Listan: Fem följder av corona för HT-fakulteterna

Publicerad den 3 juni 2020
HT:S dekan Johannes Persson stående utan för LUX-byggnaden.
Johannes Persson ser både positiva och ­negativa effekter av ­coronakrisen för HT-fakulteterna. Foto: Kennet Ruona

Vilka följder coronakrisen får för en fakultet är egentligen svårt att säga efter några månader. Men vissa saker kan vi ändå utläsa av detta hack i tiden, säger ­Johannes Persson, dekan vid de humanistiska och teologiska fakulteterna.

1. Kreativitet och spontanitet riskerar gå förlorad när nya möteskulturer utvecklas på grund av ­social distansering. Vad händer när vi inte längre kan sticka in huvudet i en kollegas rum och berätta om en idé vi just fått? Vad händer med sammanhållningen i ett forskarteam? 2. Forskning satt på paus. Svårigheter att samla in forskningsdata leder till att en del forskning har avstannat. HT:s forskning är empirisk, internationell och har med människan att göra – det rimmar illa med social distansering. Humanistlaboratoriets forskning är ett exempel. Arkivens och museernas begränsade tillgänglighet försvårar också. 3. Ekonomin påverkas av att betalstudenterna inte kan komma. Kommer de internationella masterprogrammen kunna fylla sina platser? Men det man förlorar på gungorna tar man möjligen igen på karusellerna – utgifterna minskar för forskningsresor, konferensavgifter och publika arrangemang. 4. Digitala examinationer. Nöden har ingen lag och HT-fakulteterna har tvingats ha digitala salstentor, vilket ansetts svårt tidigare. De har fungerat bra och kommer fortsätta att användas ibland. 5. Digital rekrytering. En positiv konsekvens är att det är lättare att få de bästa sakkunniga i världen då de inte behöver resa till Lund. Rekryteringen av doktorander, postdocs och professorer pågår i samma utsträckning som vanligt, fast digitalt. Men hur påverkas forskningen av att de internationella rekryteringarna minskar? Text: Gisela Lindberg