lu.se

Språk- och litteraturcentrum

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Person

Jag doktorerade i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet 2017, och har även en magisterexamen i ryska och en masterexamen i allmän språkvetenskap från Lunds universitet.

För närvarande forskar jag som postdoktor vid MARCS Institute, Western Sydney University, i samarbete med professor Anne Cutler. I ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet studerar jag hur talade ord kan bearbetas och förstås inom bråkdelen av en sekund och hur lyssnare använder sig av ledtrådar i talsignalen för att förutsäga hur ett ord kommer att sluta.

Mina huvudsakliga forskningsintressen faller inom områdena neurolingvistik och psykolingvistik. I mitt avhandlingsprojekt studerade jag samspelet mellan prosodi och grammatiska strukturer i hjärnan, med hjälp av elektroencefalografi (EEG), funktionell magnetresonansavbildning (fMRI) och beteendestudier. Jag är intresserad av bearbetning av talat språk, med särskilt fokus på de mekanismer som gör det möjligt att förutsäga vad någon kommer att säga.

Forskning

Om forskningen

I min forskning undersöker jag de neurofysiologiska processer som gör att vi kan bearbeta och förstå talat språk. Jag fokuserar särskilt på de mekanismer som gör att vi kan använda oss av förutsägelser när vi lyssnar på språk. Jag doktorerade vid Lunds universitet 2017 och arbetar nu som postdoktor på MARCS Institute, Western Sydney University, med stöd från Vetenskapsrådet, i samarbete med professor Anne Cutler.

I mitt avhandlingsprojekt studerade jag hur prosodi – språkmelodi – bearbetas i hjärnan, med särskilt fokus på de svenska ordaccenterna och s.k. gränstoner: ett fenomen på meningsnivå. I min forskning fann jag att man använder sig av prosodi för att förutsäga vad man kommer höra, både på ord- och meningsnivå.


Det finns två ordaccenter i svenska: ’accent 1’ och ’accent 2’. I centralsvenska dialekter realiseras accent 1 som en låg ton på den betonade vokalen i ett ord, medan accent 2 realiseras som en hög ton. Alla svenska ord har en ordaccent, och det finns en produktiv tongrammatisk koppling mellan suffix (ändelser) och ordaccenter. På detta vis kopplas t.ex. singularissuffixet -en till accent 1 (t.ex. 'båten') på ordstammen medan pluralissuffixet -ar är kopplat till accent 2 (t.ex. 'båtar'). På ett liknande sätt använder vi oss av ledtrådar från gränstoner på meningsnivå för att förutsäga hur ordföljden i en mening kommer vara. Ordaccenterna är därför ett bra hjälpmedel när man vill studera förutsägelser av grammatiska strukturer. Kopplingen mellan prosodi och morfologi/syntax låter oss på så sätt titta närmare på språkbearbetning och hur språkligt material kan aktiveras i förväg med hjälp av ledtrådar till ett ords struktur.


Under mitt avhandlingsarbete hittade jag en hjärnsignal – den s.k. föraktiveringsnegativiteten (PrAN) – som kan kopplas till hur säker man kan vara i sina förutsägelser när man lyssnar på språk. Min forskning på MARCS Institute syftar till att använda dessa tidigare fynd för att vidare undersöka hur hjärnan bearbetar talat språk. 

Publikationer

Böcker (1 st)
Artiklar (10 st)
Konferensbidrag (13 st)

Forskningsportalen (Lunds universitet)

Pelle Söderström

Forskare
Allmän språkvetenskap
Språk- och litteraturcentrum

Kontaktinformation

E-post pelle.soderstromling.luse

Besöksadress Helgonabacken 12, Lund

Postadress Box 201, 221 00 Lund

Internpost hämtställe 20