Nygrekiska är den i dag talade grekiskan, utvecklad ur den klassiska grekiskan. Den talas för närvarande av cirka 13 miljoner personer; dels av befolkningen i själva Grekland och på Cypern, dels av grekiska minoriteter världen över. Kurserna i nygrekiska ger dig i första hand en grund i att skriva, tala och översätta till och från nygrekiska. Du studerar även grekisk litteratur från 1000-talet fram till idag. Texter från olika tider läses, en del på nygrekiska och en del i översättning. Detta ger dig en litteraturhistorisk bakgrund, som gör det lättare att tolka och förstå den moderna grekiska litteraturen som under det senaste århundradet har blomstrat. Två grekiska diktare fick nobelpriset i litteratur under 1900-talet. Vid sidan av det moderna grekiska språket och litteraturen får man också kunskaper om Greklands historia, samhälle och kultur. Även relationerna mellan Sverige och Grekland studeras kulturellt, historiskt och ekonomiskt. Vi har studentutbyte med universitet i Grekland vilket innebär möjlighet att inom ramarna för Erasmus-Sokratesprogrammet vistas i Grekland under en eller två terminer och läsa vid de grekiska universiteten. Att ha nygrekiska i sin examen kan vara bra för exempelvis språkvetare, kulturvetare, översättare, tolkar, färdledare och guider, etnologer, socialantropologer och för övrigt alla som i sitt arbete kommer i kontakt med greker, Grekland eller grekisk kultur, exempelvis genom anställning inom EU.
Nygrekiska är den form av grekiska som används i våra dagar. Det är officiellt språk i Grekland och republiken Cypern och talas av många i nvandrade greker och deras avkomlingar i Västeuropa, Nordamerika och Australien. I länderna runt Medelhavet och Svarta havet finns dessutom gamla bosättningar med greker som håller fast vid sitt språk. Flera av de ortodoxa kyrkornas organ utanför Grekland använder också grekiska som huvudspråk, t.ex. patriarkaten i Konstantinopel, Alexandria och Jerusalem.
Att studera nygrekiska innebär framför allt att man lär sig ett nutida språk för praktiskt bruk i tal och skrift. Övningar i att tala, lyssna och skriva har stort utrymme i undervisningen. Språket studeras både av personer med ett allmänt intresse för Grekland och den grekiska kulturen och av sådana som behöver kunskaper i grekiska för sin yrkesverksamhet. Genom att både Sverige och Grekland är medlemmar i EU, har kunskaper i grekiska blivit mera relevanta för svenska studenter. Grekland har också blivit något av en dörr till resten av Sydösteuropa. Det är det mest stabila och mest utvecklade landet på Balkan, och från grekisk sida strävar man efter att bygga ut det ekonomiska och politiska samarbetet med staterna runtom, främst Albanien, Bulgarien och den f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Kunskaper i grekiska är därför i högsta grad praktiskt användbara Efter att man har gått igenom de grundläggande kurserna i Sverige, är det givetvis önskvärt att man vistas en tid i Grekland, både för att öva upp språkfärdigheten och för att lära känna det grekiska samhället. De grekiska universiteten erbjuder intressanta kurser i grekiska för utlänningar, och det finns möjlighet att få stipendier för studier i Grekland.
I ämnet nygrekiska ingår också kurser i grekisk historia, kultur och samhällsliv. Historiestudiet betonar främst tiden efter frigörelsen från turkväldet på 1820-talet. Det är en historia som rymmer många växlingar och dramatiska moment. Återupprättandet av Grekland som en självtändig stat innebar inte att alla greker blev fria, utan det dröjde länge innan Grekland fick sin nutida utsträckning; först 1947 blev t.ex. Rhodos och Tolvöarna grekiskt territorium. Bakslag har inte saknats: deportationen av greker från Mindre Asien på 1920-talet, den tysk-italienska ockupationen under andra världskriget, inbördeskriget som följde därefter, diktaturen 1967-1974.
Ett fascinerande drag i den nutida grekiska kulturen är den oundvikliga konfrontationen mellan det gamla och det nya. Den antika högkulturen är ständigt närvarande och utgör fortfarande ett grundelement i grekisk självuppfattning. Men också traditionen från Bysans och senare folkkultur har integrerats i det nutida Greklands andliga arv. Denna rika tradition utnyttjas flitigt av dagens kulturskapare. Men det är inte fråga om ett slaviskt beroende av det förgångna. Det som skapas är inte imitationer; det är innovationer, där något nytt, friskt och levande skapas på basis av det gamla. Forntiden vitaliserar nutiden.
Page manager: Anders Ohlsson Webmaster: webmaster
Publisher: Centre for Languages and Literature
Last modified: August 28, 2009