lu.se

Språk- och litteraturcentrum

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Forskning

Europastudier samt Öst- och Centraleuropastudier

Avdelningens forskning är inriktad på både internationella och inhemska forskningsarenor. Internationella insatser av våra forskare omfattar publicering i internationellt utgivna antologier och tidskrifter, flera engelskspråkiga monografier, flitigt internationellt konferensdeltagande samt deltagande i flera internationella forskningsprojekt. På den inhemska arenan läggs fokus inte bara på publicering av vetenskapliga resultat utan också på popularisering av forskningsdebatten inom europarelaterad forskning – bland annat genom internetbaserade media. Vetenskapliga resultat har också regelbundet kommunicerats till studenter som läser humanistiskt orienterade kandidat- och mastersprogram i Europastudier. En prioriterad dimension av våra forskningsrelaterade aktiviteter är uppbyggande av tvärvetenskapliga internationella nätverk.

Kollektiva minnen och historiebruk ur Europeiskt och globalt perspektiv

Ett av de våra viktigaste forskningsområden är minnesstudier och studier av historiebruk. Minnen och historiebruk har blivit ett banbrytande forskningsområde som förknippas med accelererande processer av europeisk integration, skapande av gemensamma identitetsmodeller samt försök att definiera gemensamma utgångspunkter i tolkning av Europas turbulenta historia. Minnesstudiernas expansiva tillväxt kom i kölvatten av de historiska händelserna 1989 och i samband med det kalla krigets slut. Detta gav upphov till en kritisk granskning av de gamla historiska berättelserna och en formulering av nya narrativer som nu kunde inkludera ämnen som tidigare undvikits eller tystats ned. I många fall ledde etableringen av de nya befriade minnen och historiska berättelserna till konflikter mellan stater och/eller bland olika gruppen inom samma nation, exempelvis som i fallet med förflyttandet av det sovjetiska krigsmonumentet i Tallinn ("Bronssoldaten").

Trots att minnesstudier är idag ett väletablerat och välutforskat fält, finns det fortfarande ett starkt behov att både pröva nya teoretisk-metodologiska modeller samt driva forskningsprojekt som kan injicera en europeisk dimension till den skandinaviska minnespolitiken och göra skandinavisk minnesforskning synlig på den internationella arenan. Forskningsnätverket "Towards Common Past? Contested Memories and Conflicting Historical Narratives in Europe after 1989", under ledning av av prof. Barbara Törnquist-Plewa och finansierat av NordForsk stiftelse, har tjänat detta syfte genom att skapa en gemensam plattform för skandinaviska och baltiska forskare. Inom projektets ramar har också flera sommarkurser erbjudits för doktorander dit flera internationellt renommerade forskare har blivit inbjudna som keynote speakers och lärare. Efter att ha etablerat kontakter, skapat erfarenheter och banbrytande kunskap inom detta internationella nätverksprojekt, har vi byggt upp ett ännu mer omfattande forskningsnätverk "In Search of Transnational Memory in Europe", finansierat av den Europeiska Kommissionen (COST-action). Samtidigt fortsätter våra forskare att delta i skandinaviska initiativ inom minnesforskning, t.ex. det internationella nätverk MYMEM (National Myths and Collective Memory in a Transnational Age), koordinerat av Stavangers universitet och finansierat av Norska Forskningsrådet.

Deltagande av våra forskare och doktorander i de nämnda nätverksprojekten har resulterat i en rad publikationer och konferensbidrag.

Barbara Törnquist-Plewa, Tomas Sniegon, Anamaria Dutceac Segesten, Eleonora Narvselius, Niklas Bernsand, Agnes Malmgren, Mattias Nowak, Johan Dietsch.

Gränsområden i Östersjöregionen och Europa: historiska och kulturella dimensioner

En hel del av vår forskning har riktats mot sociokulturell och politisk gränsdragning samt omvandling av gränsområden i Europa och i synnerhet i Östersjöregionen i längre historiskt perspektiv. En del av studierna inom detta komplexa ämne har bedrivits inom den tvärvetenskapliga träningsgruppen "Baltic Borderlands: Shifting Boundaries of Mind and Culture in the Borderlands of the Baltic Sea Region" som uppstod i samarbete mellan universiteten i Greifswald, Lund och Tartu, finansierat av tyska forskningsrådet (DFG). Träningsgruppens teoretiska ramverk för studier av "gränsning", "degränsning" och "ingränsning" inkluderar systemteori, nätverkteori, neo-institutionalism och organisationell utvecklingsteori. Det främsta syftet av forskningsverksamheten som bedrivs inom detta projekt är att presentera och utveckla komplexa teoretisk-metodologiska ramar som underlättar konceptualisering av omfattande transformationer i Europa och dess regioner. Inom ramen av "Baltic Borderlands" introducerades en postdok och flera doktoravhandlingar, vilket redan resulterat i flera publikationer och konferensbidrag.

Eleonora Narvselius, Agnes Malmgren, Rune Brandt Larsen, Volha Sasunkevich, Kristian Nilsson.

Förintelse som europeisk trauma och referensram för global normativitet

Eftersom en bred skala av socialt-kulturella omvandlingar och politiska transformationer i nutidens Europa kom i kölvatten av Andra Världskrigets förödelse, hamnar oundvikligen Förintelsen i Europastudiernas fokus. Vår forskning, som i viss mån fortsätter arbetet som initierades vid Historiska institutionen inom projektet "Förintelsen och den europeiska historiekulturen", berör ett brett spektrum av frågor rörande Förintelsen. En av de tematiska inriktningarna i forskningen är analys av minnesplatser som tjänade som nazistiska förintelseläger under andra världskriget. Andra viktiga forskningsområden är narrativisering och samhällsdebatt om Förintelsen i Öst-och Centraleuropa samt konceptualisering av Förintelsen genom konstnärliga uttryck. Förintelsens betydelse som både europeisk historisk trauma, referens för global normativitet, en del av politisk agenda och transnationell ikon kontextualiseras och detaljeras.

Barbara Törnquist-Plewa, Tomas Sniegon, Anita Pluwak, Johan Dietsch.

Fördrivningar och den försvunna mångfalden i Europas gränsområden

En viktig inriktning i våra studier är hantering av minnet om försvunna befolkningsgrupper i nutidens Europa. En del forskning fokuserar på den byggda miljöns roll i det kollektiva minnet i flera öst- och centraleuropeiska städer som drabbades av folkmord och fördrivningar under och efter andra världskriget, gränsändringar och kommunistdiktaturer som tog avstånd från tidigare nationstillhörighet. Detta arbete sker inom ramar av det internationella projektet "Minnet av försvunna befolkningsgrupper i nutidens öst- och centraleuropeiska stadsmiljöer. Minneshantering och stadsplanering i Lviv, Tjernivtsi, Chisinau och Wroclaw" (koordinator Dr. Bo Larsson; finansieras av Riksbanken och Centrum för Europaforskning vid LU) och omfattar stadsplaneringens hantering av miljön samt förhållningssätt till försvunna befolkningsgrupper och deras byggnader. Projektet sker i samarbete med lokala experter i de nämnda städerna.

En annan del av forskningen inom detta tema samlas omkring antologiprojektet "Remembering Ethnic Cleansing and Lost Cultural Diversity in Eastern European Cities" under ledning av prof. Barbara Törnquist-Plewa. Projektet undersöker hur minnen av etniska rensningar och den förlorade mångfalden i europeiska gränsområden hanteras i bredare kontexter (politiska, kulturella, kommersiella osv.). Fokus sätts på flera städer i Polen, Ukraina, Tjeckien, Kroatien och Bosnien präglade av fördrivningar och massaker av stora befolkningsgrupper i följd av krig och etniska konflikter.

Barbara Törnquist-Plewa, Tomas Sniegon, Anamaria Dutceac Segesten, Eleonora Narvselius, Niklas Bernsand, Mattias Nowak.

Kommunism och postkommunism i Europa: historia, kulturella modeller, ideologier, politiska omvandlingar

Detta tematiska block omfattar forskning som syftar att undersöka hur de ideologiska, politiska och kulturella modeller som framställdes under sovjetkommunismen och det kalla kriget har påverkat Europas historiska utveckling. Med utgångspunkt i berättelser av t.ex., högtuppsatta sovjetiska dignitärer (så som Vladimir Semitjastnyj, som under åren 1961-1967 arbetade som högste chef för den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB), intelligentsia i Västukraina och lokala aktivister i Krakows arbetarklassförort Nova Huta undersöker vi hur människor kommer till rätta med sitt kommunistiska förflutna. Ett annat viktigt perspektiv som kopplas till frågeställningar om det sovietiska/kommunistiska arvet i nutidens Europa är syn på det förflutna och nationernas historiska arv som förmedlades i samhällena bakom Järnridån genom historiska berättelser presenterade i textböcker, akademisk historisk litteratur samt konstgenrer. Även språkideologier som härstammar från den sovjetiska epoken berörs i sammanhanget.

Barbara Törnquist-Plewa, Tomas Sniegon, Eleonora Narvselius, Anamaria Dutceac Segesten, Agnes Malmgren, Rune Brandt Larsen, Niklas Bernsand, Mattias Nowak, Anita Pluwak, Sune Bechman Pedersen, Magdalena Góra.

Narrativisering och visualisering av Europa

Synen på Europa och det Europeiska projektet har förändrats med tiden. Därför ställs frågor som berör symboliska aspekter av den europeiska integrationen i fokus i detta block av vår avdelnings forskning. Med utgångspunkt i europeiska historiska narrativer, litterära verk och visuella presentationer av europeisk gemenskap söker vi att komma närmare de grundläggande symboliska mallar och kulturella modeller som utgör resurs för europeisering på lokal, nationell och transnationell nivå. Ytterligare en dimension som berikar vår forskning är analys av symboliska modeller som används, t.ex., i öst- och cetraleuropieisk filmkonst och sakral konst (ikoner).

Barbara Törnquist-Plewa, Anamaria Dutceac Segesten, Agnes Malmgren, Rune Brandt Larsen, Sune Bechman Pedersen, Natalia Bratova, Stefan Carlzohn.

Forskare och forskningsprojekt

Forskare i öst- och centraleuropakunskap

Inge Christensen, gästforskare

Eleonora Narvselius, universitetslektor

Miloslava Slavickova, gästforskare

Tomas Sniegon, universitetslektor

Doktorander i öst- och centraleuropakunskap

Forskningsprojekt i öst- och centraleuropakunskap