lu.se

Språk- och litteraturcentrum

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Forskning

Svenska/nordiska språk

Forskningen i svenska/nordiska språk spänner över ett brett område, både vad gäller undersökta språkliga varieteter och tillämpade teorier och metoder. Studier av svenskan dominerar, men även andra nordiska och germanska språk behandlas. Följande inriktningar kan urskiljas:

Didaktik och skola

Vid ämnet pågår forskning som är av särskilt intresse för lärarutbildningen. Det gäller till exempel den forskning som handlar om lärarstuderandes utveckling under sin utbildning, användningen av och synen på satsradningar, grammatikundervisningens utmaningar, språkanvändning i lärandekontexter inom idrotten och forskning om studenters skrivförmåga. Forskningen sker med flera olika ingångar, t.ex. grammatiska analyser, textanalyser, samtalsanalyser och etnografiska metoder, och den utförs i många fall i samarbete med såväl andra ämnesområden som med aktörer i skolvärlden. Även universitetspedagogik och grannspråksdidaktik är områden där forskare vid ämnet är aktiva, det senare med särskilt fokus på danska och delvis i samarbete med UCC, professionshøjskolen i Köpenhamn.

Robert Zola Christensen, Philippe Collberg, Gunlög Josefsson, Lone Koldtoft, Katarina Lundin, Henrik Rahm

Lexikografi och semantik

Vid ämnet bedrivs bland annat forskning om verbsemantik, särskilt med avseende på tempus och aktionsart. Ett par av forskarna har nära koppling till SAOB och intresserar sig särskilt för lexikografi, såväl diakront som synkront, såsom t.ex. vad gäller kalendariska tidsuttryck under senmedeltid och reformationstid eller analyser av beskrivningen av metaforer och metonymier i Svenska Akademiens ordbok utifrån ett kognitivt semantiskt perspektiv. Ett annat projekt undersöker användningen av metaforer i patienters, anhörigas och vårdpersonals språkbruk inom palliativ cancervård.

Anna W Gustafsson, Lisa Holm, Pär Nilsson, Bo Wendt

Språkbruk

Ämnets forskning om samtida språkbruk bedrivs i ett flertal olika projekt inom framför allt textanalytiska och sociolingvistiska traditioner. Forskningen kretsar kring språkanvändning i samhället: vid myndigheter, vårdinstitutioner, företag, press, i flerspråkiga miljöer och i sociala medier. Ett av projekten handlar om redovisningars språkbruk, ett annat om språkbruk (särskilt metaforanvändning) i bl.a. patientbloggar. En del av denna forskning har haft ett utpräglat diakront intresse, med studier i text- och stilhistoria. Några pågående projekt intresserar sig för språkanvändning i lärandekontexter, såsom t.ex. idrottsundervisning och grannspråksförståelse. Här bedrivs också forskning om klarspråk, skrivande, t.ex. satsradningars funktion i texten, och om ordförståelse i högskoleprovet.

Forskningen om språkbruk uppvisar en metodologisk bredd och involverar t.ex. text- och diskursanalytiska metoder, samtalsanalytiska metoder, korpuslingvistiska metoder, fältstudier och psykolingvistiska ögonrörelsestudier. Här finns också ett tydligt intresse för (vetenskaps)teoretiska aspekter av språkbruksforskningen, såsom t.ex. förhållandet mellan diskursiv praktik och skriftpraktik, eller förhållandet mellan ett hermeneutiskt och ett grammatiskt perspektiv. Forskningen på språkbruk har också stor relevans för språkkonsultutbildningen.

En del av språkbruksforskningen har skett inom flervetenskapliga projekt och ett nätverk för diskursanalys, Diskursmötet, har byggts upp och ordnat återkommande workshops och seminarier.

Mikael Berger, Robert Zola Christensen, Philippe Collberg, Lena Ekberg, Anna W Gustafsson, Gunlög Josefsson, Lone Koldtoft, Katarina Lundin, Henrik Rahm, Sanna Skärlund, Andreas Widoff

Språkinlärning (L1 och L2) och flerspråkighet

Ett växande forskningsområde är det som handlar om språkinlärning av första eller andraspråk, och om flerspråkighet hos individer och i samhället. Här finns exempelvis ett projekt om flerspråkiga miljöer på landsbygden i Finland och Sverige. Andra projekt handlar om språklig utveckling vid andraspråksinlärning och simultan tvåspråkighet. Härutöver bedrivs också ett projekt om grammatisk progression i sfi-läromedel utifrån processbarhetsteorin. Forskningen om språkinlärning och flerspråkighet sker såväl ur ett sociolingvistiskt, språkstrukturellt som språkpolitiskt perspektiv.

En viktig mötesplats för forskning om språkinlärning är Språkinlärningsseminariet.

Lena Ekberg, Anna Flyman Mattson, Frida Spendido

Språksystem

Forskningen om språksystemet är livaktig, och man arbetar i stor utsträckning inom den generativa grammatiken, men andra teoretiska inriktningar förekommer också. På senare år har kompetensen om och intresset för gränssnitten mot informationsstruktur och prosodi stärkts.

Här bedrivs bland annat forskning om genussystem och kongruens, bl.a. bristen på kongruens i vissa konstruktioner. Kasusforskningen är också livaktig, och här finns forskning om både morfologiskt och abstrakt kasus, såväl komparativt som diakront och dialektalt. Ett särskilt projekt behandlar kasus i kasusfattiga språk (såsom svenskan) och koncentrerar sig alltså på pronominellt kasus.

En rad rent syntaktiska områden intresserar också ett flertal forskare. Här finns studier om reflexivers användning, bisatsordföljd, prosodins roll för ordföljden, syntaktiska öar och extraktion ur syntagmer, särskilt relativsatser. Här bedrivs också forskning om imperativsatser.

Ett antal diakrona studier bedrivs också vad gäller språksystemet. Här finns arbete med ett större översiktsverk över svensk syntaxhistoria, liksom studier av generiska pronomens utveckling, objektsskifte och kongruens i svenskans historia.

Vid ämnet bedrivs också komparativ forskning om svenskans intonation och dessa fenomens betydelse för syntaxen. Teoretiskt placerar sig forskningen inom flera fält: autosegmentell-metrisk teori, optimalitetsteori, nya teorier inom generativ syntax och informationsstruktur. Bl.a. studeras intonationen i danska och skånska dialekter i kontrast mot den i andra nordiska språk och den i västgermanska språk.

Ett par projekt tematiserar särskilt vetenskapsteoretiska frågor, såsom förklaringsbegreppet och förhållandet mellan ett grammatiskt och ett hermeneutiskt perspektiv.

De skandinaviska språken är även inom det här området vårt mest centrala forskningsobjekt, men det bedrivs också forskning på andra språk, bland annat på samiska.

En samlingspunkt för forskningen på språksystem är sektionens grammatikseminarium.

Mikael Berger, Lars- Olof Delsing, Lena Ekberg, Lisa Holm, Gunlög Josefsson, Marit Julien, Christiane Müller, Sara Myrberg, Christer Platzack, Martin Ringmar, Halldor Sigurdsson, Sanna Skärlund, Andreas Widoff, Anna-Lena Wiklund, Sandy Åkerblom

Översättning och litterär stilistik

Ämnets forskning om översättning har en tydlig anknytning till översättarutbildningen. Här finns projekt med kontrastivt fokus, t.ex. om litterära översättningsstilar respektive icke satsformade meningar i svenska jämfört med franska. Hit hör också forskning om översättning i flera steg, dvs. översättningar av översättningar.

Vid ämnet sker också forskning inom området litterär stilistik, i synnerhet romanprosa.

Till denna inriktning av ämnets forskning finns också ett seminarium knutet: Översättarseminariet.

Lisa Holm, Mari Mossberg, Martin Ringmar

Forskare och forskningsprojekt

Forskare i svenska

Lars-Olof Delsing, professor

Jan Einarsson, professor emeritus

Lena Ekberg, professor

Anna W Gustafsson, universitetslektor

Mette Hildeman Sjölin, universitetslektor

Lisa Holm, professor

Dianne Jonas, forskare

Gunlög Josefsson, professor

Marit Julien, professor

Susanna Karlsson, forskare

Katarina Lundin, docent

Mari Mossberg, universitetslektor

Sara Myrberg, universitetslektor

David Petersson, universitetslektor

Christer Platzack, professor emeritus

Henrik Rahm, docent

Bo Ruthström, forskare

Dominika Skrzypek, gästforskare

Jan Svensson, professor emeritus

Ulf Teleman, professor emeritus

Cherlon Ussery, gästforskare

Bo Wendt, docent

Doktorander i svenska