lu.se

Språk- och litteraturcentrum

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Mouseion

Efter slaget vid Issos 333 låg vägen österut öppen för Alexander den store. Men istället för att fortsätta mot Babylon och österns legendariska rikedomar valde han att marschera västerut: vintern 332/331 intog Alexander Egypten, där han bland annat grundade Alexandria, en stad som kom att bli en vetenskapernas högborg.

Mouseion var formellt sett ett tempel helgat åt muserna, beläget nära det kungliga palatset och grundat av Ptolemaios I. Det fungerade dock mer som en forskningsinstitution och ett kunskapscentrum, och inom dess murar huserade allehanda vetenskapsmän. Stora resurser satsades på forskningen: till forskarnas förfogande ställdes förutom undervisningslokaler, bibliotek (Mouseions bibliotek var inte detsamma som det för eftervärlden så berömda biblioteket i Alexandria), arbetsrum och laboratorier även ett astronomiskt observatorium samt en botanisk och en zoologisk trädgård. Vetenskapens arbetsmyror fick höga löner och befriades från skatt; det var inte längre nödvändigt för dem att använda privata resurser till sitt arbete eller ställa sig under någon annans ekonomiska beskydd.

I jämförelse med Mouseions forskare framstår dagens vetenskapsmän som mycket smalt inriktade. Ofta hade de alexandrinska forskarna litterära ambitioner vid sidan av vetenskapen, och inom denna kunde de ägna sig åt vitt skilda områden: matematik, grammatik, geografi, astronomi, filosofi och medicin är bara några av de ämnesområden som sysselsatte de lärde i Alexandria. (Forskarnas breda intressesfär innebar inte för den skull att deras arbetssätt var tvärvetenskapligt: olika områden hölls separata, och brottades med egna problem och metoder). Många av vetenskapsmännen som verkade vid Mouseion är välkända än idag, som t. ex. matematikern Euklides. Ett annat berömt namn är Eratosthenes, som bl. a. ritade upp en världskarta och lyckades mäta jordens omfång med förbluffande exakthet, och troligtvis var även Archimedes under en period verksam i Alexandria.

Jenny Wallensten