Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 121956 hits

Biologiska museet

Om Biologiska museet Ett vetenskapligt museum i Lund Samlingar Botaniska samlingar Entomologiska samlingar Zoologiska samlingen Foto: Lina Karna Kippel Följ oss i sociala medier Facebook – mestadels på svenskaInstagram – blandat svenska och engelskaX – mest på engelska

https://www.biologi.lu.se/biologiska-museet - 2025-07-11

Om Biologiska museet

Naturhistoriska museer är grundläggande för att förstå livet på jorden eftersom vi just nu upplever en oöverträffad förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar genom människors handlingar. Med data och samlingar som täcker mer än 250 år spelar Biologiska museet vid Lunds universitet en central roll i forskningen om den biologiska mångfaldskrisen och klimatförändringarnas effekter på vår f

https://www.biologi.lu.se/biologiska-museet/om-biologiska-museet - 2025-07-11

Låna material

Policier för att låna material från Biologiska museet Våra samlingar är tillgängliga för forskare över hela världen. Du kan studera våra preparat antingen vid museet eller genom utlån. Vi lånar ut material främst för vetenskapliga ändamål, men i vissa fall även till utställnings- och undervisningsändamål. Botaniska samlingarna Lånepolicy för de botaniska samlingarna (LD) AllmäntUtlåning sker norma

https://www.biologi.lu.se/biologiska-museet/lana-material - 2025-07-11

Botaniska samlingar

Herbariekod: LD Våra samlingar sträcker sig tillbaka ända till slutet av 1500-talet, men merparten är insamlat de senaste 200 åren. De största samlingarna utgörs av kärlväxter, men omfattande samlingar finns också av alger, lavar, mossor och svampar. Det totala antalet exemplar har beräknats till ca. 2,5 miljoner exemplar. Svampen Hypocreopsis rhododendri. Herbariet rymmer växter från hela världen

https://www.biologi.lu.se/biologiska-museet/botaniska-samlingar - 2025-07-11

Pressa växter

Förutom att det är roligt så finns det flera skäl att samla växter och pressa dem. Här har vi samlat instruktioner för hur du gör beroende på hur erfaren du är. Traditionella växtpressar av ”bokbindartyp” respektive ”rullpresstyp”. Varför samla växter?Det kan finnas flera skäl till att samla växter och pressa dem (det vill säga att ta ett belägg). Dels som bestämningshjälp av okända eller osäkert

https://www.biologi.lu.se/biologiska-museet/botaniska-samlingar/pressa-vaxter - 2025-07-11

Zoologiska samlingen

Institutionskod: MZLU Museets zoologiska samling har sitt ursprung i Kilian Stobaeus donation till universitetet 1735. Från att vi började som en av Sveriges första kuriosakabinett så är vi idag en välbesökt och uppskattad forskningssamling. Skalle av ett hjortsvin. Under 1800-talets andra hälft krävdes en personlig uppvaktning i högtidsdräkt hos intendenten för att få låna nyckeln till samlingen.

https://www.biologi.lu.se/biologiska-museet/zoologiska-samlingen - 2025-07-11

Entomologiska samlingar

Institutionskod: MZLU De entomologiska samlingarna, med 3,8 miljoner registrerade exemplar och ett stort antal som återstår att registrera, är ett av Nordens största och mycket betydelsefulla både nationellt och internationellt. Här finns bland annat världens näst äldsta bevarade insektssamling donerad av Kilian Stobaeus 1735. I samlingarna finns alla slags insekter, från de allra minsta parasitst

https://www.biologi.lu.se/biologiska-museet/entomologiska-samlingar - 2025-07-11

Expeditioner och projekt

Delar av vårt material har samlats in under vetenskapliga expeditioner och projekt. Följande är värda att nämna. Böckerna finns att läsa på Biologibiblioteket.Svenska Sydafrikaexpeditionen1950-51 genomförde forskare en nästan årslång insamlingsresa till södra Afrika, med fokus på den terrestra faunan i zoologiskt okända och viktiga biotoper. Bertil Hanström initierade expeditionen och Per och Gunv

https://www.biologi.lu.se/biologiska-museet/entomologiska-samlingar/expeditioner-och-projekt - 2025-07-11

Viktiga samlingar

Följande insamlare har bidragit med värdefullt material till våra samlingar. Kjell Ander (1902–1992) Entomolog, Fil.dr vid LU, docent 1939–51. Lektor i Linköping. Hans viktigaste arbeten behandlar hopprätvingarnas systematik och morfologi. I museets samlingar finns bland annat material av Orthoptera, Hymenoptera och Odonata. Publicerade skrift om insekter i Baltikums bärnsten 1948. Hugo Andersson

https://www.biologi.lu.se/biologiska-museet/entomologiska-samlingar/viktiga-samlingar - 2025-07-11

Medborgarforskning – när vi behöver din hjälp

Ibland behöver vi hjälp med vår forskning. Om många hjälps åt kan vi få in stora mängder data på kort tid och/eller över stora områden. När forskare och allmänheten hjälps åt kallas det medborgarforskning. Medborgarforskning ger dig en chans att engagera dig i frågor som du är intresserad av. Vi får mer data än vi klarar av att ta in själva. Dessutom får vi chans att mötas över gemensamma intresse

https://www.biologi.lu.se/forskning/medborgarforskning-nar-vi-behover-din-hjalp - 2025-07-11

Sök i de zoologiska samlingarna

Våra samlingar är sökbara genom den globala databasen Global Biodiversity Information Facilityy (GBIF). Så här gör du för att söka i våra samlingar genom GBIF.Gå till GBIF:s sida om de zoologiska samlingarna vid biologiska museet i Lund (på engelska).Den gröna knappen/länken med antal occurrences leder till våra samlingars söksida (direktlänk till vår söksida på GBIFs engelska webbplats).Nu kan du

https://www.biologi.lu.se/biologiska-museet/zoologiska-samlingen/sok-i-de-zoologiska-samlingarna - 2025-07-11

Besök oss

Hitta till biologiska institutionen På norra universitetscampus ligger våra två huvudbyggnader, Ekologihuset och Biologihuset. En del av våra museisamlingar finns på Arkivcentrum Syd i södra Lund. Res till LundI södra Sverige ligger Lund där biologiska institutionen finns. Närmaste flygplats är Köpenhamns flygplats Kastrup i Danmark. Från Kastrup tar det cirka 35 minuter med tåg till Lund. På Visi

https://www.biologi.lu.se/kontakt/besok-oss - 2025-07-11

Sinnesekologi

En internationell kurs för doktorander Den två veckor långa internationella forskarutbildningskursen i sinnesekologi har hunnit fylla trettio år. Vi ger kursen i slutet av september eller början på oktober vartannat år. Antalet deltagare är begränsat till 40. Nästa gång kursen går är 2024. På kursen föreläser världsledande auktoriteter inom sinnesekologiområdet om djurs alla olika sinnen. Djurs ol

https://www.biologi.lu.se/forskarutbildning/forskarutbildningskurser/sinnesekologi - 2025-07-11

Djurfakta

Hur utvecklades olika kroppsdelar och organ? Och hur fungerar de? Förnuft, känslor och beteenden – Hur funkar hjärnan, nervsystemet, sinnen och hormoner? Att hålla sig varm när det är kallt, och kall när det är varmt – Om djurens kroppstemperaturreglering Djurens evolution och människans ursprung – Åldrande och livslängd Märkliga och farliga djur Varför är vissa djur stora medan andra är små? Spri

https://www.biologi.lu.se/kunskapsbank/djurfakta - 2025-07-11

Växtfakta

Växternas kärleksliv – hur förökar sig växter? Tvåkönade blommor eller bara honblommor – växter med både och Hos vissa växter kan en individ antingen ha normala tvåkönade blommor (hermafroditer) eller bara honblommor. Det här fenomen kallas gynodioici med ett finare namn. Jordreva, backtimjan, smällglim, skogsnäva och gulkämpar är några exempel på svenska arter med gynodioici. Backtimjans två blom

https://www.biologi.lu.se/kunskapsbank/vaxtfakta - 2025-07-11

Bilder och videoer på webbplatsen

På biologifaktasidorna förekommer bilder från följande upphovspersoner. Ett stort tack till dem.Encyclopedia of LifeJ.C. SchouNobu TamuraAlex DunkelArthur ChapmanZbyszek BoratynskiDick CulbertTassilo RauMalcolm StoreN. SlothJennifer A. ClackDavid BlankMalcolm StoreyCarlos Henrique Luz Nunes de AlmeidaJerzy StrzeleckiGerald och Buff CorsiThe Darwin Initiative Centre for Bat ResearchA. NeumannLaia L

https://www.biologi.lu.se/bilder-och-videoer-pa-webbplatsen - 2025-07-11

Ringar i resonans

Årskurs: 7-9, Gymnasiet Ämnesområde: Ljus och ljud, Våglära och optik Det här experimentet visar hur olika föremål reagerar, beroende på storlek och styvhet, när de utsätts för skakningar med skilda frekvenser. Resultatet ger bland annat en förklaring till varför inte alla hus rasar vid en jordbävning.  Material En bit kartong cirka 10 x 30 centimeter. Ett papper i A3-format. Helst något styvare ä

https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/p-r/ringar-i-resonans - 2025-07-11

ESERO Sverige kurser

ESERO Sverige vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm erbjuder en rad olika lärarafortbildningar såväl digitalt som på plats. Till exempel lanserade hösten 2022 två nya kurser i rymdteknik anpassade för lärare i grundskola och gymnasium. Den ena handlar om att förstå satellitbilder och tolka dem ur miljö- och hållbarhetsperspektiv. Den andra om att bygga egna satelliter, programmera och

https://www.nrcf.lu.se/fortbildning/fortbildningskurser-i-fysik/esero-sverige-kurser - 2025-07-11

Fysikdagarna

Fysikdagarna är Svenska Fysikersamfundets stora möte som äger rum vartannat år. Vanligtvis består det av två dagar med populärvetenskapliga föreläsningar om fysik, studiebesök, laborationer och företagsbesök. De flesta sektioner håller möten i samband med Fysikdagarna, ofta med egna programpunkter. Gymnasielärare kan medverka på konferensen till ett rabatterat pris och som regel har ett särskilt p

https://www.nrcf.lu.se/fortbildning/konferenser/fysikdagarna - 2025-07-11