Sökresultat

Joakim Stenhammar, universitetslektor vid kemiska institutionen, har fått 250 000 kronor av Per-Eric och Ulla Schybergs stiftelse. Pengarna får han för ett forskningsprojekt som handlar om att undersöka hur kollektiva rörelsemönster uppstår hos simmande bakterier. – Det känns så klart väldigt hedrande att min forskning lyfts fram och premieras i det här sammanhanget, säger Joakim Stenhammar. Sedan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kemist-far-medel-att-studera-rorelsemonster-hos-simmande-bakterier - 2025-11-09

Att inte kunna skönja botten vid ett dopp i en av våra svenska sjöar är inget ovanligt. Sjövatten som färgas brunt av organiskt material kan vara ett problem för badande turister, men ställer främst till det för ekosystemet och dricksvattnet. Med fokus på sjön Bolmen samlas nu forskare, myndigheter och lokala aktörer i ett forskningsprojekt för att tillsammans hitta metoder som kan lösa vattenutma

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manga-skal-att-skota-sjons-vatten - 2025-11-09

Roberto García Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, drog längsta strået när Springer Natures fototävling BMC Ecology and Evolution avgjordes. Roberto, grattis till priset, hur känns det att vinna en så här prestigefylld tävling? – Tack! Det är en sann ära. För mig är fotografi och vetenskap två enastående vägar för att förstå naturen omkring oss. Det är fantastiskt när de kan flätas samma

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fotograferande-biolog-vann-internationell-bildtavling - 2025-11-09

Kol-14-metoden har fått konkurrens. Genom att analysera DNA med hjälp av artificiell intelligens, AI, har ett internationellt forskarlag, lett från Lund, utvecklat en metod som gör det möjligt att få fram exakta dateringar av tiotusenåriga mänskliga kvarlevor. Möjligheten att datera skelettdelar är av yttersta vikt för att kunna kartlägga hur folkgrupper migrerat under världshistorien. Utan solida

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-utvecklat-ai-baserad-dateringsmetod-manskliga-kvarlevor - 2025-11-09

Nordliga våtmarker har under tusentals år ackumulerat kol från atmosfären och därigenom haft en kylande effekt på klimatet. Men en ny studie visar att våtmarkernas kolupptag kan minska radikalt om klimatförändringarna leder till ökade temperaturer under sensommaren. Nettokoldioxidflödet i en våtmark styrs av balansen mellan upptag genom fotosyntes och emissioner via främst nedbrytning. Det har län

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatforandringar-slar-extra-hart-mot-nordliga-vatmarker-under-sensommaren - 2025-11-09

En ny studie visar att den vanligaste analysmetoden inom populationsgenetik innehåller brister. Dessa kan leda till missuppfattningar och felaktiga resultat om forntida folk och hur de är besläktade genetiskt. Hastigheten med vilken vetenskaplig data samlas in ökar exponentiellt, något som leder till massiva och komplexa dataset. För att göra dessa mer hanterbara använder forskare statistiska meto

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-avslojar-brister-i-popular-genetisk-analysmetod - 2025-11-09

Forskare har för första gången gjort en heltäckande riskanalys av hur jordens skogar kommer att påverkas av framtida klimatförändringar. Studien visar att sydboreala skogar på norra halvklotet, samt vissa skogar i Afrika och Amazonas, är extra sårbara fram till år 2100. Jordens skogar fyller inte bara en viktig funktion som kolsänka. Skogarna är också en garant för liv och biologisk mångfald. Ett

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-visar-hur-jordens-skogar-kommer-att-paverkas-av-klimatforandringar - 2025-11-09

Forskare har lyckats utvinna feromoner – doftämnen som används av bland annat insekter vid parningskommunikation – ur genmodifierade oljeväxter. Metoden kan bli ett prisvärt och miljövänligt alternativ till kemiskt framställda bekämpningsmedel inom jordbruket. Världens växande befolkning är beroende av en hållbar livsmedelsproduktion. Men varje år förstör skadeinsekter stora delar av skördarna run

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biologiskt-framstallda-sexferomoner-kan-skydda-skordar-fran-skadeinsekter - 2025-11-09

Vildbin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin när de äter nektar från behandlad raps blir slöare. Dessutom blir jordgubbar som pollinerats av sådana bin mindre. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Bin och andra insekter är viktiga pollinerare av frukt- och bärblommor, inte minst av jordgubbar som blir större om de surrande smådjuren varit framme. Men hur jordgubbarnas tillväxt påve

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sma-jordgubbar-efter-att-bin-fatt-i-sig-bekampningsmedel-fran-raps - 2025-11-09

Genom en ny ekvation har en forskargrupp lyckats beskriva dynamiken hos ett allmänt återkopplat kvantsystem. Upptäckten möjliggör djupare studier av kvantmekanik och kan bli viktig i utvecklingen av framtidens kvantdatorer. Dagens teknik minskar ständigt i storlek. Vid riktigt små längdskalor börjar kvanteffekter, så som tunnling, superposition och sammanflätning bli påtagliga. Det är därför vikti

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/banbrytande-ekvation-kan-ge-vassare-kvantdatorer - 2025-11-09

Med hjälp av data från rymdteleskopet Gaia kan ett internationellt forskarlag visa att stora delar av Vintergatans yttre skiva vibrerar. De säregna krusningarna orsakas av dvärggalaxen Sagittarius som passerade vår galax för mellan 1–2 miljarder år sedan. Vår kosmiska hemvist Vintergatan innehåller mellan 100 och 400 miljarder stjärnor. Astronomer tror att galaxen föddes för 13,6 miljarder år seda

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mystiska-krusningar-i-vintergatan-harstammar-fran-nargangen-dvarggalax - 2025-11-09

En ny studie från Lunds universitet och SLU visar att städer påverkar mångfalden av fåglar negativt – i stadsskogar finns det betydligt färre arter skogsfåglar än på landsbygden, även om skogsområdena håller samma kvalitet. Forskarna har undersökt 459 naturliga skogsmarker som ligger i eller nära 32 städer i södra Sverige. Bland annat har forskarna räknat förekomsten av olika fågelarter, och resul

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/farre-faglar-i-stadsskogar-oavsett-skogens-kvalitet - 2025-11-09

Sara Linse och Mathieu Gisselbrecht vid Naturvetenskapliga fakulteten har beviljats mångmiljonanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Under fem år ska de driva tunga forskningsprojekt om hemlighetsfulla hjälparproteiner och kvantmekanisk sammanflätning. Kemiprofessor Sara Linse får 27 miljoner kronor för att gå till botten med hjälparproteinerna chaperoner som utgör 20 procent av den män

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kemist-och-fysiker-far-53-miljoner-kronor-fran-wallenbergstiftelse - 2025-11-09

Hanar och honor påverkas på olika sätt av samarbete och konkurrens i sociala grupper – något som kan avgöra vilka gruppstorlekar som fungerar bäst. Enligt en ny studie från Lunds universitet beror detta i stor utsträckning på att honor och hanar helt enkelt har olika intressen. Forskarna studerade under sju år olika stora grupper av strutsar för att förstå för- och nackdelarna med att leva i grupp

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/de-evolutionara-fordelarna-med-samarbete-varierar-honor-och-hanar - 2025-11-09

FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen. – Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i fjor togs nya initiativ, som arbetsprogrammen för höjda ambitioner när

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fns-klimattoppmote-cop27-det-har-ska-man-prata-om - 2025-11-09

Mellan 2003 och 2019 har nästan en fjärdedel av Sveriges sista gamla oskyddade naturliga skogar försvunnit. Med nuvarande skövlingstakt kommer dessa ekologiskt värdefulla skogar att vara borta om 50 år. Det visar en studie av bland andra forskare från Lunds och Umeå universitet. En mindre del av Sveriges oskyddade produktiva skogar består av gammal skog som sannolikt aldrig tidigare kalhuggits. De

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-avslojar-omfattande-kalhuggning-av-svenska-naturliga-skogar - 2025-11-09

Att vandra i skogen är inte bara en naturupplevelse, det är också en doftsensation. Men en ändrad doft från träden kan vara ett tecken på att skogen är klimatstressad. Detta är resultat som forskare tar med sig in i ett nytt projekt som ska utvärdera konsekvenserna av ett förändrat skogsbruk. Forskningsprojektet koordineras av Lunds universitet och finansieras av EU med 60 miljoner kronor. Kunskap

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatstressad-skog-andrar-doft - 2025-11-09

För att lära sig mer om sjukdomar och funktionsnedsättningar studerar forskare odlade mänskliga nervceller. En studie kan nu visa att hur cellerna positionerar sig också påverkar hur de kommunicerar med varandra, något som tidigare förbisetts som en oviktig detalj. Odlade nervceller används som ”modeller” för mänskliga hjärnor. Målet är att försöka återskapa de processer som sker i mänskliga hjärn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/odlade-nervcellers-benagenhet-att-klumpa-ihop-sig-forsvarar-sjukdomsstudier - 2025-11-09

Biologiforskarna Courtney Stairs och Sissel Sjöberg har tilldelats drygt 15 miljoner kronor vardera i startbidrag från Europeiska forskningsrådet, ERC. I de femåriga projekten ska forskarna studera marina interaktioner mellan mikroorganismer och komplexa flyttfågelbeteenden. Grattis Courtney! Kan du berätta lite om ditt projekt? – Om vi tittar genom ett mikroskop så kan vi i en enda droppe vatten

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-biologer-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-11-09

Genom att analysera nervvävnad från ett fossilerat, maskliknande urdjur från Kina har forskare hittat likheter med moderna leddjurs hjärnors uppbyggnad. Studien kastar nytt ljus på det så kallade ”leddjurshjärneproblemet” som gäckat forskarvärlden i många år. För tio år sedan upptäckte forskare att 518 miljoner år gamla fossil från den kambriska perioden innehöll nervvävnad. Detta möjliggjorde en

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vavnad-fran-518-miljoner-ar-gammal-kinesisk-havsmask-kan-losa-forskarstrid - 2025-11-09