste fetmagenen som hittills uppt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/matvanor-viktigare-viktigaste-riskgenen-fetma - 2025-07-07

Publicerad 14 september 2009 Tre koppar kaffe eller te om dagen nästan halverar risken för typ 2 diabetes. Varför, vad i dryckerna som har denna effekt är det ingen som vet. Flera undersökningar har visat på sambandet minskad diabetesrisk och kaffe- eller tekonsumtion. Nu gör en stor undersökning där drygt 38 000 vuxna har följts också det. Och riskminskningen är inte liten.Tio års uppföljningDelt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kaffe-och-te-bra-mot-diabetes - 2025-07-07

Publicerad 15 september 2009 Amerikanska forskare har funnit ännu ett möjligt nytt användningsområde för metformin. Diabetesmedlet, som trots sin ålder håller ställningarna som ett av världens mest framgångsrika läkemedel, bekämpar också cancer. I kombination med ett cancermedel visar sig metformin vara en utmärkt behandling för att bekämpa en cancertumörs stamceller. Åtminstone när det gäller mös

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/beprovat-diabetesmedel-dodar-cancerceller - 2025-07-07

Publicerad 18 september 2009 Stillasittande ökar insulinnivåerna i blodet vilket är ett tecken på sämre insulinkänslighet och i förlängningen diabetes. Motion har motsatt verkan men motionären som slappar desto mer mellan träningspassen är också i farozonen. Genom att minut för minut mäta pulsen under fyra dygn på friska medelålders män och kvinnor fick forskarna fram ett individuellt värde för va

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/motionssparet-kompenserar-inte-sofflocket - 2025-07-07

Publicerad 4 februari 2021 I podden Plugga naturvetenskap blir studenten Rasmus Solem och studievägledaren Sofie Ceberg intervjuade om vad sjukhusfysik är, hur det är att plugga det och vad man kan arbeta med efter man har tagit sin examen.  Lyssna här

https://www.msf.lu.se/artikel/att-plugga-sjukhusfysik - 2025-07-07

Publicerad 27 januari 2014 Hur påverkar våra matvanor kroppens fettdepåer? Var lagras fettet någonstans, hur växer mängden och vilken sorts fett är det? Med avancerad bildteknik kan det för första gången bli möjligt att ge en detaljerad bild av vad som händer i kroppen vid bl.a. fetma och övervikt. I takt med de växande problemen med övervikt görs också nya framsteg inom fetmaforskningen. I en avh

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/skillnad-pa-fett-och-fett-avancerade-bilder-kartlagger-sjukdomsrisk - 2025-07-07

Publicerad 27 januari 2014 Kan tidiga erfarenheter i livet påverka hur och vad vi äter i vuxen ålder? Det ska ett nytt forskningsprojekt ta reda på med hjälp av drygt 80 miljoner kronor från EU, varav 13 miljoner går till Göteborgs universitet. Forskningsprojektet, som leds av universitetet i Edinburgh, syftar till att undersöka hur våra matvanor utvecklas och hur valet av livsmedel påverkas av hu

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stort-projekt-ska-forklara-vad-som-styr-vara-matval - 2025-07-07

Publicerad 27 januari 2014 Det har redan tidigare slagits fast att en kost baserad på nordiska livsmedel har flera positiva effekter, bland annat sänkt kolesterol, blodtryck och förbättrad insulinkänslighet. Vissa av de kolesterolsänkande effekterna är relaterade till den förbättrade fettkvaliteten i den nordiska kosten, och vår nordiska grötfrukost kan ha oväntade positiva effekter. Det framgår a

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nordisk-kost-och-grotfrukost-kan-motverka-hjart-karlrisk - 2025-07-07

Publicerad 28 januari 2014 En ny metod gör det möjligt att i stor skala få fram mänskliga embryonala stamceller av hög klinisk kvalitet. Det går dessutom att göra utan att något embryo dödas. Upptäckten innebär ett stort kliv framåt för stamcellsforskningen  och för de stora förhoppningar som finns om att kunna ersätta skadade celler och på så sätt bota svåra sjukdomar som diabetes och Parkinsons

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-metod-okar-tillgangen-pa-embryonala-stamceller - 2025-07-07

Publicerad 18 april 2019 David Nicholls, professor emeritus i mitokondriell fysiologi vid Buck Institute i Novato i Kalifornen och mentor vid Lunds universitets Diabetescentrum, har valts in i det Kungliga sällskapet i Storbritannien. Bland medlemmarna finns många av världens mest framstående vetenskapsmän. - Jag är oerhört hedrad! säger David Nicholls. David Nicholls visste tidigt att han ville s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforskare-invald-i-anrikt-sallskap-vetenskapsman - 2025-07-07

Publicerad 29 januari 2014 Forskare vid Lunds universitet har lyckats utveckla en teknik där de över tid och i realtid kan studera den inflammatoriska processen som sker i bukspottkörteln vid utvecklingen av typ 1-diabetes. Tekniken medger visualisering av en mänsklig autoimmun sjukdomssituation i djurmodell och det öppnar avenyer för utvecklingen av medicinsk forskning. Det menar Anja Schmidt-Chr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/inflammatorisk-process-i-direktsandning - 2025-07-07

Publicerad 31 januari 2014 Merparten av gastric bypass-opererade patienter tillfrisknar från sin typ 2-diabetes. Orsaken kan vara att de insulinproducerande betacellerna blir fler och bättre efter operationen. Det visar en ny studie på grisar, gjord av ett forskarlag på Lunds universitets Diabetescentrum. Merparten av gastric bypass-opererade patienter tillfrisknar från sin typ 2-diabetes. Orsaken

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fler-och-battre-insulinproducerande-celler-efter-fetmakirurgi - 2025-07-07

Publicerad 4 februari 2014 Här ett referat från kongressen International Society of Pediatric and Adolescent Diabetes i Göteborg. Olika forskare ger sin syn på om typ 2 diabetes hos unga människor. Rapportör är barnläkaren Frida Sundberg, Göteborg. Den israeliska barnläkaren Ram Weiss hade fått i uppdrag att sammanfatta kunskapsläget om riskerna med typ2 diabetes hos ungdomar jämfört med typ 1 dia

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ar-typ-2-diabetes-hos-ungdomar-dubbelt-sa-farligt - 2025-07-07

Publicerad 5 februari 2014 Ett problem vid organtransplantationer är risken för avstötning. I en ny avhandling från Lunds universitet prövas motmedel i form av antikroppar och ny molekyl som kallas MCT1-hämmare. I avhandlingen provades tre olika antikroppar, var för sig eller i kombination, som behandling vid  öcellstransplantation på möss. Denna typ av transplantation syftar till att bota diabete

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-satt-att-behalla-organ-efter-trans-plan-ta-tion - 2025-07-07

Publicerad 7 februari 2014 Fem tusen Malmöbor ska bidra till att besvara framtidens frågor om hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. De ska delta i en ny unik nationell studie, Scapis, som för Malmöbornas del startar under våren 2014. – Trots att man på senare tid lyckats halvera dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken. Vi hoppas att studien ska ge oss ny kunskap

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-biobank-ska-besvara-framtidens-fragor-om-hjart-och-lungsjukdomar - 2025-07-07

Publicerad 11 februari 2014 Det finns en mängd faktorer som ökar risken att drabbas av åderförkalkning och därmed också hjärtinfarkt och stroke. En del kan man själv påverka och behandla - exempelvis höga blodfetter, högt blodtryck eller rökning – medan andra är förutbestämda – som ålder och kön. Till den senare kategorin hör också ärftlighet. Här skriver Viktor Hamrefors om sitt avhandlingsarbete

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/riskgener-hjartsjukdom-och-svar-pa-behandling - 2025-07-07