lu.se

Språk- och litteraturcentrum

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Forskning

Fonetik

Lingvistik är ett mycket brett tvärvetenskapligt ämne med forskning inom många olika områden som rör språkets natur, bearbetning, utveckling och evolution. Följande områden är representerade inom ämnet lingvistik på SOL:

Fonetik

Fonetisk variation

Fonetisk variation handlar om skillnader i språkljud, såsom uttalsvariationer mellan olika dialekter och språk, mellan olika kön, ålder, hälso- och känslotillstånd mm. Även vårt förstaspråk (modersmål) påverkar förmågan att lära oss språkljuden i ett andraspråk och kan leda till att vi talar med brytning. Fonetisk variation förekommer både i vokaler, konsonanter och prosodi, t.ex. i melodin (se även Prosodi). Beskrivningar av likheter och skillnader mellan olika språk är även en angelägenhet inom Språktypologi.

  • Svenska dialektstudier som bedrivs hos oss kan handla om att beskriva språkljuden i en viss dialekt eller att jämföra olika dialekters uttal av samma språkljud, t.ex. r-ljudets variation i olika dialekter eller skånska diftonger.
  • Uttalsvarianter pga ett annat förstaspråk studeras för att öka förståelsen hos lärare i Svenska som främmande språk. Analys av uttalsproblem och jämförelser mellan språkljudsystemen i svenskan och studenternas olika första språk kan ge läraren möjlighet att utveckla och förbättra varje enskild students uttal av svenska.

Personer: Susanne Schötz, Mechtild Tronnier, Johan Frid, Gilbert Ambrazaitis

Projekt:
SweDia 2000
Simulekt: Simulering av svenskans prosodiska dialekttyper
Function- and production-based modeling of Swedish prosody
Exotiska vokaler i svenska: en artikulografisk studie av palatala vokaler [VOKART]

Prosodi

Prosodi handlar om språkens melodiska och rytmiska egenskaper samt deras funktion i kommunikationen. Forskningsområdena vid vår institution inkluderar:

  • Fonologisk och akustisk modellering: En prosodimodell för svenska ("Lundamodellen") har utvecklats, vilket beskriver hur ordprosodi (Accent I och Accent II) och satsintonation realiseras i olika dialekttyper. Nyligen har modellen förfinats genom ett forskningsprojekt som har använt sig av Swedia2000-databasen (inspelningar från 100 dialekter). Ett pågående projekt studerar diskursrelaterade funktioner hos satsintonation – till exempel hur vi framhäver information i olika sammanhang – och bygger en ny, kvantitativ modell för central- och sydsvenska (se Talteknologi).
  • Neurokognitiv bearbetning: Grammatik-prosodi interaktioner och deras bearbetning i hjärnan studeras med hjälp av neurofysiologiska metoder (se Neurolingvistik).
  • Prosodisk språktypologi: forskningen fokuserar på svenska dialekter (se 1) samt asiatiska språk som kammu (talas i norra Laos) och formsanska språk (Taiwan) (se Språktypologi).

Personer: Gilbert Ambrazaitis, Johan Frid, Merle Horne, Anastasia Karlsson, Mikael Roll, Susanne Schötz, Pelle Söderström, Mechtild Tronnier

Projekt:
Funktions- och produktionsbaserad modellering av svensk prosodi
Bilder av toner: fMRI-studier om prosodisk bearbetning i den mänskliga hjärnan
Informationsstruktur, prosodi och relativsatsers ursprung i formosanska språk

Talproduktion

Talproduktion är den del av fonetiken som intresserar sig för hur vi gör med andnings- och talapparaten när vi talar, t.ex. hur vi rör på tungan och läpparna för att uttala en viss vokal eller konsonant. Talproduktion studeras aktivt i olika forskningsprojekt inom bland annat följande områden:

  • Svenska vokalers artikulation handlar om hur man i olika svenska dialekter rör på läpparna, tungan och käken när man uttalar vokaler. Frågor som berörs är t.ex. vilka skillnader det finns mellan olika svenska dialekter, såsom diftongering i skånskan och gotländskan, eller om man uttalar s.k. Viby-i på samma sätt i Göteborg-Bohuslän och i Stockholmstrakten.
  • Utveckling av talets motorik kan man studera bland annat genom att jämföra talrörelser hos barn i olika åldrar med vuxna. Ett sätt är att titta på variationen i talrörelserna mellan flera upprepningar av samma yttrande för att se om vi lär oss att variera rörelserna mindre när vi blir vuxna.

Personer: Susanne Schötz, Johan Frid, Anders Löfqvist

Projekt:
http://project2.sol.lu.se/vokart
http://projekt.sol.lu.se/ccl
http://www.sol.lu.se/projekt/464

Talteknologi

Talteknologi handlar om hur datorer kan programmeras för att kunna behandla, förstå och producera mänskligt språk. Vid institutionen bedrivs forskning inom följande områden:

  • text-till-talomvandling: hur en godtycklig text kan omvandlas till tal och läsas upp av en dator. Forskning bedrivs här både om hur man kan omvandla skrivna texter till fonetiska mellanrepresentationer samt hur man kan generera ljud i form av talspråk utifrån dessa representationer.
  • dialektalt färgad syntes: i samband med framförallt delområde Prosodi bedrivs forskning i hur man kan variera talsyntesuttalet så att det kan imitera olika dialekter inom det svenska språkområdet.
  • automatisk talanalysprogramvara: utveckling av metoder och programvara för att systematiskt analysera taldatabaser.

Personer: Johan Frid, Susanne Schötz, Marcus Uneson

Projekt:
Funktions- och produktionsbaserad modellering av svensk prosodi
SIMULEKT: Simulering av svenskans prosodiska dialekttyper

Forskare och forskningsprojekt

Forskare i fonetik

Johan Frid, forskare

Susanne Schötz, docent

Mechtild Tronnier, universitetslektor

Doktorander i fonetik