lu.se

Språk- och litteraturcentrum

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Forskning

Grekiska

Grekiska

Grekiska är ett ämne med lång tradition vid Lunds universitet. Det har funnits med på läroplanen från universitetets grundande, och sedan 1812, då Esaias Tegnér tillträdde den professur som hade inrättats för honom, har ämnet kontinuerligt representerats av en professor.

Traditionellt bedrivs ämnets forskning inom tre ämnesgrenar: filologi, språkvetenskap och litteraturvetenskap. Under de senaste decennierna har en fjärde gren fått allt större utrymme, nämligen studiet av receptionen av den antika kulturen i tidigmodern och modern tid.

Inom ämnet grekiska ryms alltså flera olikartade forskningsfält. De griper dock in i varandra i hög grad; det är knappast möjligt att t.ex. bedriva meningsfull språkvetenskaplig forskning på grekiska texter utan att ta hänsyn till texternas bevarandestatus och litterära karaktär, och en filologisk textedition förses normalt med kommentarer som definierar textens litterära och språkhistoriska sammanhang.

Även kronologiskt är grekiska ett omfattande ämne. De äldsta bevarade texterna är från c. 1200 f.Kr., och språket talas ännu idag. Inom universitetet är studiet uppdelat på två ämnen; det ämne som kort kallas grekiska och som behandlas här, omfattar den klassiska eller antika grekiskan samt den bysantinska.

De enskilda forskarna inom ämnet skaffar sig normalt en bred kompetens och är verksamma inom mer än en av ämnets grenar. Samarbete med andra institutioner inom och utom Sverige ökar också ämnets spännvidd.

Filologi

De antika och bysantinska grekiska texterna har bevarats till vår tid i handskrifter. Mellan den bevarade handskriftstexten och originalet ligger oftast en lång rad successiva avskrivningar som var och en kan ha förvanskat texten genom felläsningar, skrivfel eller avsiktliga ändringar. Det filologiska arbetet med handskriftsstudier, editionsarbete och textkritik syftar till att i görligaste mån rekonstruera den ursprungliga texten. Detta är en grundläggande förutsättning för att texterna ska bli tillgängliga i vetenskapligt acceptabla utgåvor, så att de kan tjäna som underlag för språk- och litteraturvetenskapliga undersökningar eller som källor för historisk forskning.

Texter från klassisk tid föreligger sedan länge i pålitliga texteditioner men för ett stort antal efterklassiska och framförallt bysantinska texter finns behov nya sådana. Britt Dahlmans edition (2007) av en samling texter från 500-talet rörande eremiten Daniel från Sketis fyllde ett sådant behov, och hon har sedan fortsatt sitt arbete med hagiografiska texter inom projektet Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen (vid CTR).

Språkvetenskap

Eftersom grekiskans utveckling kan följas genom bevarade texter under längre tid än de flesta andra språks, har grekisk språkvetenskap ofta haft en historisk inriktning. Inom institutionen i Lund har man särskilt intresserat sig för språkutvecklingen under efterklassisk tid, då den lokala dialekten i Athen spred sig till att närmast bli ett världsspråk, först i de hellenistiska kungadömena och sedan i hela det romerska imperiet. Språksociologiska metoder har visat sig användbara vid studier av grekiskans användning inom områden där den konkurrerat med andra språk, lokala eller överregionala. Ett pågående arbete inom detta fält är Nikolaos Domazakis undersökning av språket i Andra Mackabeerboken, ett historieverk som tillkom på 100-talet f.Kr. i en judisk men sannolikt huvudsakligen grekisktalande miljö.

Givetvis bedrivs också annan språkforskning än den historiska. Avsikten är då dels att med nya metoder vinna ökad kunskap om grekiskan och dels att testa tillämpligheten av nutida teoretiska och metodiska grepp på fornspråket grekiska. Ett exempel är Sanita Balodes undersökning av rörelseverbens syntax och semantik i en text från 300-talet f.Kr. (2011). Åtkomligheten av den omfattande textdatabasen Thesaurus Linguae Graecae har i hög grad underlättat språkvetenskapliga undersökningar av grekiskan.

Litteraturvetenskap

Ett exempel på hur nutida litteraturvetenskaplig metodik (narratologi) tillämpas på en antik text är Johanna Akujärvis avhandling om Pausanias Greklandsbeskrivning (2005) som följts av andra studier av liknande texter. I sin avhandling om Herodes Atticus självförhärligande, epigrafiskt bevarade tillfällesdikter från 100-talet e.Kr. har Fotini Skenteri (2005) tagit upp den tidigare ofta försummade antika inskriftspoesin till litterär analys.

Dessa båda avhandlingar är tveklöst litteraturvetenskapliga men deras ämnesval visar att begreppet "litteratur" kan ges en vid definition inom ämnet grekiska. I praktiken har "grekisk litteratur" kommit att omfatta alla aspekter av den grekiska kulturen som kan studeras på basis av bevarade texter. Studierna begränsas inte till i snäv mening litterära texter utan omfattar också fackprosa inom ett stort antal ämnesområden, dessutom bruksprosa i olika slags originaldokument (papyrer och inskrifter). Detta medför att gränserna till en rad andra ämnen blir flytande, t.ex. filosofi, idé- och vetenskapshistoria, exegetik, patristik, historia och arkeologi. Eftersom forskare inom dessa ämnen alltmera sällan är kompetenta i grekiska, blir grecisterna värdefulla samarbetspartners inom tvärvetenskapliga projekt eller vågar sig själva in på nya forskningsområden.

En huvudsakligen idéhistorisk avhandling är Birgitta Elweskiölds undersökning av en kontrovers om universums natur och struktur mellan två kristna företrädare för resp. bokstavlig bibeltolkning och grekisk vetenskaplig tradition i 500-talets Alexandria (2005). Ett par större projekt i samarbete med CTR har slutförts. För närvarande deltar Karin Blomqvist i ett omfattande EU-projekt som behandlar nattvardens ursprung och paralleller till den i andra antika religioner (Sacred Meal, Communal Meal, Table Fellowship, and the Eucharist. Late Antiquity, Early Judaism, and Early Christianity; www.uni-kiel.de/herrenmahl); hon undersöker inom detta projekt nattvardens terminologi i de äldsta kristna texterna.

Receptionshistoria

Kännedom om den antika kulturen har i stor utsträckning förmedlats till eftervärlden genom översättningar av de antika texterna. Genom ett internordiskt projekt har det skapats en registrant, tillgänglig on-line (http://skandinaviske-oversaettelser.net/), som omfattar alla översättningar av grekiska och latinska texter till de skandinaviska språken från 1500-talet och framåt. Johanna Akujärvi var en av de huvudansvariga för detta arbete, och hon har fortsatt med undersökningar av översättningarnas roll i det tidigmoderna kulturlivet. Översättningar av komplicerade grekiska texter fordrar hög kompetens, och de översättningar som gjorts av t.ex. Aristoteles Politik (Karin Blomqvist) och Retorik (Johanna Akujärvi) kan utan vidare jämställas med vetenskapliga forskningsarbeten.

Antikreceptionen i Östersjöområdet, särskilt under svensk stormaktstid, ägnas speciell uppmärksamhet inom det nätverk för klassiska institutioner kring Östersjön som varit i verksamhet sedan 2000 och som årligen möts till Colloquia Baltica, med deltagande från Lund, Tartu, Riga, Vilnius, St. Petersburg, Łódź, Szczecin, Berlin, Greifswald och Marburg. En avknoppning från detta nätverk är ett planerat större forskningsprojekt rörande humanistgrekiska, dvs. litterära texter på klassisk grekiska tillkomna från renässansen och framåt; i detta deltar också forskare från Helsingfors.

Det internordiska Platonsällskapet (Platonselskabet, Selskab for antikkens idétradition) ägnar sig också åt antikreceptionen och traditionshistorien. Sällskapet anordnar vartannat år en kongress, traditionellt kallad symposion, som till tema har en kulturföreteelse eller ett tankekomplex, vars förvandlingar man söker följa från antiken fram till nutiden. Svensk presidiemedlem är Karin Blomqvist, och hon anordnade 2011 i Lund ett symposion med temat Kärlek och vänskap. Platon, Aristoteles och europeisk idétradition, vars acta nu är under utgivning.

Till antikreceptionen kan också didaktiken räknas, dvs. metoderna för undervisning i och inlärning av de klassiska språken. I det EU-finansierade, närmast framtidsinriktade ULiSSE-projektet (U.Li.S.S.E. = Unità linguistica storico-scientifica europea, jfr http://www.ulisseweb.eu/) deltog Karin Blomqvist och Jerker Blomqvist tillsammans med kolleger från flera europeiska länder. Resultatet blev en rad rapporter som på basis av historisk erfarenhet har tjänat som inspiration till undervisnings- och forskningsinitiativ under 2000-talet. Projektet har inte minst resulterat i en omfattande produktion av läromedel i grekiska vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Forskare och forskningsprojekt

Forskare i grekiska (antik och bysantinsk)

Johanna Akujärvi, forskare

Jerker Blomqvist, professor emeritus

Karin Blomqvist, professor

Doktorander i grekiska (antik och bysantinsk)