lu.se

Språk- och litteraturcentrum

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Forskning

Franska

Inom ämnet franska bedrivs forskning i franskspråkig litteratur och i fransk lingvistik.

Forskningen i franskspråkig litteratur är främst inriktad på romanen, från medeltiden och fram till samtida författare. Geografiskt omhandlar forskningen ett brett utsnitt av den franskspråkiga litteraturen, inte bara i Frankrike, utan också i Karibien, Québec, Schweiz och Maghreb. Bland de författare som varit föremål för särstudier kan nämnas Chrétien de Troyes, Stendhal, Balzac, Mme de Staël, Julien Gracq, Simone de Beauvoir, Victor Segalen, J.M.G Le Clézio, Albert Camus. Patrick Chamoiseau och Bernard-Marie Koltès. Forskningen kännetecknas av att stor vikt läggs vid själva texten, där narratologin i vid mening spelar en central roll som en solid inomlitterär bas för tolkningar av textens existentiella och estetiska betydelse för läsaren. En viktig gemensam nämnare för forskningen är också att i huvudsak tillämpa och pröva teorier och metoder som utvecklats specifikt för analys av litterär text, snarare än att låna in övergripande och mer spekulativa teorier från andra discipliner. Bland de teoretiker och metodutvecklare som ofta kommit till användning kan nämnas Antoine Compagnon, René Girard, Vincent Jouve, Philippe Hamon, Gérard Genette, Käte Hamburger, Michel Riffaterre, m fl.

Inom fältet fransk lingvistik bedrivs forskning om tillägnande av franska, språkanvändning i samtalsinteraktion, socio-diskursiv interaktion samt semantisk teori. Forskningen om tillägnandet av franska i olika situationer och hos olika typer av inlärare i olika åldrar bedrivs både i projekt med flera forskare och som individuell forskning. Forskningen har historiskt haft tre huvudinriktningar som alla fortsätter att utvecklas inom ämnet: 1) tidig tvåspråkighet hos fransk-svenska barn, 2) främmandepråksinlärning och andraspråksinlärning hos vuxna samt 3) språkdidaktik och Europarådets gemensamma referensram för språk. Flera forskare inom fältet språkanvändning i samtalsinteraktion har arbetat med olika aspekter av franskans användning i spontana samtal. Fundamentala fenomen i vardaglig social interaktion har utforskats, såsom berättelser och beskrivningar. Forskningen om socio-diskursiv interaktion beskriver hur fonetik som vetenskaplig disciplin växer fram i Sverige under perioden 1939-1969 och hur fonetikern Bertil Malmbergs liv speglar denna process. Denna forskning visar att fonetikämnet under den aktuella tidsperioden hela tiden modifieras utifrån vetenskapliga innovationer och institutionella strategier. En enskild forskare har inom fältet semantik teori utvecklat en teori om verbal mening som intersubjektiv kognition.

Franskspråkig litteratur

Romanens narrativitet och hermeneutik

I flera studier har romanens narratologi och hermeneutik på olika sätt varit föremål för ingående undersökningar. Carla Cariboni Killander had studerat beskrivningar hos Julien Gracq och prövat gängse beskrivningsteorier på Gracqs romaner. Hon har också publicerat artiklar om "l’itératif", ett tempus på gränsen mellan beskrivning och gestaltning. Annika Mörte Alling har läst om Stendhals stora romaner i ljuset av René Girard teori om den triangulära åtrån och håller på med ett forskningsprojekt om romanslutets betydelse för romanens helhetstolkning. Liviu Lutas har använt sig av modern postgenettiansk narratologi för att frilägga mytstrukturer hos Patrick Chamoiseau och vidareutvecklat sina tankar om metalepsen i olika artiklar. Violeta Daiciu har å sin sida använt en teori utvecklad av Vincent Jouve om värderingshierarkier i litterära texter för att undersöka i vad mån Chrétien de Troyes roman "Perceval" kan sägas ha ett - eller flera - budskap. Jeana Jarlsbo har i sin avhandling visat hur berättarstrukturer spelar in när J.M.G. Le Clézio berättar om mötet mellan olika kulturer och mytologier. Men även i Stina Palms undersökning av den franske dramatikern Bernard-Marie Koltès teater har narratologi varit ett av instrumenten för att frilägga Koltès etiska och existentiella kärna. Studier har också publicerats om specifika genrer, så som kärleksromanen och äventyrsromanen (Björn Larsson) eller la chanson de geste (Mari Bacquin), samt behandlats mer teoretiskt, exempelvis vad beträffar "le fantastique" (Liviu Lutas).

Litteratur och känslor

Ett av de mest försummade områdena inom inte bara inom den franska litteraturvetenskapen utan inom litteraturvetenskap i allmänhet är känslornas roll i litteraturen, både de känslor som beskrivs och gestaltas i litteraturen, och de känslor som väcks hos läsaren av litteraturen. Sedan någon tid tillbaka har därför det franska litterära forskningsseminariet ägnats åt just denna fråga i syftet att utveckla en terminologi och en metodologi som tillåter våra forskare att på ett mer rigoröst sätt redogöra för känslomässiga aspekter i sina beskrivningar och tolkningar av litterära verk. Ingenting har ännu publicerats i ämnet. Däremot finns en ambition att så långt möjligt även ta hänsyn till emotionella aspekter på tolkning och läsning av litteratur i framtida studier.

Litteraturens reception

Litteraturens reception har varit föremål för två större studier, båda om Simone de Beauvoir. Den ena är Björn Larsson undersökning av romanen "Les Mandarins" kritiska reception; den andra är Vivi Anne Lennartsson studie om det kritiska mottagandet av Simone de Beauvoirs memoarer. Därutöver har Annika Mörte Alling dels publicerat studier om den franska realistromanens reception och översättning i Sverige, samt deltagit i utarbetandet av en databas om den franska realismen i Skandinavien (BREFS = RFS-bibliografin över skandinaviska översättningar av fransk litteratur från 1830 till 1900). Litteraturens reception har också behandlats teoretiskt i flera artiklar av Björn Larsson.

Litteraturdidaktik

Det är fråga om en ganska ny forskningsinriktning som har sin utgångspunkt i vissa forskares erfarenhet av undervisning i främmande språk i skolan. Studierna utgår ifrån experiment som gjorts med gymnasieelevers läsning av moderna franska romaner.

Litteratur och fiktion

Flera studier och artiklar har ägnats åt fiktionslitteraturens problematiska förhållande till å ena sidan verkligheten och, å den andra, sanningen. Sålunda har frågan varit föremål för flera teoretiska artiklar, om fiktionsteorier, om fiktionsspråkets referentiella egenskaper och om textbedrägerier med utgångspunkt i vittnesskildringar av Förintelsen (Björn Larsson). Liviu Lutas har behandlat likartade frågor i sina studier om "le fantastique" samt i konferensinlägg, och Carla Cariboni Killander har diskuterat hur beskrivningar i fiktionsromanen förhåller sig till eventuella fiktiva eller verkliga referenter. I förlängningen av denna problematik ligger ett större forskningsarbete om litteraturens, och särskilt romanens, funktioner qua litteratur, det vill säga vilka funktioner och användningar som kan sägas vara specifika eller mest fruktbara för just litteraturen (Björn Larsson). Kring detta ämne pågår också samarbete med ämnet litteraturvetenskap, dels inom ramen för FOLIO, som undersöker litteraturens offentligheter (Björn Larsson och Liviu Lutas), dels inom projektet "Litteraturens kraft" (Annika Mörte Alling).

Filologi

Ämnet franska har även en akademiforskartjänst i medeltida språk och litteratur som innehas av Mari Bacquin, vars prisbelönta avhandling innehåller en kritisk textutgåva av en medeltida hjältedikt (Theseus de Cologne), en språklig studie samt en litterär analys av några av diktens motiv i ljuset av modern litteraturteori. Mari Bacquin har därutöver publicerat ett antal artiklar om verkets överföringar till prosa och två semantisk-stilistiska studier av duande och niande på fornfranska. Internationellt är hon också delaktig i ett projekt som utformar ett nytt referensverk över medeltida textöverföringar från vers till prosa, "Projet Doutrepont". Ett annat filologiskt arbete i ett översättningsperspektiv är publiceringen av en fransk reseskildring från 1600-talet (Bacquin, Oscarsson).

Recherches en littérature francophone

Forskning i fransk lingvistik

Tidig tvåspråkighet hos fransk-svenska barn

Forskare inom franska studerar bl a simultan tvåspråkighet dvs barn som växer upp med två eller flera modersmål. I vårt fall handlar det om svenska och franska. Forskningen är i första hand korpusbaserad och forskargrupper och individuella forskare har skapat ett antal longitudinella talspråkskorpusar som etablerats i enlighet med den internationella standarden för CHILDES projektet (MacWhinney).

Forskarna inom detta område studerar hur simultant tvåspråkiga fransk-svenska barn parallellt utvecklar sina båda språk i ålderspannet 1,5-3 år. Det har beforskats hur balansen mellan språken kan se ut och vilka faktorer som påverkar balansen mellan språken. Forskarna har också studerat hur, när och varför barnen växlar mellan språken och hur de båda språken eventuellt påverkar varandra på olika lingvistiska nivåer, fonologiskt, lexikalt, morfologiskt, syntaktiskt och diskursivt. Inom detta område finns även samarbete med italienska. Publikationer av Schlyter, Bernardini och Granfeldt representerar denna inriktning.

I ett projekt med stöd från Vetenskapsrådet – Startålder och språklig utveckling av franska (STUF)- (se vidare nedan under projekt) studerades även sk successivt tvåspråkiga fransk-svenska barn. Särskilt intressanta i projektet är de svenskspråkiga barn som startar med franska i åldrarna 3,5 år respektive 6 år. Projektets resultat har visat att det finns betydande skillnader mellan dessa båda gruppers initiala språkutveckling. Projektet sker i nära samarbete med en franska skola i Stockholm (Lycée St Louis). Den teoretiska frågan för denna forskning är vilken påverkan startåldern har på språkinlärningsprocessen. En avhandling (Splendido) skrivs inom detta projekt med fonologisk/fonetisk inriktning och publikationer av Granfeldt, Schlyter, Thomas och Ågren är representativa i övrigt.

Främmandepråksinlärning och andraspråksinlärning hos vuxna

Forskning om vuxna inlärares språkinlärning av franska bedrivs av flera forskare inom ämnet franska. Det handlar både om sk främmandespråksinlärning i klassrumssituationer och andraspråksinlärning där tillägnandet sker på sk naturlig väg utan undervisning (se framförallt Schlyter men även Granfeldt för jämförande studier). En gemensam beteckning för båda typerna av tillägnande är L2 inlärning.

Forskningen baseras dels på tal- och skriftspråkskorpusar som skapats av forskare och forskargrupper inom ämnet, dels på psykolingvistiska experiment. Ett exempel på det förra är skriftspråkskorpusen CEFLE – Corpus Écrit de Français Langue Étrangère – som består av drygt 400 texter skrivna av elever i franska i gymnasieskolan (se vidare http://project.sol.lu.se/cefle och Malin Ågrens forskning).

En inriktning har fokuserat på att modellera den grammatiska utvecklingen hos vuxna L2 inlärare. Genom att studera utvecklingen av ett större antal grammatiska konstruktioner över tid har forskare inom ämnet bidragit till att ta fram en stadiemodell som sträcker sig från nybörjarnivå till mycket avancerade inlärare. Denna forskning har skett i nära samarbete med forskare vid Stockholms universitet. (se Schlyter och särskilt Bartning & Schlyter, 2004). Publikationer av Schlyter, Granfeldt, Thomas och Ågren är representativa för denna forskningsinriktning.

Forskare vid ämnet har i nära samarbete med forskare från Institutionen för datavetenskap (Professor Pierre Nugues, LTH) utvecklat ett datorprogram som utgår från den nämnda stadiemodellen. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet mellan 2005-2008. Programmet och projektet– Direkt Profil – gör det möjligt för en språkinlärare att automatiskt få feedback på sin egen skriftliga produktion vad gäller den grammatiska och lexikala utvecklingen (se vidare nedan). Datorprogrammet Direkt profil finns i en prototypversion som är fritt tillgänglig via webben http://profil.sol.lu.se där intresserade kan prova att analysera sina egna eller andras texter på franska. Publikationer av Granfeldt, Ågren och Schlyter är representativa för denna forskningsinriktning.

En annan inriktning fokuserar på rollen av så kallat input till L2 inlärare, det vill säga språket som inlärarna möter och uppfattar. I denna inriktning undersöks till exempel frekvens av grammatiska konstruktioner i franska i allmänhet eller i typiskt tal till riktat till inlärare. Frågan som undersöks här är hur frekvensmönster underlättar eller försvårar inlärningen av dessa grammatiska konstruktioner (se publikationer från Thomas och Ågren).

Vidare undersöks rollen av input i samtal mellan en inlärare och en infödd eller avancerad talare för att undersöka om inläraren omedvetet återanvänder grammatiska konstruktioner som används av den avancerade talaren och om detta främjar utvecklingen av ett andraspråk. Detta är ett nytt forskningsprojekt med psykolingvistisk inriktning (se forskningsprojet av Thomas).

Språkdidaktik och Europarådets gemensamma referensram för språk

Resultaten från forskningen om (unga) vuxnas lärande av franska i klassrumssituationer har lett till ett ökat intresse för didaktisk forskning, särskilt frågor som handlar om (diagnostisk) bedömning och jämförelser med Europarådets gemensamma referensram för språk (GERS). GERS är ett språkoberoende ramverk för att beskriva språkfärdigheter på olika nivåer. Ramverket har på kort tid blivit mycket inflytelserikt och används inom större delen av Europa. De svenska kursplanerna för moderna språk är sedan 2011 starkt länkade till GERS. Vår forskning i förhållande till GERS handlar om att undersöka i vilken utsträckning våra tidigare utvecklingsmodeller harmonierar med GERS-nivåerna. Eftersom GERS är språkoberoende samarbetar vi här med forskare inom engelska och italienska. Se vidare projektet Från A1 till C2 - lingvistiska korrelat till den Gemensamma europeiska referensramens nivåer. Publikationer av Granfeldt och Ågren är representativa för denna inriktning.

Franska deltar i den nationella forskarskolan i Främmande språkens didaktik (FRAM) (http://www.isd.su.se/de-frammande-sprakens-didaktik). En licentiand (Rocher Hahlin) arbetar med en licentiatavhandling som studerar hur lärare genom undervisningsmetoder och materialval kan öka motivationen för franska hos elever i gymnasieskolan.

Språkanvändning i samtalsinteraktion

Forskare inom detta fält har arbetat med olika aspekter av franskans användning i spontana samtal. Fundamentala fenomen i vardaglig social interaktion har utforskats, såsom berättelser (Westin) och beskrivningar (Bengtsson, pågående avhandlingsarbete). Dessa genrer betraktas här inte enbart med hänsyn till yttrandens språkliga struktur, utan språket ses som en resurs för att iscensätta sociala aktiviteter, som t.ex. berättelser och beskrivningar, i form av samtalssekvenser som är ordnade och strukturerade på ett interaktionellt plan. Några forskare har särskilt intresserad sig för prosodiska och fonetiska aspekter av spontan talad franska, genom analyser t.ex. av hur det talade yttrandets inre struktur ser ut (Conway) och av prosodisk/fonetisk variation och dess samtalsstrukturerande funktioner (Persson, pågående avhandlingsarbete). Även studiet av transfrastisk prosodi (Touati) hör till detta område. I vissa fall har kontrastiva perspektiv anlagts på språkanvändningen, såtillvida att både infödda och icke infödda talare av franska undersökts (Westin, Conway). Inriktningen mot språkanvändning i samtal finns representerad även inom spansk språkvetenskap vid SOL, där den tagit sig uttryck i pragmalingvistiska studier av nedtoningsstrategier (Holmlander). Forskningen har bedrivits av individuella forskare som intresserat sig för närliggande ämnen, i samarbete med experter från framstående institutioner inom området, såsom Briz Gómez (Val.Es.Co/Valencia), Mondada (Lyon II/Basel), Traverso (Lyon II) och Ogden (York).

Socio-diskursiv interaktion

Forskningen beskriver hur fonetik som vetenskaplig disciplin växer fram i Sverige under perioden 1939-1969 och hur fonetikern Bertil Malmbergs liv speglar denna process. Forskningen visar att fonetikämnet under den aktuella tidsperioden hela tiden modifieras utifrån vetenskapliga innovationer och institutionella strategier Den fonetiska kunskapsframväxten liksom den institutionella kontexten blir klarlagde ur ett epistemologiskt och metodologiskt ramverk som kallats "socio-diskursiv interaktionism" (Bronckart), ett teoretiskt synsätt grundas på bl.a. Bakhtines syn om diskurs som socialt fenomen. De centrala frågeställningarna är hur empiriska data behandlades experimentellt under perioden, hur de teknologiska artefakterna och hjälpmedlen utvecklades, hur ämnesformuleringen påverkades av de olika institutionella aktörerna samt vilket genomslag de på varandra följande forskningsparadigm får (Latour). I denna forskning ses uppbyggnaden av ett akademiskt ämne som ett föremål för en vetenskapligt och socialt interaktiv diskurs. Vetenskapliga resultat blir föreslagna, förhandlade, modifierade, tillbakavisade eller bekräftade i, och genom diskursiva processer såsom publikationer eller brevväxling. Två korpusar ligger till grund för denna forskning: Malmbergs 216 publikationer utkomna under perioden 1939-1969 samt en andra korpus som innehåller Malmbergs privata brev (ofta skrivna på franska) och administrativ korrespondens, blanketter, inventarieförteckningar, projektansökningar, räkningar, administrativa beslut, mötesprotokoll. I all sin närmast kaotiska mångfald iscensätter denna korpus den fonetiska institutionens vara: vetenskap, organisation och social gemenskap. Forskningen bedrivs som individuell forskning. (http://www.sol.lu.se/person/PaulTouati)

Semantisk teori

Björn Larsson har i sin monografi Le bon sens commun och i flera artiklar därefter utvecklat en teori om verbal mening som intersubjektiv kognition, med särskilt fokus på språkets referentiella egenskaper och referentiell semantik i Georges Kleibers efterföljd.

Filologi

Ämnet franska har även en akademiforskartjänst i medeltida språk och litteratur som innehas av Mari Bacquin, vars prisbelönta avhandling innehåller en kritisk textutgåva av en medeltida hjältedikt (Theseus de Cologne), en språklig studie samt en litterär analys av några av diktens motiv i ljuset av modern litteraturteori. Mari Bacquin har därutöver publicerat ett antal artiklar om verkets överföringar till prosa och två semantisk-stilistiska studier av duande och niande på fornfranska. Internationellt är hon också delaktig i ett projekt som utformar ett nytt referensverk över medeltida textöverföringar från vers till prosa, "Projet Doutrepont". Ett annat filologiskt arbete i ett översättningsperspektiv är publiceringen av en fransk reseskildring från 1600-talet (Bacquin, Oscarsson).

Forskare och forskningsprojekt

Forskare i franska

Mari Bacquin, forskare

Jonas Granfeldt, professor

Carla Killander Cariboni, universitetslektor

Björn Larsson, professor

Liviu Lutas, forskare

Mari Mossberg, universitetslektor

Suzanne Schlyter, professor emerita

Paul Touati, professor emeritus

Malin Ågren, forskare

Doktorander i franska