Search results

Gamification – spelifiering på svenska – blir alltmer populärt på arbetsplatser. Men att införa spelmoment på jobbet är inte enbart positivt, menar organisationsforskaren Sverre Spoelstra. Spelifiering (gamification) syftar oftast på att använda digitala spel- eller tävlingselement i sammanhang som inte är traditionella spel, som på arbetsplatsen eller i skolan. Det kan handla om att samla poäng e

https://www.lu.se/artikel/spelifiering-pa-jobbet-kan-innebara-kontroll-och-disciplin - 2025-12-02

Ett nytt sätt att enklare och billigare än idag på tidigt stadium upptäckta malaria, sömnsjuka och även vissa cancer- och bakteriesjukdomar är under uppsegling. Tekniken får nu 40 miljoner kronor från EU för att färdigställas. - Vi har hittat ett sätt som sorterar fram partiklar utifrån deras form eller mjukhet. Idén skiljer sig rätt rejält från dagens metoder, berättar Jonas Tegenfeldt, docent i

https://www.lu.se/artikel/enklare-spara-tidig-malaria-och-somnsjukesmitta - 2025-12-02

Cancerforskare vid Lunds universitet har upptäckt den väg som så kallade exosomer använder när de tar sig in i cancerceller för att driva på tumörutvecklingen. Genom att blockera vägen har de i modellsystem även lyckats hejda exosomers aktivering av cancerceller för elakartade tumörer Forskningsrönen publiceras nu i den ansedda vetenskapliga tidskriften PNAS, Proceedings of the National Academy of

https://www.lu.se/artikel/blockering-av-cancercellers-kommunikation - 2025-12-02

AI-verktygen har kommit för att stanna. Att förbjuda studenter att använda verktygen är dömt att misslyckas. Tvärtom gäller det att visa hur de kan användas på bästa sätt i olika ämnen. Nyckelorden är tillit och förtroende. – Ett förbud skulle inte gå att upprätthålla, det är jag övertygad om. Vi ska arbeta med den nya tekniken utan att tumma på validering och hög akademisk standard. Vi måste lita

https://www.lu.se/artikel/ai-kraver-tillit-mellan-larare-och-student - 2025-12-02

Med hjälp av hasselnötsskal som påträffats vid arkeologiska fyndplatser har forskare lyckats ta reda på hur det skånska landskapet utvecklats under de senaste 10 000 åren. Stabila kolisotoper i skalfragment vittnar bland annat om jordbrukets intåg för cirka 6 000 år sedan. De flesta associerar kanske hasselnöten med den italienske konfekttillverkaren Pietro Ferrero som under 1940-talets ransonerin

https://www.lu.se/artikel/hasselnoten-en-valsmakande-tidskapsel-som-skvallrar-om-landskapets-forandring - 2025-12-02

En ny studie visar att elever med koncentrationsproblem, svårigheter med planering, impulsivitet, eller med att följa instruktioner upplever sig särskilt hjälpta av AI-verktyg i skolarbetet. Eftersom verktygen tycks underlätta för dessa att slutföra uppgifter, menar forskarna att det finns ett stort behov av att skolor upprättar regler för hur verktygen kan och inte kan användas. I skolan spelar k

https://www.lu.se/artikel/chatgpt-mer-populart-hos-vissa-skolelever - 2025-12-02

https://www.lu.se/artikel/litteraturvetare-prisas-av-einar-hansens-forskningsfond - 2025-12-02

På tisdag är det Nobeldagen. Redan på 1980-talet engagerade sig fysikern Carsten Peterson vid Lunds universitet i forskningen om artificiella neuronnätverk, det ämne som årets Nobelpris i fysik handlar om. Carsten Petersons insatser har hjälpt både cancerpatienter och hjärtsjuka. Forskningen bakom Nobelpris brukar oftast har flera decennier på nacken. Så är fallet även med årets Nobelpris i fysik.

https://www.lu.se/artikel/lundaforskare-om-arets-nobelpris-i-fysik-vi-har-anvant-artificiella-neuronnatverk-att-spara-svara - 2025-12-02

https://www.lu.se/artikel/eric-k-fernstroms-pris-till-yngre-gar-till-joan-yuan - 2025-12-02

Ett forskarlag har utvecklat ett AI-verktyg som identifierar geografiska ursprung för mikroorganismer. Verktyget – som öppnar upp för nya möjligheter inom medicin, epidemiologi och forensik – fungerar som ett satellitnavigationssystem. Men i stället för att leda dig till ditt hotell spårar verktyget ursprunget till de senaste platserna du varit på. Mikroorganismer är organismer som är osynliga för

https://www.lu.se/artikel/gps-mikroorganismer-kan-revolutionera-polisarbete - 2025-12-02

Sociala och ekonomiska faktorer har lett till en dramatisk ökning av typ 2-diabetes och fetma över hela världen. I en artikel i den vetenskapliga tidskiften Science redogör Paul Franks professor vid Lunds universitet och Mark McCarthy professor vid universitetet i Oxford för vad vi vet om den verkliga orsaken och samspelet mellan arv och livsstil. Genom att studera hur våra gener reagerar på miljö

https://www.lu.se/artikel/typ-2-diabetes-och-fetma-vad-vet-vi-egentligen - 2025-12-02

Villkorat socialbidrag har blivit det i särklass populäraste sättet att bekämpa fattigdom i utvecklingsländer. Särskilt i Latinamerika har man prioriterat den här typen av hjälpprogram. Men leder de till att fattigdomsspiralen bryts? Nej, för detta behövs andra mer omfattande insatser, menar sociologen Johan Sandberg som har studerat bidragets effekter. Den 10 april lägger han fram resultaten i en

https://www.lu.se/artikel/populart-hjalpprogram-riskerar-att-bli-alibi - 2025-12-02

Forskare vid Lunds universitet har funnit ett nytt och mer träffsäkert sätt att med hjälp av ultraljud skilja på farliga och ofarliga plack i blodkärlen. Det kan underlätta för sjukvården att avgöra risken för stroke och hjärtinfarkt – och betyder att många patienter kan slippa onödiga operationer. Åderförkalkning är en av de sjukdomar som i stora delar av världen orsakar många fall av för tidig d

https://www.lu.se/artikel/nya-ultraljudmetod-ger-battre-bild-av-karlhalsa - 2025-12-02

Många farliga bakterieinfektioner kan än så länge behandlas med antibiotika. Men resistensen mot antibiotika ökar snabbt, och det finns därför ett stort behov av nya behandlingsmetoder. En forskargrupp vid Lunds universitet har nu funnit en möjlig sådan metod. – Vi tror oss ha hittat en ”avstängningsknapp” för den inflammation som skadar patienten. Vår forskning gäller njurbäckeninflammation, men

https://www.lu.se/artikel/mojligt-alternativ-till-antibiotika-farliga-infektioner - 2025-12-02

Sverige inviger sin största satsning på forskningsinfrastruktur någonsin, MAX IV-laboratoriet, i Lund. Laboratoriet är världens hittills modernaste anläggning för synkrotronljus och hit väntas 2 000 internationella forskare om året för att göra experiment inom material- och livsvetenskaper. I laboratoriet kan man studera atomer och molekyler som bara är några tiondels nanometer i diameter och det

https://www.lu.se/artikel/pressinbjudan-max-iv-laboratoriet-invigs-den-21-juni - 2025-12-02

Nyligen fångade ett nytt instrument på det fyra meter stora VISTA-teleskopet vid det Europeiska sydobservatoriet i Chile in sitt första stjärnljus. Det markerar starten för en ny era i astronomin, där forskare ska kartlägga himlen i aldrig tidigare skådad detalj. Instrumentet, som fått namnet 4MOST, eller Multi-Object Spectroscopic Telescope, tar inte vanliga bilder av natthimlen. I stället samlar

https://www.lu.se/artikel/ett-nytt-oga-mot-universum-oppnas-i-chile - 2025-12-02

Ett hett alternativ till nästa generations mobilteknik har nyligen testats för första gången i skarpt läge vid LTH. Det handlar Massiv Mimo (multiple input multiple output) som förenklat går ut på att förse varje basstation med hundratals antenner istället för att som idag bara ett fåtal. Digitaliseringen frestar på näten. Och värre lär det bli: Enligt Ericsson mobility report 2014 kommer den mobi

https://www.lu.se/artikel/5g-teknik-fick-varldspremiar-lund - 2025-12-02

https://www.lu.se/artikel/kortkorta-nanopinnar-bast-hjarnan - 2025-12-02

Forskare har länge sökt efter behandlingar som kan bromsa sjukdomsförloppet vid Parkinsons sjukdom. Aktuella behandlingar är sedan decennier endast symptomatiska till sin natur, de tillför signalsubstansen dopamin som de döende nervcellerna inte längre kan producera. Resultaten från en ny klinisk studie inger hopp om att man på sikt ska kunna utnyttja hjärnans egna skyddsmekanismer för att begräns

https://www.lu.se/artikel/ny-tillvaxtfaktor-tyder-pa-mojliga-reparerande-effekter-vid-parkinsons-sjukdom - 2025-12-02

Domstolar tar sällan hänsyn till rasistiska dimensioner av brott när de dömer. Inte ens i de fall där det rasistiska inslaget verkar uppenbart för såväl brottsoffer som andra aktörer. Sociologen Marta Kolankiewicz har undersökt ett antal brott mot muslimer som Brottsförebyggande rådet har klassificerat som islamofobiska hatbrott, men där domstolen kommit fram till en annan slutsats. Utgångspunkten

https://www.lu.se/artikel/svart-domstolar-att-identifiera-rasism - 2025-12-02