Forskning – Lingvistik

Den austroasiatiska språkfamiljen är den äldsta kända språkgrupperingen på det sydöstasiatiska fastlandet. Den omfattar 168 språk som talas av kulturellt och genetiskt olikartade befolkningar i regionen, men bara två av dem — vietnamesiska och kambodjanska — har officiell status. De flesta är minoritetsspråk, och vissa har bara några tiotal talare, däribland de s.k. aslispråk som talas av jägar-samlargrupper på Malackahalvön.

Lunds universitet har en lång tradition av forskning kring de utrotningshotade austroasiatiska språksamhällena. Denna forskning har omfattat mycket mer än traditionella grammatiska studier av fonologi, morfologi och syntax då den inkorporerat fält som prosodi, semantik, kognition, musikologi och etnografi i dokumentationen av språken. Central i denna nu 40-åriga forskningstradition är det s.k. Kammu-projektet, som förenat språk, musik och kultur i ett nätverk av experter på kammusamhället i norra Laos. På senare år har forskningen breddats till att omfatta även den till stora delar outforskade Asli-grenen av den austroasiatiska familjen, talad på Malackahalvön. Denna forskning innefattar ingående beskrivning och dokumentation av grammatik, lexikon samt semantiska och kognitiva kategorier i språk som ceq wong, jahai, mah meri, semaq beri och semnam. Med utgångspunkt i dessa austroasiatiska forskningsprogram håller våra forskare för närvarande på att bygga upp en digital multimediaresurs och långsiktigt arkiv för austroasiatiskt immateriellt kulturarv.

Personer: Felix Ahlner, Niclas Burenhult, Arthur Holmer, Anastasia Karlsson, Nicole Kruspe, Jens Larsson, Jan-Olof Svantesson, Marcus Uneson

Projekt:
Kammu reference grammar (VR)
Digital Austro-Asiatic Archive (RJ)

Historisk lingvistik undersöker språkförändring i tid och rum. Den relaterar till språklig variation och förändring och hur språket anpassar sig till sin sociala och geografiska omgivning. Alla delar av språket förändras, ofta på olika sätt och i olika takt, det gäller lexikonet, semantiken, fonetiken, morfologin och typologin.

I Lund studeras språkförändring och språkspridning hos språk i Amazonasområdet och Sydöstasien. Man använder sig av kvantitativa metoder i kombination med geografisk informationsteknologi (GIS), för att mäta och åskådliggöra språklig diversitet och geografisk spridning, baserat på lexikala, morfologiska och typologiska data.

Andra projekt med intresse för språkförändring rör bland annat diakron typologi och syntax i tokhariska, uppkomsten av blandspråk (romani) samt förändringen av landskapstermer i germanska språk.

Personer: Felix Ahlner, Niclas Burenhult, Gerd Carling, Arthur Holmer, Nicole Kruspe, Chris Sinha

Projekt:
"Studier I symbiotisk språkutveckling. Svensk och norsk resanderomani" (VR)
"Språk- och Kulturatlas för Sydamerika" (Crafoord)

Kognitiv semiotik är ett nytt transdisciplinärt ämne som studerar förhållandet mellan språk och andra kognitiva och kommunikativa system, genom en kombination av begrepp och metoder från lingvistik, semiotik och kognitionsvetenskap. Följande områden utforskas vid SOL av forskarna nedan, i aktivt samarbete med andra från avdelningarna för semiotik och kognitionsvetenskap.

• Människans kognitiva och kommunikativa evolution. Vilka förmågor, förutom språk, är unikt mänskliga, och hur kunde dessa uppstå genom evolution? Detta utforskas främst genom komparativa studier med icke-mänskliga primater, och teoretiska modeller.
• Betydelseutveckling. Hur uppstår olika kommunikativa förmågor hos barn? Vad är förhållandet mellan barns gester, vokaliseringar och tal? Detta studeras genom analyser av naturliga interaktioner, i olika kulturer, och genom experiment. (Se också Psykolingvistik och Språkinlärning).
• Kognitiv typologi. Finns systematiska korrelationer mellan olika egenskaper inom och utanför språk i olika kulturer, och hur kan dessa förklaras med kognitiva, funktionella och historkiska faktorer? Begrepp som utforskas inkluderar rum, tid, rörelse, emotioner, ljudsymbolik och informationsstruktur. (Se också Semantik och lexikologi och Språktypologi)

Personer: Mats Andrén, Johan Blomberg, Gerd Carling, Arthur Holmer, Anastasia Karlsson, Chris Sinha, Jordan Zlatev

Projekt:
Centre for Cognitive Semiotics (CCS)
Precursors for Sign Use in Intersubjectivity and Imitation (PSUII)
De l'Espace au Temps (ET), i samarbete med ENS & CNRS, Paris

Inom neurolingvistik undersöker man hur och var språk bearbetas i hjärnan. Vid Institutionen för lingvistik har vi fokuserat på hur grammatisk och prosodisk information (se Prosodi) integreras när man läser eller lyssnar på tal. Några av våra frågeställningar har varit:

• Var i hjärnan bearbetas toner?
• Hur går det till när prosodi signalerar uppkommande morfologisk och syntaktisk information under talbearbetning?
• Bearbetar talare av olika dialekter ordtoner på olika sätt?
• Finns det tidsrestriktioner på språkbearbetning?
• Hur är det mentala lexikonet uppbyggt?

Vi använder hjärnavbildningsmetoder som EEG och fMRI, som tillgängliggörs av utrustning i Lunds universitets Humanistlaboratorium och Lund Bioimaging Center (LBIC). Vi kombinerar ofta avbildningsmetoder med mätning av beteendevariabler såsom reaktionstider (se också Psykolingvistik).

Vi har samarbete med forskare i neuropsykologi och inom Humaniora och medicin-initiativet (HuMe) har vi även samarbetat med forskare i neurologi på SUS (Lund).

Personer: Merle Horne, Mikael Roll, Sabine Gosselke, Frida Mårtensson, Andrea Schremm, Pelle Söderström, Annika Andersson

Projekt:
Images of tones: fMRI-studies on the processing of prosody in the human brain
Neurophysiology of syntactic processing and timing constraints on working memory
Abstract, emotional and concrete words in the mental lexicon
Swedish word order processing in second language learners and native speakers A psycholinguistic and neurocognitive approach
Humanities and Medicine (HuMe)

Psykolingvistiken undersöker hur vi producerar, förstår och lär in språk och vilken roll psykologiska och biologiska faktorer spelar för dessa processer. Forskningen undersöker bl.a. språkbearbetning, d.v.s. de mycket snabba processer som krävs för att producera och förstå språk i tal, skrift, eller teckenspråk, eller kombinationer som tal och gester. Psykolingvistiken är tvärdisciplinär och använder många metoder, allt från reaktionstidsexperiment, ögonrörelsemätning, hjärnavbildningsmetoder (se också Neurolingvistik) till gestanalys.

• Språkproduktion. Hur vi går från en idé av vad vi vill uttrycka till att producera ett skrivet eller talat yttrande med ord, grammatik, intonation, uttal och gester? Hur samordnas dessa delar så snabbt? Hur lär vi oss att samordna dem?
• Språkförståelse. Hur vi förstår den ström av språklig information som flödar över oss? Hur bearbetar och samordnar vi enstaka ljud eller bokstäver, ord, grammatik, intonation, gester o.s.v.? Hur lär vi oss göra detta som barn eller vuxna?
• Språkinlärning och flerspråkighet. Se cdenna rubrik.
• Språk och tanke. Hur förhåller sig språk till allmän kognition? Vad är konsekvensen av tvärspråklig variation? Hur förhåller sig mänsklig kommunikation och kognition till system hos andra arter? Se också Kognitiv semiotik.

Personer: Marianne Gullberg, Annika Andersson, Roger Johansson, Victoria Johansson, Susan Sayehli

Projekt:
Expert writing – divine inspiration or hard work?
Gaze behaviour in writing
Multilingualism through the lifespan: The effects of first exposure to an unknown language
Swedish word order processing in second language learners and native speakers: A psycholinguistic and neurocognitive approach

Språklig revitalisering innebär att forskare arbetar tillsammans med språkvårdare eller institutioner där språkvård och språkvitalisering bedrivs, i syfte att hjälpa modersmålstalare av hotade språk att dokumentera och revitalisera sitt språk. I Lund bedrivs språkrevitaliseringsarbete inom ramen för flera projekt på följande språk: Amazonas, Romani chib och Seediq.

Personer: Gerd Carling, Arthur Holmer, Chris Sinha

Projekt: Studier i symbiotisk språkutveckling. Svensk och norsk resanderomani (VR)

I samband med framväxten av den nya disciplinen semantisk typologi under senare årtionden har intresset för betydelsemönster i världens språk fått ett nytt uppsving. Nya eliciterings- och analysmetoder, i typfallet applicerade i mindre kända språkmiljöer, har uppdagat en anmärkningsvärd variation i hur språk avgränsar, delar upp och benämner grundläggande domäner, med långtgående konsekvenser för tvärspråklig och tvärkulturell forskning och teoretisering. Flera forskare på Lingvistik undersöker för närvarande ett antal sådana domäner, däribland rums- och tidsförhållanden, rörelse, emotion, landskap, perception och etnobiologi. (Se också Kognitiv semiotik/kognitiv-semiotisk typologi)

Detta typologiska arbete är intimt förknippat med disciplinen lexikologi, inom vilken lexikala data dokumenteras, beskrivs och digitaliseras i språkkorpusar med syfte att skapa lexika över språk, antingen i digital eller i bokform. Flera sådana lexika är för närvarande under utarbetande i Lund, med fokus på mindre kända språk i Sydöstasien (t.ex. kammu, jahai, semaq beri), Taiwan (seediq), Europa (skandoromani) och Centralasien (den utdöda tokhariskan).

Personer: Felix Ahlner, Johan Blomberg, Niclas Burenhult, Gerd Carling, Arthur Holmer, Juliette Huber, Nicole Kruspe, Chris Sinha, Jan-Olof Svantesson, Jordan Zlatev

Projekt:
Studier i symbiotisk språkutveckling. Svensk och norsk resanderomani (VR)
Language, cognition and landscape: understanding cross-cultural and individual variation in geographical ontology (ERC)
Digital Austro-Asiatic Archive (RJ)
De l'Espace au Temps (ET), i samarbete med ENS & CNRS, Paris

Skrivforskning är det område som studerar hur en text blir till och vilka effekter processen har på den färdiga produkten (se också Psykolingvistik). Till skillnad från att studera den färdiga texten studerar skrivforskningen alltså vad människor gör när de skriver. I skrivforskningsprojekten vid Lunds universitet samarbetar lingvister, kognitionsvetare, psykologer och språkteknologer.

• Tangentloggning är en metod som registrerar hur en text växer fram, inklusive pauser och redigeringar. Skrivforskargruppen vid Lunds universitet har utvecklat tangentloggningsprogrammet ScripLog och kopplat samman det med ögonrörelsemätare för även att undersöka hur skribenter läser sina texter medan de skriver dem.
• Skrivutveckling och skrivsvårigheter är två viktiga områden inom skrivforskningen. De har bland annat undersökts med hjälp av jämförelser av olika skribenter, till exempel barn, tonåringar och vuxna, eller personer med- och utan läs- och skrivsvårigheter.
• Jämförelser mellan tal och skrift och mellan handskrift och tangentbordsskrivande är viktiga för att förstå hur olika kommunikationssituationer påverkar människans språkproduktion.

Personer: Åsa Wengelin, Victoria Johansson, Sven Strömqvist, Roger Johansson, Kenneth Holmqvist, Jana Holsanova, Mikael Johansson, Johan Frid

Projekt:
Expertskrivande – gudomlig inspiration eller hårt arbete?
Att titta på vad man skriver
Att läsa medan man skriver
Dynamics of Perception and production
Utvecklingsaspekter av textproduktion i skrift och tal

Sociolingvistik handlar om språklig variation. Det kan vara variation utifrån exempelvis individens geografiska härkomst, etnicitet, kön, socialgrupp och ålder. Det kan också gälla hur man varierar språket efter vem man talar med och i vilken situation.

• Språk som identitetsmarkör kan ta sig olika uttryck. Identiteten är delvis något som konstrueras i ett socialt sammanhang. Med hjälp av språket markeras tillhörighet och avstånd till andra individer och grupper. En talare kan närma sig de andras språkbruk eller fjärma sig från andra genom att markera sin egen särart. Det kan gälla prosodiska drag, ordval och syntaktiska konstruktioner.
• Språkliga attityder kan mätas genom frågeformulär, men kan också utformas som en indirekt metod så att individen inte vet att det är språket som undersöks. En flerspråkig talare bedöms på olika sätt beroende på vilket språk som talas.
• Språkförändringar kan kopplas till variation genom att språkliga drag som används av en viss grupp efter en tid kommer att bli norm i språket.

Personer: Gerd Carling, Gisela Håkansson

Projekt: "God svenska. Språkliga attityder hos gymnasieungdomar och gymnasielärare i ett mångspråkigt Sverige." Tillsammans med Catrin Norrby, Stockholms universitet.

Av världens nästan 7000 språk talas hälften av mindre än 10.000 personer och många är allvarligt utrotningshotade. En mycket viktig uppgifter för lingvister är alltså att samla data från utrotningshotade språk och att förvara sådana data i långsiktiga arkivmiljöer. Datainsamlingen tar ofta formen av fältarbete i själva språksamhällena. Språkdokumentation kan dels ge en tydligare bild av hur mänskliga språk kan fungera, dels kan det tjäna som verktyg för att de berörda folken ska kunna bevara och rentav återuppliva sina språk. Språkdokumentation kan mynna ut i transkriberade inspelningar, lexikon, grammatikor, eller skolböcker och sagosamlingar på de berörda språken. För närvarande arbetar vi med språkdokumentation i följande regioner: Amazonas, Taiwan, Europa och Sydöstasien.

Personer: Felix Ahlner, Niclas Burenhult, Gerd Carling, Arthur Holmer, Juliette Huber, Anastasia Karlsson, Nicole Kruspe, Nils Larsson, Chris Sinha, Jan-Olof Svantesson, Marcus Uneson

Projekt:
Kammu reference grammar (VR)
Digital Austroasiatic Archive (RJ)

Språkinlärningsforskning berör hur barn och vuxna lär sig språk. Det kan vara förstaspråksinlärning, andraspråksinlärning, eller utvecklingen hos barn med språkstörning. Flerspråkighetsforskningen undersöker resultatet av att vi lär oss flera språk. Jämte tal studeras också läs- och skrivinlärning (se också Skrivforskning).

• Förstaspråksinlärning handlar om inlärning av ett eller flera språk före tre års ålder. Det kan gälla utvecklingen av uttal, ordförråd och grammatik. Exempelvis studeras hur tidsuttryck lärs in i olika språk. En annan jämförelse är mellan enspråkiga och tvåspråkiga barns språkutveckling.
• Andraspråksinlärning berör inlärning av språk efter det att individen redan har minst ett språk. Tidigare språk kan påverka andraspråket på olika sätt. Här kopplar man också till forskning om optimala kontexter, t ex vikten av att exponeras för språket på olika sätt genom språkundervisning och kontakter i samhället.
• Språkstörningar kan uppstå hos såväl enspråkiga som tvåspråkiga barn, och en viktig fråga är att undersöka om det är samma typer av störningar hos alla barn. Jämförelser mellan grammatiska störningar i olika språk visar att störningarna realiseras på olika sätt i olika språk och forskning pågår för att ta reda på den underliggande problematiken.
• Flerspråkighet, d.v.s. resultatet av att lära flera språk, studeras hos små barn som växer upp med mer än ett språk, men också hos vuxna som använder flera språk regelbundet. Här undersöker man t.ex. hur språksystemen påverkar varandra och hålls isär, och olika kognitiva konsekvenser av att ha flera språk.

Personer: Marianne Gullberg, Gisela Håkansson, Victoria Johansson, Susan Sayehli, Chris Sinha, Annika Andersson

Projekt:
Language Impairment in a Multilingual Society
Multilingualism through the lifespan: The effects of first exposure to an unknown language
Swedish word order processing in second language learners and native speakers: A psycholinguistic and neurocognitive approach

Språktypologi handlar om undersöka det möjligas gränser i mänskliga språk, vilka egenskaper som är mer elle mindre vanliga, eller vilka logiskt möjliga egenskaper antingen verkar vara ytterst ovanliga eller inte förekommer alls. Särskilt intressant är egenskaper som tenderar att samförekomma i världens språk. I vårt arbete har vi undersökt ordklasstillhörighet i olika språk, informationsstruktur och hur den interagerar med ordföljd och intonation, verbkongruens och kasusmönster, tidsuttryck i olika språk jämförda med konceptualiseringen av tid som idé, förhållandet mellan språk och landskap, rörelseuttryck och uttryck för känslor, samt gränsområdena mellan språk och musik. (Se också Kognitiv semiotik och Semantik och lexikologi).

Vi arbetar eller har arbetat med språk i Amazonas (t.ex. amodawa), Europa (t.ex. alemanniska, baskiska och romani), Sydöstasien (bl.a. thai, kammu, jahai, menriq samt många fler) och Taiwan (bl.a. seediq och puyuma), samt med mongoliska och det utdöda språket tokhariska.

Personer: Felix Ahlner, Johan Blomberg, Niclas Burenhult, Gerd Carling, Arthur Holmer, Juliette Huber, Anastasia Karlsson, Nicole Kruspe, Nils Larsson, Chris Sinha, Axel Svahn, Jan-Olof Svantesson, Marcus Uneson, Jordan Zlatev

Projekt:
Adverbial verbs in Formosan languages (RJ)
Word order, information structure and intonation (CCS / RJ)
Information structure, prosody and the origins of Formosan relativization (VR)
Language and culture atlas of South America (Crafoord)
Language, cognition and landscape (LACOLA): understanding cross-cultural and individual variation in geographical ontology (ERC)
The Iberian-Caucasian connection in a typological perspective (Birgit & Gad Rausings stiftelse för humanistisk forskning)
De l'Espace au Temps (ET), i samarbete med ENS & CNRS, Paris

Fonetisk variation handlar om skillnader i språkljud, såsom uttalsvariationer mellan olika dialekter och språk, mellan olika kön, ålder, hälso- och känslotillstånd mm. Även vårt förstaspråk (modersmål) påverkar förmågan att lära oss språkljuden i ett andraspråk och kan leda till att vi talar med brytning. Fonetisk variation förekommer både i vokaler, konsonanter och prosodi, t.ex. i melodin (se även Prosodi). Beskrivningar av likheter och skillnader mellan olika språk är även en angelägenhet inom Språktypologi.

• Svenska dialektstudier som bedrivs hos oss kan handla om att beskriva språkljuden i en viss dialekt eller att jämföra olika dialekters uttal av samma språkljud, t.ex. r-ljudets variation i olika dialekter eller skånska diftonger.
• Uttalsvarianter pga ett annat förstaspråk studeras för att öka förståelsen hos lärare i Svenska som främmande språk. Analys av uttalsproblem och jämförelser mellan språkljudsystemen i svenskan och studenternas olika första språk kan ge läraren möjlighet att utveckla och förbättra varje enskild students uttal av svenska.

Personer: Susanne Schötz, Mechtild Tronnier, Johan Frid, Gilbert Ambrazaitis

Projekt:
SweDia 2000
Simulekt: Simulering av svenskans prosodiska dialekttyper
Function- and production-based modeling of Swedish prosody
Exotiska vokaler i svenska: en artikulografisk studie av palatala vokaler [VOKART]

Prosodi handlar om språkens melodiska och rytmiska egenskaper samt deras funktion i kommunikationen. Forskningsområdena vid vår institution inkluderar:

• Fonologisk och akustisk modellering: En prosodimodell för svenska ("Lundamodellen") har utvecklats, vilket beskriver hur ordprosodi (Accent I och Accent II) och satsintonation realiseras i olika dialekttyper. Nyligen har modellen förfinats genom ett forskningsprojekt som har använt sig av Swedia2000-databasen (inspelningar från 100 dialekter). Ett pågående projekt studerar diskursrelaterade funktioner hos satsintonation – till exempel hur vi framhäver information i olika sammanhang – och bygger en ny, kvantitativ modell för central- och sydsvenska (se Talteknologi).
• Neurokognitiv bearbetning: Grammatik-prosodi interaktioner och deras bearbetning i hjärnan studeras med hjälp av neurofysiologiska metoder (se Neurolingvistik).
• Prosodisk språktypologi: forskningen fokuserar på svenska dialekter (se 1) samt asiatiska språk som kammu (talas i norra Laos) och formsanska språk (Taiwan) (se Språktypologi).

Personer: Gilbert Ambrazaitis, Johan Frid, Merle Horne, Anastasia Karlsson, Mikael Roll, Susanne Schötz, Pelle Söderström, Mechtild Tronnier

Projekt:
Funktions- och produktionsbaserad modellering av svensk prosodi
Bilder av toner: fMRI-studier om prosodisk bearbetning i den mänskliga hjärnan
Informationsstruktur, prosodi och relativsatsers ursprung i formosanska språk

Talproduktion är den del av fonetiken som intresserar sig för hur vi gör med andnings- och talapparaten när vi talar, t.ex. hur vi rör på tungan och läpparna för att uttala en viss vokal eller konsonant. Talproduktion studeras aktivt i olika forskningsprojekt inom bland annat följande områden:

• Svenska vokalers artikulation handlar om hur man i olika svenska dialekter rör på läpparna, tungan och käken när man uttalar vokaler. Frågor som berörs är t.ex. vilka skillnader det finns mellan olika svenska dialekter, såsom diftongering i skånskan och gotländskan, eller om man uttalar s.k. Viby-i på samma sätt i Göteborg-Bohuslän och i Stockholmstrakten.
• Utveckling av talets motorik kan man studera bland annat genom att jämföra talrörelser hos barn i olika åldrar med vuxna. Ett sätt är att titta på variationen i talrörelserna mellan flera upprepningar av samma yttrande för att se om vi lär oss att variera rörelserna mindre när vi blir vuxna.

Personer: Susanne Schötz, Johan Frid, Anders Löfqvist

Projekt:
http://project2.sol.lu.se/vokart
http://projekt.sol.lu.se/ccl
http://www.sol.lu.se/projekt/464

Talteknologi handlar om hur datorer kan programmeras för att kunna behandla, förstå och producera mänskligt språk. Vid institutionen bedrivs forskning inom följande områden:

• text-till-talomvandling: hur en godtycklig text kan omvandlas till tal och läsas upp av en dator. Forskning bedrivs här både om hur man kan omvandla skrivna texter till fonetiska mellanrepresentationer samt hur man kan generera ljud i form av talspråk utifrån dessa representationer.
• dialektalt färgad syntes: i samband med framförallt delområde Prosodi bedrivs forskning i hur man kan variera talsyntesuttalet så att det kan imitera olika dialekter inom det svenska språkområdet.
• automatisk talanalysprogramvara: utveckling av metoder och programvara för att systematiskt analysera taldatabaser.

Personer: Johan Frid, Susanne Schötz, Marcus Uneson

Projekt:
Funktions- och produktionsbaserad modellering av svensk prosodi
SIMULEKT: Simulering av svenskans prosodiska dialekttyper