Europastudier med humanistisk inriktning: vad är det?
Europafrågor är i våra dagar väldigt viktiga. Detta kan generellt sett de flesta vara eniga om. Men när man närmare börjar studera Europaämnet får man istället för direkta svar ett flertal olika frågor: Var börjar och slutar Europa? Vem är en europé och vad konstituerar en europeisk identitet? Finns en sådan identitet överhuvudtaget? Vilka länder tillhör definitivt den europeiska gemenskapen och var finns denna gemenskaps gränser? Vilka konsekvenser har den europeiska integrationen, inte bara politiskt och juridiskt utan också för hur för kontinentens kultur, identitet och värderingsmönster? Är innebörden av begreppet Europa klart eller förändras den kontinuerligt?
Möjligheter till att svara på dessa frågor ökar kraftigt om man vid sidan av politisk-administrativa, ekonomiska och/eller juridiska synvinklar inkluderar ett humanistiskt perspektiv. Förmågan att kunna se Europa med humanistiska ögon gör det möjligt att förstå samtida sociopolitiska processer i en relevant relation till historiska och kulturella utvecklingsmönster, vilka präglat, präglar och kommer att prägla Europa. Genom att se utvecklingen bakom det nutida Europa kan man identifiera och förstå relevanta historiska kontinuiteter och förändringar och därmed kunna mer kritiskt tolka och utvärdera de icke-nyanserade diskurserna som idag ofta förekommer i det offentliga rummet. Dagens Europa, inklusive den pågående europeiska integrationsprocessen bör förstås bortom enklas, svart–vita föreställningar.
Humanistiska studier av Europa medför också en ökad kapacitet till mänsklig kommunikation tvärsöver språk- och kulturgränser. Intensiva kommunikationsmöjligheter bidrar till att skapa en bredda och inkluderande debatt om Europas framtid. Utbyte av åsikter, värderingar och visioner på den europeiska nivån minskar dessutom det demokratiska deficitet som idag plågar många europeiska institutioner.
Inom Europastudier med humanistisk profil presenteras och problematiseras såväl historiska som samtida europeiska problem från flera vetenskapliga discipliner: idé- och kulturhistoria, semiotik, litteratur- och filmstudier samt språkvetenskap. Studenterna har också chansen att bekanta sig med flera metoder och tekniker som är relevanta för analyser av den Europas historia, kultur och politik.
Utbildningar
Inom ämnet Europastudier erbjuds två program.
Det första är ett multidisciplinärt kandidatprogram som ges på svenska. Inom programmet erbjuds studier av Europa idé- och kulturhistoria, Europas samtida politiska och kulturella utveckling samt av traditionella makroregionala uppdelningar av Europa i Norden, Medelhavsländerna och Öst- och Centraleuropa). Dessutom introduceras studenterna i frågor kring projektledning och organisationsteori, vilket syftar till att ge relevanta färdigheter inför det framtida yrkeslivet. Därefter följer två terminers språkstudier, och en termins utlandsstudier (alternativt valfria kurser och/eller praktik). Till sist studeras vetenskapliga teorier och metoder som förbereder studenterna inför en kandidatuppsats.
Vårt tvååriga mastersprogram MAPES ges på engelska och kan ses som en fortsättning till kandidatprogrammet. MAPES öppnar för både en humanistisk och en statsvetenskaplig (i samarbete med Globala Politiska Studier vid Malmö Högskola) presentation av Europa som ett kunskapsområde. Dessutom erbjuds en unik kurs i projektledning som fokuserar på Europarelaterade projektarbete. Detta ger för arbetsmarknaden relevanta praktiska färdigheter. Erfarenheterna från projektledningskursen samt från praktikperioden kan användas som grund för en mastersuppsatts som avslutar programmet.
Arbetsmarknad och jobb
Efter studierna på Europaprogrammen blir man en humanist som besitter praktiska färdigheter, vilka kan användas i miljöer där kunskaper inom och om europeiska språk, kommunikation och kultur är viktiga: projektledare i Europarelaterade institutioner, konsult på översättningsbyråer och bokförlag, Europaexpert inom medier m.m.

Sidansvarig: Tomas Sniegon Webbansvarig: webmaster
Ansvarig enhet: Språk- och litteraturcentrum
Uppdaterad: 2012-12-13