Engelsk språkvetenskap

Forskningen inom engelsk språkvetenskap är inriktad på hur det engelska språket är uppbyggt och hur vi människor förstår och använder språk i olika situationer i tal och skrift. Sambandet mellan språkliga former och kognition står i centrum, och språklig betydelse i mänsklig kommunikation är central oavsett om vi studerar ord, meningar eller texter. En stor del av vår forskning rör hur ord fogas samman till större betydelseenheter som satser, meningar och texter, hur dessa enheter uppfattas av oss språkbrukare och varför vi tolkar ord, meningar och texter på ett visst sätt.

Med hjälp av både korpusmetoder och experimentella metoder, bedriver vi stark och konkurrenskraftig forskning som också i vissa delar är internationellt ledande. Vår styrka ligger framförallt inom tre områden: kognitiv språkvetenskap, generativ syntax, sociolingvistik och andraspråksinlärning samt språkdidaktik. Det finns en livlig forsknings- och seminariemiljö vid Språk och Litteraturcentrum och ett välutrustat Humanistlaboratorium.

Forskning i engelsk språkvetenskap

Språk, Kognition och Discourse@Lund (SCD@L)

SCD@L är en forskargrupp under ledning av Carita Paradis som arbetar med teoriutveckling på basis av hur språket används. Vår forskning rör hur vi uttrycker betydelse genom språket, hur vi tillägnar oss språk och förstår språk, hur språket utvecklas och hur det varierar i olika social kontexter, diskurser och tider. Vi använder oss av hypotesdrivna experimentella metoder, kvantitativa och kvalitativa korpus metoder samt diskursanalytiska tekniker.

För närvarande forskar vi om följande ämnen: motsatser, negation, språklig bearbetning vid läsning och textförståelse, metonymier och metaforer, fraseologisk bearbetning, förtroende och återställande av förtroende, agenter och argument i meningar, språk och politik, uttryck för attityd i 'big data', mångspråkighet, sensoriska förnimmelser, multimodal förmåga, grammatikalisering av uttryck för attityd i vår samtid.

Vår forskning kan delas in i tre forskningsinriktningar:

 

Kognitiva/funktionella inriktningar

Vår forskning fokuserar på teoretisk utveckling och betydelsemodellering på basis av både kvantitativa korpusmetoder och experiment. Språket som betydelsebärare och språket i bruk är i centrum inom vår forskningsinriktning oavsett om forskningen rör grammatik, ord och konstruktioner eller text och diskurs.

 

Generativa inriktningar

Vår forskning rör företrädesvis teoretisk syntax inom det minimalistiska programmet. Vi använder också korpusbaserade och experimentella metoder när vi analyserar språklig data. Många av de företeelser som vi forskar kring befinner sig i gränslandet mellan syntax och semantik eller syntax och informationsstruktur: Passiver och andra icke-aktiva meningar, och markerade strukturer såsom satsklyvningar och existentialsatser är ett par exempel på våra forskningsområden.

 

Tillämpad språkvetenskap

Vår forskning behandlar språkinlärning, språkundervisning och testning, samt om språkpolitik och språkplanering i mångspråkiga kontexter både i samhället i stort och i det svenska utbildningssystemet.

Empiriska metoder

Vår roll som pionjärer i skapandet och användandet av maskinläsbara korpusar har lett till ett utbrett bruk av korpusdata inom många av våra forskningsområden, t ex i semantik och diskursanalys. Vi använder oss också av experimentella metoder i vårt Humanistlaboratorium.