lu.se

Språk- och litteraturcentrum

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Forskning

Engelska

Vi bedriver forskning både inom engelskspråkig litteratur och engelsk språkvetenskap.

Forskning om engelskspråkig litteratur

Forskning om engelskspråkig litteratur bedrivs i Lund av en professor, fem lektorer, fyra doktorander med anställning och ytterligare några forskarstuderande som forskar på deltid. Tillsammans utgör vi det högre seminariet i engelskspråkig litteratur.

Vi är alltså en liten enhet i internationell jämförelse; men den forskning vi bedriver är mångfacetterad, och de flesta av oss har mer än ett forskningsben att stå på. Under det dryga halvsekel som ämnet existerat vid Lunds universitet har dess ledare uppmuntrat kolleger och doktorander att utveckla sina individuella vetenskapliga intressen, gärna i samarbete med kolleger i andra länder, snarare än att ansluta sig till lokala specialinriktningar. Tanken har varit – och är fortfarande – att den samlade verksamheten berikas av att ständigt tillföras nya perspektiv.

Brittiskt 1800-tal

Vi studerar den klassiska brittiska 1800-talsromanen i sitt historiska sammanhang. Det innebär att vi förmedlar nya insikter i verk som ’alla känner till’, exempelvis Jane Austens Pride and Prejudice och Emily Brontës Wuthering Heights. Samtidigt undanröjer vi allehanda vanföreställningar om författare som Jane Austen och systrarna Brontë (Birgitta Berglund och Marianne Thormählen). Inom ramen för ett specialprojekt som drivs av Cecilia Wadsö Lecaros undersöks hur brittisk samhällsdebatt på 1800-talet översattes till svenska och bl.a. påverkade den svenska kvinnorörelsen. Lennart Nyberg forskar på översättningar av brittisk romantisk poesi till svenska.

Birgitta Berglund
Lennart Nyberg
Marianne Thormählen
Cecilia Wadsö Lecaros

Modernismen i brittisk poesi och prosa

Det tidiga 1900-talet var en tid av uppbrott och revolt mot allt som uppfattades som nattståndna konventioner, inte minst inom litteratur och konst. Vi intresserar oss särskilt för författares försök att hantera den nya tidens instabilitet. Motsägelsefulla uppfattningar av jaget (Charlotte Webb) och av tystnaden som livsbetingelse (Annika Lindskog) är viktiga inslag, liksom insikten att moderniteten inte lämnade någon oberörd: även författare som använde sig av skenbart traditionella uttrycksmedel var fundamentalt påverkade av den (Marianne Thormählen).

Annika Lindskog
Marianne Thormählen
Charlotte Webb

Renässansdramat

Shakespeare och hans samtida har påverkat snart sagt all engelskspråkig litteratur de senaste fyrahundra åren. Lunds anglister är särskilt intresserade av följande aspekter på renässansens dramatik: hur dagens studenter lever sig in i Shakespeares dramatik genom att spela hans pjäser som ett led i sina språkstudier (Kiki Lindell); hur Shakespeares aktualiserats och getts nya accenter genom att ’skrivas om’ av moderna brittiska dramatiker (Mette Sjölin) och hur senrenässansens växlande uppfattningar om häxor och häxeri kommer till uttryck i pjäser från den tiden (Eric Pudney).

Kiki Lindell
Eric Pudney
Mette Sjölin

Dikten som gestalt

I århundraden var poesin den dominerande litterära genren, men numera lever den ett ganska undanskymt liv. Det förhållandet återspeglas i vår forskning också; de flesta av våra projekt handlar om fiktion i prosaform. Men några av oss funderar på hur upplevelsen av poesi formas av dikten som materiellt objekt (Lennart Nyberg) och på poesins speciella uttrycksmedel som skapare och förmedlare av känslor (Marianne Thormählen). En viktig länk mellan dåtid och nutid är T. S. Eliots poesi (Marianne Thormählen och Charlotte Webb): hur kom det sig att just Eliots diktning fick en så stark ställning, en ställning som ingen engelskspråkig poets verk uppnått under det senaste halvseklet?

Lennart Nyberg
Marianne Thormählen
Charlotte Webb

Berättarteknik, fiktionalitet och nationell identitet

Hur kan vi som bryr oss om vårt historiska arv skaffa oss pålitlig kunskap om hur människor tänkte och kände förr? Bortsett från rena museiföremål har vi ju bara texter att arbeta med, och även icke-litterära dokument som är avsedda att ge en rättvisande bild av en viss företeelse är färgade av författarnas världsbild och av deras sätt att berätta sina historier. Frågor om fiktionalitet och verklighet är av speciellt intresse för de forskare som arbetar med brittiskt 1800-tal och renässansdramat (se dessa rubriker). En av oss, Sara Håkansson, arbetar systematiskt med dessa problem inom ramen för ett nystartat forskningsprojekt, som fokuserar på hur vår tids irländska författare använder olika berättartekniska grepp för att utmana gängse föreställningar om irländsk nationell identitet.

Sara Håkansson

Forskning i engelsk språkvetenskap

Språk, Kognition och Discourse@Lund (SCD@L)

SCD@L är en forskargrupp under ledning av Carita Paradis som arbetar med teoriutveckling på basis av hur språket används. Vår forskning rör hur vi uttrycker betydelse genom språket, hur vi tillägnar oss språk och förstår språk, hur språket utvecklas och hur det varierar i olika social kontexter, diskurser och tider. Vi använder oss av hypotesdrivna experimentella metoder, kvantitativa och kvalitativa korpus metoder samt diskursanalytiska tekniker.

För närvarande forskar vi om följande ämnen: motsatser, negation, språklig bearbetning vid läsning och textförståelse, metonymier och metaforer, fraseologisk bearbetning, förtroende och återställande av förtroende, agenter och argument i meningar, språk och politik, uttryck för attityd i 'big data', mångspråkighet, sensoriska förnimmelser, multimodal förmåga, grammatikalisering av uttryck för attityd i vår samtid.

Vår forskning kan delas in i tre forskningsinriktningar:

Kognitiva/funktionella inriktningar

Vår forskning fokuserar på teoretisk utveckling och betydelsemodellering på basis av både kvantitativa korpusmetoder och experiment. Språket som betydelsebärare och språket i bruk är i centrum inom vår forskningsinriktning oavsett om forskningen rör grammatik, ord och konstruktioner eller text och diskurs.

Mer information om vår forskning finns på vår respektive hemsidor:
Hannele Diehl, doktorand
Matteo Fuoli, doktorand
Dylan Glynn, forskarassistent
Hans Malmström, postdok
Lene Nordrum, universitetslektor
Carita Paradis, professor
Nina Rosang, doktorand
Teri Schamp-Bjerede, doktorand
Alexander Strukelj, doktorand

Forskargrupper och seminarier i Lund:
The English Linguistics seminar
Cognition, Communication and Learning (CCL)
Contrast in Language, Thought and Memory
Advances in the description and explanation of stance in discourse using visual and computational text analytics - StaViCTA

Generativa inriktningar

Vår forskning rör företrädesvis teoretisk syntax inom det minimalistiska programmet. Vi använder också korpusbaserade och experimentella metoder när vi analyserar språklig data. Många av de företeelser som vi forskar kring befinner sig i gränslandet mellan syntax och semantik eller syntax och informationsstruktur: Passiver och andra icke-aktiva meningar, och markerade strukturer såsom satsklyvningar och existentialsatser är ett par exempel på våra forskningsområden.

Mer information om vår forskning finns på vår respektive hemsidor:
Fabian Beijer, universitetslektor
Mats Johansson, universitetslektor
Eva Klingvall, forskarassistent
Satu Manninen, professor

Forskargrupper och seminarier i Lund:
The English Linguistics seminar
Grammatikseminariet (GRIMM)
Aspektseminariet

Tillämpad språkvetenskap

Vår forskning behandlar språkinlärning, språkundervisning och testning, samt om språkpolitik och språkplanering i mångspråkiga kontexter både i samhället i stort och i det svenska utbildningssystemet.

Mer information om vår forskning finns på vår respektive hemsidor:
Tina Gunnarsson, licentiand
Henrik Gyllstad, universitetslektor
Francis Hult, universitetslektor, docent
Marie Källkvist, universitetslektor, docent
Shannon Sauro, gästforskare

Forskargrupper och seminarier i Lund:
The English Linguistics seminar
Språkinlärningsseminariet

Företrädarna för dessa forskningsinriktningar arbetar enskilt eller i samarbete med varandra, och i ett antal olika samarbetskonstellationer med andra forskare i Lund och vid andra universitet och forskningsinstitut i Sverige och utomlands.

Empiriska metoder

Vår roll som pionjärer i skapandet och användandet av maskinläsbara korpusar har lett till ett utbrett bruk av korpusdata inom många av våra forskningsområden, t ex i semantik och diskursanalys. Vi använder oss också av experimentella metoder i vårt Humanistlaboratorium.

Forskare och forskningsprojekt

Forskare i engelska

Fabian Beijer, universitetslektor

Birgitta Berglund, universitetslektor

Rosario Caballero, gästforskare

Cian Duffy, professor

Henrik Gyllstad, docent, universitetslektor

Jenny Hartman, forskare

Lars Hermerén, professor emeritus

Francis Hult, docent

Sara Håkansson, universitetslektor

Mats Johansson, universitetslektor

Eva Klingvall, universitetslektor

Kiki Lindell, universitetslektor

Claes Lindskog, universitetslektor

Satu Manninen, professor

Lene Nordrum, universitetslektor

Carita Paradis, professor

Vasiliki Simaki, forskare

Jan Svartvik, professor emeritus

Lars-Håkan Svensson, professor emeritus

Marianne Thormählen, professor emerita

Ellen Turner, universitetslektor

Damon Tutunjian, forskare

Cecilia Wadsö-Lecaros, universitetslektor

Beatrice Warren, professor emerita

Doktorander i engelska

Tidigare forskningsprojekt i engelska