Search results

Forskare vid bland annat Lunds universitet har upptäckt orsaken till att myggor lätt hittar och dras till svettiga kroppar. Upptäckten innebär även att forskarna kan peka på nya möjliga sätt att hindra myggorna från att bita. Honmyggor förlitar sig på värme, fukt och kroppslukt i sin jakt på blod. Nu har forskare i Lund och USA upptäckt hur det går till när myggor känner lukten av svett och varför

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-dras-myggor-till-svettiga-personer - 2025-11-07

Allt fler arter på jorden är hotade på grund av människans framfart. Men det går att vända utvecklingen och det finns enkla saker du kan göra själv i din trädgård för att hjälpa till. Det säger forskaren Anna Persson med anledning av Biologiska mångfaldens dag den 22 maj. I Sverige är det bland annat skogsproduktion, storskaligt jordbruk, bekämpningsmedel och hårdbelagda stadsytor som gör att vild

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tradgardstips-fem-enkla-satt-att-bidra-till-biologisk-mangfald - 2025-11-07

I sommar är det femtio år sedan människan för första gången satte sin fot på månen. Med avstamp i denna utomjordiska händelse har Lunds universitets magasin tagit pulsen på aktuell astronomiforskning vid Lunds universitet. Sofia Feltzing och Ross Church jobbar i ett par av de stora satsningar som ligger i forskarnas horisont inför framtiden. Den 21 juli 1969 tog mänskligheten sitt första kliv på e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/pulsen-pa-astronomin-50-ar-efter-manlandningen - 2025-11-07

Växter har ett kemiskt försvar som gör att de släpper ut vissa ämnen vid exempelvis insektsangrepp. Nu visar en studie med forskare från Lunds universitet att växternas utsläpp kan vara många gånger större om angreppen sker i varmare klimat. Hur utsläppen av dessa ämnen förändras i framtiden och vilka effekter de har på ekosystemet måste tas med i klimatdiskussionen, menar forskarna bakom studien.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vaxternas-kemiska-krigforing-okar-vid-varmare-klimat - 2025-11-07

För första gången kan forskare bevisa att ett djur använder olika riktningsgivare för att uppnå högsta möjliga precision i sitt vägval vid olika förhållanden. När det är mulet eller då solen står som högst tar dyngbaggarna ut riktningen med hjälp av vinden. Det är ett internationellt forskarlag bestående av biologer i Sverige och Sydafrika som har upptäckt dyngbaggarnas vindkompass och hur den kom

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/djur-kopplar-pa-reservkompassen-nar-solen-star-hogt - 2025-11-07

Forskare vid Lunds universitet har bidragit till att skapa en ny, uppdaterad version av en global klimatmodell som ska öka förståelsen för den globala uppvärmningen. Genom den nya modellen kan man nu titta på hur markanvändning och en förändrad växtlighet påverkar, och påverkas av, klimatförändringarna. Det är första gången som vegetation och markanvändning, och i synnerhet på den här detaljerade

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/unik-klimatmodellering-i-lund-med-vegetation-i-fokus - 2025-11-07

Nu har forskare för första gången lyckats bevisa att en del av asteroiderna i vårt solsystem ursprungligen föddes längre bort. Enligt studien har vissa asteroider i ung ålder påverkats kraftigt av de jättelika gasplaneternas gravitation. Mellan planeterna Mars och Jupiter ligger tiotusentals asteroider i ett ringformat bälte runt solen. Tidigare beräkningar har gjort gällande att en del av dessa a

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/torr-avslojar-asteroiders-ursprung - 2025-11-07

Rovdjur utgör inte bara ett omedelbart dödshot för många djur. De påverkar dem även rent fysiskt genom att finnas i deras närhet. Forskare vid Lunds universitet har undersökt vad som händer med bytesdjurens immunförsvar när de tvingas lägga en stor del av sin energi på att undvika att bli uppätna. För att skydda sig kan vissa djur skifta färg, andra ändrar kroppsform. Ett exempel på det senare är

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/standig-radsla-rovdjur-okar-risken-att-bli-sjuk - 2025-11-07

Mindre åkrar och en större variation av grödor ger en god effekt på den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap. Det visar en omfattande internationell studie där forskare från Lunds universitet har deltagit. Den positiva effekten går att jämföra med den som till exempel bevarad ängsmark och blommande remsor längs åkrar ger. – Små fält ses ofta som ett hinder för ett rationellt jordbruk, efterso

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/okat-hopp-om-biologisk-mangfald-med-mindre-falt-och-fler-olika-grodor - 2025-11-07

EU:s förslag till ny jordbrukspolitik håller inte måttet. Det menar en internationell forskargrupp som granskat reformförslaget. Varken miljöskydd eller klimatmål förbättras, snarare tvärtom, säger Dagmar Clough, ekolog vid Lunds universitet och en av dem som står bakom studien. I höst börjar den sista förhandlingsrundan om den jordbrukspolitik som ska gälla i EU efter år 2020. Inför överläggninga

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-sagar-eus-nya-jordbrukspolitik-inte-hallbar-framtiden - 2025-11-07

Lunds universitet har via rektor anslutit sig till ett Klimatramverk för universitet och högskolor. Klimatramverket är ett ramverk för lärosätesspecifika klimatstrategier där universitetet åtar sig att fortsätta bidra till att samhället kan nå uppsatta mål genom utbildning, forskning och samverkan. Och också att minska den egna klimatpåverkan med långtgående mål och att kommunicera detta. Klimatra

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lunds-universitet-har-anslutit-sig-till-klimatramverket - 2025-11-07

Konkurrensverket har granskat universitetets inköp och otillåtna direktupphandlingar för 2016 och 2017. De valde ut fyra ärenden som de anmälde hos Förvaltningsdomstolen i Malmö för prövning om upphandlingsskadeavgift. Nu har beslutet i de fyra parallella ärendena kommit. Lunds universitet ska betala en upphandlingsskadeavgift om sammanlagt 400 000 kronor. De fyra ärendena handlar om otillåtna ink

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/universitetet-tvingas-betala-400-000-kr-felaktiga-upphandlingar - 2025-11-07

Före sommaren skickades en enkät ut om förvaltningens internkommunikation till alla inom förvaltningen. 357 personer svarade, vilket motsvarar 41 %. Syftet med projektet var att öka kunskapen om kommunikationens betydelse för verksamhetens måluppfyllelse och framgång. Det var många som valde att kommentera med frisvar, vilket vi tolkar som att internkommunikation är ett ämne som engagerar. Av svar

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/resultat-fran-forvaltningens-enkat-om-internkommunikation - 2025-11-07

Vad blir det till lunch? Vi är drygt 800 medarbetare inom förvaltningen. Men vad äter vi för mat? Var tillbringar vi lunchen? Och vad snackar vi om? Lunchdax tar pulsen på våra kollegors lunch. Idag träffar vi Robert Howe, arbetsmiljöingenjör på Företagshälsovården. Robert Howes matlåda består av mapo-tofu, den koppärriga gummans gryta som består av bland annat tofu och fläskfärs. En kinesisk matr

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lunchdax-med-robert-howe - 2025-11-07

Varje dag lunchar drygt 800 medarbetare inom förvaltningen. Men vad äter de för mat? Var äter de den? Och vad snackar de om? Lunchdax tar pulsen på våra kollegors lunch. Denna lunchlåda tillhör Olof Jernryd, ekonom på stiftelseförvaltningen, sektionen Ekonomi. Olofs lunchlåda består av en nordafrikansk kycklinggryta med lime och mynta från Linas matkasse. Det var gott, konstaterar Olof. Han försök

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lunchdax-med-olof-jernryd - 2025-11-07

Varje dag lunchar drygt 800 medarbetare inom förvaltningen. Men vad äter de för mat? Var äter de den? Och vad snackar de om? Lunchdax tar pulsen på våra kollegors lunch. Denna lunchlåda tillhör Sophie Hydén Picasso, forskningshandläggare på Forskningsservice, sektionen FSI. Det blir vegetarisk moussaka från Linas matkasse, bestående av aubergine, bakpotatis, tomatsås och äggstanning. Tyvärr är det

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lunchdax-med-sophie-hyden-picasso - 2025-11-07

Varje dag lunchar drygt 800 medarbetare inom förvaltningen. Men vad äter de för mat? Var äter de den? Och vad snackar de om? Lunchdax tar pulsen på våra kollegors lunch. Denna lunchlåda tillhör Åsa Thormählen, internationell koordinator på sektionen HR. Det blir en sallad på LUX’ restaurang, där hon är stammis. Åsa har ett speciellt förhållande till LUX eftersom hon var med från början när LUX pro

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lunchdax-med-asa-thormahlen - 2025-11-07

Onsdagen den 4 mars var det dags för den årliga ceremonin där de medarbetare som varit anställda i rikets tjänst i 30 år, eller i 25 år vid pension uppmärksammades. Utmärkelserna delades ut av förvaltningschef Susanne Kristensson och rektor Torbjörn von Schantz. Under ceremonin i universitetsaulan höll en av mottagarna, docent Victoria Höög, Idé- och lärdomshistoria, föreläsningen ”Skörhet: Om upp

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/de-fick-utmarkelsen-nit-och-redlighet-i-rikets-tjanst-2020 - 2025-11-07

Att gå eller cykla till jobbet är ofta det enklaste sättet att bygga in motion i vardagen. Och det kan räcka för att uppnå goda hälsoeffekter. En kartläggning av aktiva Stockholmspendlare visar att många av dem faktiskt når upp till den rekommenderade miniminivån av fysisk aktivitet enbart genom att ta sig till och från jobbet för egen maskin.Billigt och vanebildande— Fysiskt aktiv arbetspendling

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ga-eller-cykla-till-jobbet-ar-utmarkt-motion - 2025-11-07

Kvinnor som är tjocka under graviditeten riskerar att föda tjocka barn. Deras fetma liknar den som många vuxna får i 50-årsåldern. Ny undersökningsteknik visar att om den blivande mamman är överviktig samlar fostret på sig bukfett redan i livmodern.Det är brittiska forskare som använt magnetresonanskamera för att avbilda mängden fett hos nyfödda barn.Var sjunde gravid är fetI Storbritannien är öve

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/barnfetman-startar-i-livmodern - 2025-11-07